Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31975 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'meriterande' (8 st.)
-
Hur kan man bygga upp sin profil?
Hej, min dröm är att plugga utomlands och jag har fått höra att man behöver bygga upp sin profil för att exempelvis kunna få stipendium. Hur kan jag göra det som en oerfaren 16 åring? Hur och vad kan jag göra för att "står...
Hejsan,att "plugga utomlands" är ett väldigt vitt begrepp, kan man säga. Det finns utbildningar på olika nivåer och i olika länder som kan ställa väldigt olika krav på... Läs hela svaret -
Civilingenjör inom datateknik i Halmstad?
Jag har läst lite på nätet om civ.ing i högskolan i Halmstad, finns inte mycket feedback om utbildningen och den information som finns var till mestadels negativ. Jag har jämfört kurserna med exempelvis LTH och de är rätt så lika, skillnaden...
Hej!Skillnaden, i Sverige, mellan universitet och högskola är att universitet besitter generell rätt att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste specifikt... Läs hela svaret -
Gör enstaka kurser något?
Gör kurser någon speciell skillnad eller är det onödigt om man ska läsa ett program till höst? Och istället borde fokusera på jobb, prövning, körkort?
Hej,jag tror din fråga gäller program på högskola eller universitet, stämmer det? för program finns även inom yrkeshögskola (se www.yhguiden.se). Svar på den frågan är:... Läs hela svaret -
Vägen till trygghetsvärd ?
Hej. Jag har klarat grundläggande nivå och jag vill fråga om hur jag kan jobba som trygghetsvärd.
Hej! Yrket trygghetsvärd är i Sverige icke-reglerat. Det finns därför inga strikta regler på vilken utbildning man måste ha. Varje arbetsgivare bestämmer fritt vem de anställer... Läs hela svaret -
Kan Förskollärare jobba på skolinspektionen?
Hej! Jag är utbildad förskollärare sedan 2017 och har arbetat i förskolor sedan dess. Jag har dock alltid intresserat mig av att arbeta inom skolinspektionen med att besöka skolor, undersöka risker, intervjuer med pedagoger osv. Räcker det med att jag...
Hej Isabella,jag tittar nu på Lediga jobb hos Skolinspektionen och till tjänsten som Reseadministratör till Skolinspektionen i Stockholm står det att man ska ha "eftergymnasial... Läs hela svaret -
Hur tidigt bör jag ansöka om utlandsstudier?
Hej! Jag undrar om hur tidigt jag bör ansöka om utlandsstudier. Gör jag det genom skolan eller själv? Vad behöver ingå så jag kan få ansökan? Behöver jag ett CV? Hur tidigt måste jag lämna in ansökan (jag går i...
Hej Ajla. om jag förstår dig rätt så är det Läkarutbildningen du vill läsa "utomlands". Eftersom du går första året på gymnasiet, så dröjer... Läs hela svaret -
Hur tar jag mig in på fysioterapeututbildningen?
Jag har läst 1 år på akademisk nivå inom folkhälsovetenskap varav 30 poäng räknas totalt av 60 till merit. 2 år har jag läst på folkhögskola inriktning folkhälsopedagogik. Jag har gått vård och omsorg sen tidigare. Jag saknar matte b och natur b men för övrigt ligger i regel på lite över...
Hej Emma,till utbildningar på "grundnivå" på högskolor/universitet (dvs utb som ej Kräver akademiska poäng för behörighet) antas man på sina Gymnasiala meriter... Läs hela svaret -
Får jag ha 17 ämnen att räkna på vid ansökan till gymnasiet?
Hej Jag vill räkna in min extra gymnasiekurs i skolan som ett betyg till ansökan till gymnasiet. Jag har läst första årets gymnasiematematik och fick betyg B i kursen och utgår därför ifrån att det betyget kan ingå bland mina 17 bästa betyg från grundskolan - till meritvärdet. Stämmer det...
Hej Martin, hur man räknar ut Betygspoäng/Mtv (meritvärde) vid ansökan till gymnasiet kan du se på www.gymnasieguiden.se/informeras/raekna-ut-ditt-meritvaerde och det... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga