SYV

    Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej SYV,
    vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
    Vidare gäller:
    Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
    Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.

    När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).

    Exempel:
    eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
    Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).

    Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag vill komplettera Annas svar.
    Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
    Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
    Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
    ****
    Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
    ****
    Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
    På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
    Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
    Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
    Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.

    Frågor och svar taggade med 'florist' (5 st.)

    • Myra

      Hur gör man om en kurs inte erbjuds?

      Jag behöver göra ett komvuxarbete för en yrkesexamen, och då med inriktning florist. Min kommun erbjuder inte denna kurs och hänvisar mig till att leta själv efter kursen i andra kommuner. Jag hittar inte kursen och ingen svarar på mina frågor om den...

      Milla : : Hej,Movant erbjuder komvuxutbildning till Florist i Stockholm/Bromma, se framtid.se/studier/komvux/movant-komvux; eftersom de erbjuder den utbildningen (i sin helhet) så måste även komvuxarbete mot... Läs hela svaret
    • Kung

      Vad krävs för att bli florist?

      Hej, jag går första året, Bild och Formgivning, men jag funderar på att studera till florist efter gymnasiet. Hur ska jag göra? Jag har inte någon lust att byta till floristlinjen eftersom skolan med den linjen ligger så lång bort och jag inte...

      Milla : : Hej,det vi vet om yrket Florist berättar vi i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/florist (se där avsnitt UTBILDNING). Exakt vilken utbildning du ska kunna gå efter gymnasiet är det... Läs hela svaret
    • Denise

      Floristutbildning för vuxna?

      Hej! Då jag hara läste 2 av 3 år på gymnasiet så letar jag nu efter sätt att kunna fortsätta utbilda mig och har funnit intresse i floristyrket, men när jag kollar online så hittar jag bara utbildningar som kostar flera tusen eller som ligger...

      Mikael: : Hej,utbildning till Florist ligger i Sverige på gymnasial nivå och det är därför som vuxna läser till det yrket på komvux. Börja med att fråga på komvux i den kommunen... Läs hela svaret
    • Paulina

      Söka CSN eller vänta?

      Hej, jag ska börja plugga till florist på yrkeshögskola. Jag är dock väldigt osäker på om jag kommer tycka om det, känns lite som 50/50. Så som jag har förstått det kan man få problem med CSN i framtiden om man helt plötsligt hoppar av mitt i en utbildning. Så borde jag vänta några veckor med...

      Anna: : Hej Paulina,om du kan klara dig utan att ansöka om studiemedel, får du gärna göra det.Det är inte alls obligatoriskt att söka studiemedel eller en annan typ av ekonomiskt stöd under studietiden.Du... Läs hela svaret
    • Julia

      Från högskoleförberedande program till yrkeshögskola?

      Hej! jag är super intresserad av humanistiska programmet och det är det jag söker till nu till höst. Det passar mig som handsken. Men det är ju ett högskoleförberedande program. Det är dock så att jag egentligen vill bli florist. Men jag vill inte gå hantverk med inriktning till det. Då...

      Milla : : Hej Julia! Det är jättebra att du vet vad du vill bli när du blir stor - Florist och/eller Tapetserare. Och jag vill direkt svara dig att jag råder dig söka Florist... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga