Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'skolledare' (6 st.)
-
Vilka utbildningar kan jag läsa som har hög lön?
Hej! Jag behöver verkligen all hjälp i världen! Om man har 16 i merit, vilka program kan man ha en trolig chans att komma in på som har höga löner. Utbildning ska helst finnas i Örebro eller helt på distans. Kan tänka mig vilken utbildning som...
Hej,om du inte läst mer matte än matematik 2, då är utbildningar till Läkare, Tandläkare, Veterinär, fastighetsmäklare och inom ekonomi på... Läs hela svaret -
masterprogram för förskollärare?
Hej! jag läser till förskollärare och undrar, ifall jag läser till något master program efter examen, kommer det gynna mig på något sätt? jag har försökt kolla runt efter info om det men kan ej hitta. Tänker ex på en vanlig...
Hej!med utbildning till förskollärare kan man även få jobb som rektor/forskolechef och det är inte någon nackdel att ha mer utbildning om man söker anställning som skolledare, men... Läs hela svaret -
Vad mer kan man bli efter en lärarutbildning?
Hej! Ifall man går lärarutbildningen kan man enbart arbeta som lärare och ingenting annat? Finns det andra alternativ på jobb utan att behöva plugga till kurser/ en ny utbildning? Vad mer kan en examinerad lärare arbeta med? Finns det andra sektorer där...
Hej Nermina,med lärarutbildningen i bagaget kan man arbeta även inom andra yrken inom skolvärlden, men även utanför skolan.Ett exempel är Skolledare/Rektor och ett annat - SYV,... Läs hela svaret -
Vilka utbildningar kan man gå för att jobba med utbildningsledarskap?
Vilka utbildningar kan vara bra att gå om man vill arbeta med utbildningsfrågor blandat med ekonomi. Jag tänker mer på utbildningsledarskap som rektor i utvecklingsländerna eller i Sverige eller om man vill arbeta som expert om den svenska utbildningssystemet.
Hej!Lärarutbildningen är den bästa grunden om man på sikt vill bli rektor eller expert inom utbildningsfrågor (se t.ex yrkespresentation: Skolforskare). -
Ledarskapsutbildning/Skolledare/Enhetschef?
Hej! Är Yrkeslärare och Spwcialistsjuksköterska. Vad finns det för Ledarskapsutbildningar som jag kan gå för att i framtiden kunna söka jobb som Rektor eller Enhetschef? Finns några på distans eller med få träffar?
Hej Marie; rektorsprogrammet erbjuds som regel i form av "uppdragsutbildning": huvudmän anmäler rektorer som behöver gå utbildningen; alltså först så får man jobbet som... Läs hela svaret -
Kan man bli rektor/skolledare om man är jurist?
Hej! Jag är en tjej som vill gå juristprogrammet. Min plan är att efter examen jobba några år som jurist, men att sedan vidareutbilda mig inom olika områden och därmed bredda mina vyer. Något som låter intressant är just skolledare/rektor. Min fråga är, kan man utbilda sig till jurist och...
Hej Sabrina, så som reglerna är idag, finns det inget förbud mot att få jobb som rektor utan att ha lärarexamen. De flesta rektorer är dock i grunden lärare, men det finns... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga