Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31885 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'journalist' (41 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      erikzhansun

      språk på univesitetet?

      Hej jag går på gymnasiet och tänker plugga vidare på högskola/univesitetet och fundera på att läsa journalistprogrammet. Får man lägga till kurser i moderna språk under utbildningen

      Milla : : Hej!Du får gärna kika på information på lärosätenas egna webbplatser och kontakta studievägledare som jobbar på de institutioner där det aktuella programmet ges. Vad jag kan se, så... Läs hela svaret
    • 0 Poäng
      1 Svar
      Kajsa332868

      Jag vill plugga journalistlinjen på Skurup folkhögskola?

      Jag vill plugga journalistlinjen på Skurup folkhögskola, det enda ämnet som jag inte är godkänd i är matte. Jag gick samhäll internationell i gymnasiet, alla andra betyg är jag godkänd i. Måste jag plugga upp mina mattebetyg innan jag...

      Milla : : Hejsan, fick du F i både matte 1b och 2b? Du har alltså fått ut ett Studiebevis när du gick ut gymnasiet, stämmer det? Vänligen uppge vad dokumentet heter som du... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Hur kan jag bli meteorolog?

      Hej! Jag är samhällsvetare från gymnasiet. Min stora dröm är att arbeta med meteorologi, gärna programleda där jag berättar om vilket väder det blir. Dock har jag ej behörighet för program som kräver naturämnen som Kemi, fysik,...

      Milla : : Hej,det vi vet om yrket Meteorolog berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/meteorolog Inför den utbildning som krävs för att kunna bli en meteorolog (i alla fall så är det i... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Maja980

      Journalism i Göteborg?

      Hej! Jag är väldigt intresserad av utbildad journalism i Göteborg. Det är min första val och den andra är kultur och media entreprenörskap. Jag är väldigt intresserad av media och kommunikation och därför ser jag att jag passar in i...

      Milla : : Hej,Antagningsstatistik för Journalistprogrammet vid Göteborgs universitet visar att antagningsgränser i betygsgrupper brukar ligga på kring 19.00 fast ofta högre än så. Till höstterminen 2018... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Hejsanhoppsan

      Masterutbildningsalternativ med socionomexamen?

      Hej! Jag studerar just nu socionomprogrammet men har även ett intresse för journalistik/kommunikation, är det möjligt för mig att ta en master i tex journalistik med en socionomkandidat? På vissa universitet står det under behörigheten är minst 180 godkända hp inom samhällsvetenskapligt,...

      Milla : : Hej,i det sammanhanget som du skriver om i din fråga så brukar socionomprogrammet som leder till socionomexamen och yrket Socionom "klassas som", i alla fall i första hand,... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Miriam

      Spelar vilket universitet någon roll?

      Hej, Om man ska läsa journalistik spelar det någon roll var man gör det, för att få jobb. Exempelvis är det en skillnad att studera på södertörn eller uppsala?

      Milla : : Hej!Journalist och andra yrken inom journalistik (som t.ex Radiopratare) är i Sverige icke-reglerade; det betyder att varje arbetsgivare bestämmer fritt vem hen anställer och det är... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Negin77

      Vill bli en sportjournalist men vet inte hur?

      Hej För några månader sen så blev jag riktigt intresserad i fotboll, och skulle kunna tänka mig att jobba med det i framtiden som sport journalist, men jag vet inte hur man blir det och vad som krävs för att bli det men är redo att göra vad som...

      Milla : : Hej,det är fler som vill bli sportjournalister eller sportkommentatorer än det finns anställningar eller uppdrag och därför är konkurrensen inom den branschen mycket tuff. Jag kan... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Jennifer

      Distans högskola inom journalism?

      Hej! Jag avslutar mina studier på allmän kurs distans (folkhögskola) under våren 2023. Därmed vill jag börja högskola hösten 2023. Problemet är att det inte verkar finnas de jag är intresserad av på distans. Distans är ett måste för mig, annars kommer jag inte klara utbildningen. Jag är...

      Milla : : Hej Jennifer!utbildningsutbud av högskole-universitetsutbildningar i Sverige med start hösten 2023 kommer att fastställas till mitten av mars 2023, så ännu kan man inte se alla utbildningar som... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Ebba

      Vad ska jag utbilda mig till?

      Hej! Jag tog en examen i journalistik för 5 år sedan, men har haft svårt att få jobb inom det. Jag vill inte ge upp den karriären fullständigt, men det känns som att jag nu är helt ute ur leken och att jag istället bör skaffa mig en annan utbildning. Jag har jobbat på bibliotek en tid, och...

      Anna: : Hej Ebba!Det finns ett antal yrken där 3-årig utbildning på högskolenivå gör dig "behörig" till anställning och sen får man intern utbildning på arbetsplatsen med... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Klara

      Journalistik distans?

      Hej! Jag skulle vilja läsa Journalistik på distans. Har godkänd examen från gymnasiet. Jag hittar bara en distansutbildning i Kalix, vill veta ifall de finns nån mer. Vill alltså läsa hela programmet, sedan ifall de skulle finnas enstaka kurser att gå skulle de också va intressant. Men vill...

      Julia: : Hej Klara!utbildningsutbud förändras, så det gäller att med jämna mellanrum besöka de sajter där utb. inom en viss studieform visas, t.ex inom folkhögskola:... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Björn

      Journalist/media till lärare?

      Hej, jag är journalist men vill bli gymnasielärare. Jag har tittat runt på en hel del skolor men ser inte alls om det är möjligt att dra nytta av sina tidigare högskolepoäng. Vad kan jag omvandla mina poäng i MKV till? Tack Björn

      Julia: : Hej Björn,kika gärna på framtid.se/yrke/hogskolelarare och på yrket "lärare i vissa ämnen". Nu när det är lärarbrist, går det också få jobb som obehörig... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      1 Svar
      Alexander

      Vad kan man jobba som efter psykologprogrammet annat än psykolog?

      Hej! Jag funderar på att söka psykolog- eller läkarprogrammet nu till hösten. Anledningen till att jag tvekar på psykologlinjen är att jag är oroad att jag inte har den sociala energin och kanske kompetensen att vara en bra psykolog. Hur stor del av...

      Julia: : Hej Alexander!med högre utbildning, t.ex examen från läkar- eller psykologprogrammet kan man försöka satsa på att bli forskare och/eller... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Ronja

      Inte godkänd i Engelska 6?

      Hej, Jag är nu sugen att plugga till mitt drömyrke journalist. Men jag har inte betyg i Engelska 6 från gymnasiet. Jag har alltid haft svårt med engelska och sedan är lite rädd att jag ska misslyckas och inte få den hjälpen jag behöver. Är engelska 6 ett krav när man ska plugga vidare till...

      Julia: : Hej Ronja,utan godkänt betyg i engelska 6 är du tyvärr obehörig till högskoleutbildningar i Sverige.Journalist är dock ett yrke som inte nödvändigtvis kräver just... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga