Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'juridik' (189 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Helado

      Att välja program?

      Hej! ' Jag är väldigt investerad i mina betyg och att jag ska ha en "bra" utbildning och stabil framtid. Det är 9 månader kvar tills jag ska göra mitt gymnasieval så jag har mycket tid, men jag kan enkelt bli stressad så vill vara ute i god tid och kolla på de olika programmen, vi har också...

      Milla : : Hej!Du beskriver flera intresseområden och att du är angelägen om att göra ett välgrundat val när det gäller gymnasieprogram. Här är några tips som kan hjälpa dig att... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Hej123

      Jag ska läsa rättsvetenskap och undrar om jag kan bli jurist?

      Hej! Jag ska läsa rättsvetenskap med internationell och digital inriktning på örebro universitet. Jag undrar hur möjligheterna är för att jobba som jurist inom ett företag eller bank efter. Alltså vill jag inte jobba inom domstolen, utan mer med...

      Milla : : Hej,jag är allmän studievägledare, alltså "expert på alla yrken och alla utbildningar" vilket är ju omöjligt att vara. Utifrån information i... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Jannat

      Kan man ha med en kurs i sitt examensbevis som är utanför programmet?

      Hej! Det är så att jag har läst en juridisk kurs på 30hp innan jag började Läkarprogrammet och undrar därför om den juridiska kursen kommer finnas med i mitt examen eller inte. Jag har även sedan innan samlat ihop 10hp på olika kurser så totalt sett blir det 40hp + Läkarexamen. Hur brukar...

      Milla : : Hej,min uppfattning är att dina "övriga kurser" á totalt 40 hp INTE kommer finnas med i ditt examensbevis från läkarprogrammet. Dock har du de... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Emisen4

      Offentlig förvaltning vs Statsvetarprogrammet?

      Hej! Min fråga är vad skillnaden är på kandidatprogrammet i offentlig förvaltning och statsvetarprogrammet? Vad jag har läst så verkar man kunna arbeta med liknande arbetsuppgifter efter examen, stämmer det? Känner att jag är intresserad av...

      Milla : : Hej,yrken Utredare på FK och Utredare på Skatteverket är i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att det är helt upp till en arbetsgivare att välja med vilken utbildning de... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      202940120

      Vad för typ av jobb kan jag söka efter JÖK?

      Läser just nu juridisk översiktskurs på universitet, har ingen annan utbildning förutom grundläggande gymnasiebehörigheter. Finns det nån särskild väg man kan ta när det gäller jobb? Eller är det bara att fortsätta plugga? Har...

      Milla : : Hejsan,du får gärna ställa din fråga till studievägledare på den institutionen där du läser den juridiska kursen. Jag tror du får där svar om att enbart den... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Maribel

      Ekonomi juridik eller samhäll juridik?

      Hej! Jag undrar vad skillnaden är mellan ekonomi o samhäll juridik i gymnasiet. Är det stora skillnader mellan de? Är det lika mycket plugg på båda? Lär man sig mycket om företag i ekonomi juridik.? Är det något man lär sig mer i de...

      Milla : : Hej,EK/nationell inriktning Juridik inkluderar som obligatoriska bland annat alla de kurser som är inriktningskurser för inriktningen Juridik och det är obligatoriskt på alla gymnasieskolor;i SA... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      My19373

      KAN JAG KOMMA IN UNDER ANDRA URVALET?

      Hej. Jag står som 1206 reserv på juristprogrammet i Stockholm varav 258 är antagna. Finns det någon chans att komma in som reserv? Har sökt lund och Uppsala också, ligger ungefär samma...

      Milla : : Nej, tyvärr, jag ser ingen som helst chans för dig att bli antagen. Du har en reservplats som ligger för långt bort... Beklagar detta.
    • 2 Poäng
      1 Svar
      KajsaR

      Jurist eller psykolog?

      Hejsan! Vilket av yrkena e ett lämpligt val om man e intresserad utav båda ämnena men man söker ett yrke som passar om man e introvert, analytisk, osocial men anpassningsbar i mötet med människor rent professionellt, nyfiken o allmänbildad o...

      Milla : : Hej, du ställer en viktig fråga men som också är mycket svår att besvara. Detta för att både Jurister och Psykologer kan jobba på väldigt många olika arbetsplatser och med... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Anonymuser

      Om man får 16/17 i merit, vad kan man bli?

      Hej! Jag är en gymnasieelev som går i åk 2. Jag läser naturvetenskapsprogrammet med inriktning samhälle men jag vet fortfarande inte vad jag vill bli eller läsa på universitet. Jag har heller inte så höga betyg och jag tror att jag kommer...

      Milla : : Hej; om skolformen universitet/högskola var god läs på studier/universitet-högskolaFör att, i Sverige, bli advokat måste man först ta ut juristexamen och då måste... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elev23

      Går det att skriva LSAT i Sverige?

      Hej! Påbörjar snart min kandidatexamen och drömmer om att sedan kunna börja på law school i USA efter jag är klar med studierna i Sverige. För att komma in på de bättre amerikanska skolorna krävs ett högt resultat på just LSAT, ett typ av test likt högskoleprovet som uppskattar ens förmågor...

      Milla : : Hej,kika gärna på informationen som finns på webbplatsen lsac.org - där man bland annat läser följande: " Most test takers can choose whether to test in person or remotely... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Finns någon utbildning likt jurist?

      Typ alla jobb i form av handläggning jag söker står det krav juristexamen. Jag hat inte poäng nog att söka jurist. Finns det någon annan liknande utbildning som ger möjlighet till jobb med liknande utbildning? Rättsvetenskap är för...

      Milla : : Hej,inom vissa yrken är juristexamen ett krav men inom väldigt många andra kan arbetsgivare ha ett Önskemål om att man har juristexamen men arbetsgivare kan anställa även utan... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      kungen03

      Hur blir man Civilpolis?

      Tjena, jag undrar hur man blir en Civilpolis, eller som det kallas i folkmun "Civilare"? Är det genom polisutbildningen eller är det högskolan som gäller? Är te.x en "Civil Utredare" anställd av polismyndigheten en "Civilare"?...

      Milla : : Hej,"civilare" hos Polisen är, enligt min upp uppfattning, ett samlingsnamn för alla anställda på polismyndigheten, som saknar polisutbildningen, alltså examen från polishögskolan. Det... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      mikaelaw

      Kan jag bli jurist med en internationell LLB (inte jurkand) och LLM?

      Jag tar snart examen från min kandidat LLB International and European Law (Nederländerna) och ska i September börja min magister LLM Law and Finance (Amsterdam). Jag undrar om dessa program kommer kunna hjälpa mig till att bli jurist eller om jag bara blir fast med att...

      Milla : : Hej,så vitt jag vet, gäller, i Sverige, följande: vem som helst får kalla sig jurist och även starta en juridisk byrå. Det finns inte heller några... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Hur kan jag komma vidare i mina tankegångar?

      Hej! Är utbildad förskollärare. Undrar vad man kan arbeta som med denna utbildning annat än i förskola? Undrar också hur man kan vidareutvecklas (läsa för annat på universitetet/yh) med denna utbildning som grund. Tänker typ...

      Daniel: : Hej Linda!Det finns ett antal jobb där arbetsgivare kräver "högskoleutbildning på minst 180 högskolepoäng", oavsett vad det är för utbildning.... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      David

      Kan man byta linje från Ekonomi till Juridik, samt skola, sent?

      Jag läser mitt första år av Ekonomi-Ekonomi på Globala Gymnasiet, och i juni slutar min första gymnasietermin. Min grundskolemerit är 272,5. Jag funderar på att byta skola, samt till Ekonomi-Juridik. Under augusti sä läste jag Ekonomi-Juridik,...

      Milla : : Hej David,jag vill ge dig råd att lägga in ansökan via gymnasieantagningen, upprepa, alltså sökprocessen när du sökte till år1 under förra... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga