Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'sa' (14 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      Negin77

      Vill bli en sportjournalist men vet inte hur?

      Hej För några månader sen så blev jag riktigt intresserad i fotboll, och skulle kunna tänka mig att jobba med det i framtiden som sport journalist, men jag vet inte hur man blir det och vad som krävs för att bli det men är redo att göra vad som...

      Milla : : Hej,det är fler som vill bli sportjournalister eller sportkommentatorer än det finns anställningar eller uppdrag och därför är konkurrensen inom den branschen mycket tuff. Jag kan... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      SYV

      16e/17e betyget?

      Jag har hört att man kan byta ut vilket betyg som helst mot t ex betyg i modersmål, alltså även betyg i de behörighetsgivande ämnena. Så även om man måste vara godkänd i t ex historia för att komma in på...

      Anna: : Hej Lovisa!Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till gymnasiet, det gör gymnasieantagningskanslierna. Du får gärna ställa din fråga till gymnasieantagningskanslierna. Min tolkning av reglerna... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Nawal

      Hoppas över första året?

      Hej, jag flyttade i sommars till London med min familj. Planen var att jag skulle börja första året i gymnasiet på Växjö fria (samhälls programmet) Så riktigt blev inte fallet och jag flyttade ner hit med familjen, men skolan här är sjukt...

      Anna: : Hej Nawal,om jag förstår dig rätt, så kom du in på SA på den här skolan hösten 2020, men började inte läsa där utan flyttade med din familj till London, stämmer... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      SYV-besökare

      Gymnasiearbete för en blivande journalist?

      Hej på vår gymnasieskola erbjuds det bl.a. Humanistiska och Samhällsvet.programmet och många som går på de programmen har planer på att bli olika sorters skribenter - ex. journalister, programledare, TV-personligheter mm. De frågar ofta vilket Tema för Gymnasiearbete de bör välja och jag vill...

      Daniel: : Tack för din fråga!Vi samlar förslag på teman för GA på fragasyv.se/info/tema-for-gymnasiearbete. Det är viktigt att påminna elever om att deras tema för GA... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Tove

      Vad ska man välja!?

      Okej, hej! Jag bor i Linköping, och här så är sista ansökningsdagen den 15 februari. Alltså om 2 DAGAR. Jag har varit inne på alla linjer, te.x. ES, SA, NA, VO, EK, HU, IB, IN och NB. Bara det säger lite om hur osäker jag är. Nu var jag tack och lov eliminerat bort några linjer, och det...

      Julia: : Hej Tove, det valet du gör nu, senast den 15 febr. är inte avgörande... du kan ändra ditt val sen, under omvalet - och det är helt ok att ändra sitt val,välja helt nya alternativ eller ändra... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Saga

      Behörighet till utbildningar efter Samhällsvetenskapsprogrammet?

      Hej, många elever frågar vad för utbildningar man blir behörig till efter SA, samhällsvetenskapsprogrammet och det är rätt många olika utbildningar och man som SYV kan bli rätt trött på att "rabbla upp dem" och så tar det tid och så glömmer man många yrken; däri min fråga Finns det en lista,...

      Daniel: : Hej Saga, kika gärna på >>yrken-efter-sa-alla-inriktningar och om ngt. yrke saknas där som det kanske gör för att det är svårt att nämna alla... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Oleg

      Elev flyttar till Stockholm?

      Hej, en elev ska flytta till Stockholm och vill gå Samhällsvet programmet, helst med Global inriktning; kan ni ge tips på gymnasieskolor ? Tack! O.;)

      Julia: : Hej ! I Stockholm finns det många gymnasieskolor som erbjuder Samhällsvetenskasprogrammet -det går bra att kika på gymnasieguiden.se/gymnasium?query=&program  Titta lite extra... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Matilda

      SA vs HU (NA) vad är bäst för mig?

      Hej! Jag går i 9:an och ska snart göra mitt gymnasieval. Som många andra är jag Liiite skräckslagen.. Jag vet inte vad jag vill jobba som så jag har tänkt att ett brett program skulle vara bra. Ett program med många valmöjligheter. I skolan gillar jag Engelska, Svenska och några No ämnen är...

      Anna: : Hej Matilda, du ställer viktiga frågor. Några av dem kan jag "på raka arm" svara på men inte alla. :) Det där med att byta program efter åk1 och inte behöva gå om. Det... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      2 Svar
      Melissa

      Tacka Nej Till Förstahandsval?

      Hejsan! Just nu har jag lite svårigheter med att välja vilket program jag ska ta i och med att jag vet att jag vill jobba inom ramarna av Samhällsvetenskap men jag vill göra min högskole-/universietsutbildning utomlands. Eftersom jag väger mellan SA och IB undrar jag om man kan ta...

      Anna: : Hej Melissa! Även om du ändrar i din ansökan och har utbildning till vilket du behöver göra provet, som ditt andra- eller tredjehandsval, så borde du (om man tänker logiskt) få... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      1 Svar
      Ylva

      Kan man byta skola mitt i en termin?

      Hej. Jag trivs inte på min skola. Jag var jättetaggad länge, men väl här och med 1, 5 terminer gått känner jag att jag inte passar in. Har alltid sagt "att allt är bra" när mina föräldrar frågat, men det har aldrig varit helt okej. Nu är jag i "bråk" med en fd vän, och då har jag och min mamma...

      Milla : : Hej Ylva! Väldigt tråkigt att läsa om att du inte trivs på din skola! Jag undrar om du har pratat med din klasslärare/mentor och med kurator och även med rektor på ditt program? Om... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      2 Svar
      Elanur

      Vilka gymnasium, har vilka intagningspoäng?

      Hej! Nu går jag i 9:an och som alla vet så ska jag göra mitt gymnasieval nästa termin. Jag planerar att välja SA och som gymnasium har jag tänkt: Klara Norra Gymnasium, Internationella Engelska Gymnasium Södermalm (IEGS), Södra Latin Gymnasium, Norra Real, Kungsholmens Gymnasium,...

      Anna: : Hej Elanur, här http://www.gyantagningen.se/slutliga-antagningar.html finns det uppgifter om vad poängen blev vid antagningen till det nuvarande läsåret, men vi på Fragasyv.se tycker att det är inte så bra att titta... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Emilia

      Kan man lägga till en inriktning som NA har som en kurs på SA?

      Hej! Jag har långt kvar tills gymnasieval men har ändå en fråga till dig. Jag vill bli advokat eller åklagare. Jag vet att ekonomi inriktning juridik kanske är bäst, men det är så mycket matte där och ekonomi intresserar inte mig. Men har hört att det går lika bra att gå samhällsprogrammet....

      Ludmila: : Hej, Emilia du uppger att du vill bli advokat eller åklagare. I så fall bör du, precis som du själv skriver, söka till Juristprogrammet /en högskoleutbildning på 4,5 år/. Behörighetskrav:... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Dilan

      Är natur verkligen så svårt som alla säger?

      Hej! Jag är en tjej som är 15 år och ska snart göra mitt gymnasieval. Jag har ingen aning om vad jag ska söka men jag vet att Jag gillar ämnet biologi och även kemi, men hatar fysik,teknin och matte. Och jag vet liksom inte om jag skulle kunna klara av natur, det verkar så svårt och har bara...

      Lena: : Hejsan, ska du välja Naturvetenskapliga programmet så ska du inte välja den för att den är bred utan för att du verkligen gilla att plugga matte, fysik, kemi och biologi och vara beredd att spendera mycket tid med... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      zebastain

      Vad passar mig en kreativ med en mycket stort intresse av faktaböcker?

      Hej! Jag är väldigt orolig vilket jag ska välja för program i gymnasiet. Det som jag är bäst på är dator. Jag brukar hjälpa många människor med just dator och i många fall hjälpa människor som är utbildade med att kunna dator. Eftersom jag är en som vill veta ganska mycket så brukar jag läsa...

      Lena: : Hejsan, oj, härligt att du läser så mycket! Det är bra. Du skriver att dina gymnasieval står mellan Natur, Sam, El och Teknik, du skriver att du gillar att jobba med händerna men vill... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga