Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Utökade kurser på gymnasiet?
3Poäng
Ida
Hej!
Jag har en fråga angående läsandet av utökade kurser på gymnasiet som jag hoppades att jag skulle kunna få svar på.
Just nu går jag första året på naturvetenskapsprogrammet, och till tvåan skulle jag vilja läsa utökade kurser. När jag går ut mitt första år ska jag ha tentat av Engelska 5, 6 och 7 vilket innebär att det, plus mitt intresse, borde ge mig möjlighet att läsa mer.
Dock har jag hört att på gymnasiet räknas inte icke-meritgivande, eller kurser som krävs för den linje som sökes till högskola/universitet, in i jämförelsetalet, och jag undrar ifall detta stämmer? På grundskolan om man läste ett extra ämne, som vissa av mina klasskompisar som läste sitt modersmål utöver den vanliga undervisningen, fick man ta bort det sämsta betyget man hade när man sökte till gymnasiet.
Hej Ida, det är stor skillnad på hur "konkurrens-siffran" räknas ut när man söker till Gymnasiet och när man söker till Högskola/universitet. Du läser nu på NA, du uppger inte vilken inriktning... men se på Programplanen för NA>>>.
Och längst ner ser du Programstruktur för NA:
Utökat svar
Du behöver få ut ditt Examensbevis. I Examensbeviset är de kurser som inte ryms i programmets 2500 poäng blir markerade med "U" som betydet "utökad kurs". U-kurser räknas in endast i 2 fall - om en U-kurs krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker just då eller - om en U-kurs ger dig Meritpoäng>>>.
Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma samt kurser för en av inriktningar är Obligatoriska; GA, gymnasiearbete är också en obligatorisk kurs; betyg i GA räknas dock inte in. Sedan måste det finnas rätt ANTAL POÄNG Individ.val och Programfördjupningar. Egentligen är tanken att eleverna läser exakt så mycket som de måste läsa, inte mer. Men ibland får inte kurserna plats inom programmets 2500 p. eller om det är en särbegåvad /extraduktig elev/ eller en elev som byter program och läser på gymnasiet under längre tid än 3 år... Hur som helst så det som är viktigt är VILKA KURSER SOM I EXAMENSBEVISET BLIR MARKERADE SOM U-KURSER. Detta bör egentligen bestämmas på förhand och framgå av elevens Individuella studieplan, som SYV på skolan skriver (i samråd med eleven).
Utökat svar
Läsa U-kurser är ett Undantag och det är rektor som bestämmer. Du ska inte kunna byta ut någon av de obligatoriska kurser, dvs alla gymnasiegemensamma, programgemensamma + alla kurser inom En av inriktningar MÅSTE TVUNGET vara "vanliga", ej U-kurser och kommer att räknas in. Däremot är det, teoretiskt sett, möjligt (och vi vet att det på vissa gymnasieskolor görs - för att hjälpa elever få högre Meritvärde) att byta plats på kurser inom Individ.val och U-kurser; och kurser inom Programfördjupningar, om möjligt - och U-kurser.
Exempel: Eleven har A betyg i eng 7 och E betyg i modersmål. Modersmål läste eleven som Individ.val och eng 7 som en U-kurs. Eftersom eng 7 kommer hur som helst räknas in, pga U-kurser som ger meritpoäng räknas in i jämförelsetal, kan man byta plats och skriva in Modersmål som en U-kurs, och betyget i modersmål kommer i så fall inte räknas i (detta pga Modersmål ger inte meritpoäng och brukar inte krävas som särskild behörighet till någon högskoleutbildning... möjligtvis kan den krävas om man vill läsa utb. Modersmålslärare... ). Egentligen är tanken att man läser endast 2500 poäng och exakt uppfyller kraven för examensbevis>>>. Man har då tid att fördjupa sig i sina kurser och risken är mindre att överanstränga sig. Men om man ändå kommer att ha U-kurser i sitt examensbevis, är då tanken att man läser dem endast för att man är väldigt intresserad och vill ha mer kunskap, eller om de krävs för behörighet men ej får plats inom programmets 2500 p. och man skriver in i elevens Individ.studieplan - på förhand - innan kursen påbörjas - om det är en U-kurs eller en vanlig kurs... och man bör alltså inte sedan byta pga eleven fick högre eller lägre betyg på kurserna... så är "tanken". Men vi vet, som sagt, att det förekommer att ändringar i studieplaner görs retroaktivt och examensbevis utfärdas på så sätt att eleven får så högt meritvärde som möjligt (i alla fall är det så på vissa gymnasieskolor) - och så finns det andra som över huvudet taget ej låter elever läsa U-kurser eller som håller sig mycket strikt till reglerna och ej byter plats på kurser i efterhand.
Hej, min dröm är att plugga utomlands och jag har fått höra att man behöver bygga upp sin profil för att exempelvis kunna få stipendium. Hur kan jag göra det som en oerfaren 16 åring? Hur och vad kan jag göra för att "står...
Milla : :
Hejsan,att "plugga utomlands" är ett väldigt vitt begrepp, kan man säga. Det finns utbildningar på olika nivåer och i olika länder som kan ställa väldigt olika krav på... Läs hela svaret
Jag har läst lite på nätet om civ.ing i högskolan i Halmstad, finns inte mycket feedback om utbildningen och den information som finns var till mestadels negativ. Jag har jämfört kurserna med exempelvis LTH och de är rätt så lika, skillnaden...
Milla : :
Hej!Skillnaden, i Sverige, mellan universitet och högskola är att universitet besitter generell rätt att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste specifikt... Läs hela svaret
Gör kurser någon speciell skillnad eller är det onödigt om man ska läsa ett program till höst? Och istället borde fokusera på jobb, prövning, körkort?
Milla : :
Hej,jag tror din fråga gäller program på högskola eller universitet, stämmer det? för program finns även inom yrkeshögskola (se www.yhguiden.se). Svar på den frågan är:... Läs hela svaret
Hej. Jag har klarat grundläggande nivå och jag vill fråga om hur jag kan jobba som trygghetsvärd.
Milla : :
Hej! Yrket trygghetsvärd är i Sverige icke-reglerat. Det finns därför inga strikta regler på vilken utbildning man måste ha. Varje arbetsgivare bestämmer fritt vem de anställer... Läs hela svaret
Hej! Jag är utbildad förskollärare sedan 2017 och har arbetat i förskolor sedan dess. Jag har dock alltid intresserat mig av att arbeta inom skolinspektionen med att besöka skolor, undersöka risker, intervjuer med pedagoger osv. Räcker det med att jag...
Julia: :
Hej Isabella,jag tittar nu på Lediga jobb hos Skolinspektionen och till tjänsten som Reseadministratör till Skolinspektionen i Stockholm står det att man ska ha "eftergymnasial... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om hur tidigt jag bör ansöka om utlandsstudier. Gör jag det genom skolan eller själv? Vad behöver ingå så jag kan få ansökan? Behöver jag ett CV? Hur tidigt måste jag lämna in ansökan (jag går i...
Anna: :
Hej Ajla.
om jag förstår dig rätt så är det Läkarutbildningen du vill läsa "utomlands". Eftersom du går första året på gymnasiet, så dröjer... Läs hela svaret
Jag har läst 1 år på akademisk nivå inom folkhälsovetenskap varav 30 poäng räknas totalt av 60 till merit.
2 år har jag läst på folkhögskola inriktning folkhälsopedagogik.
Jag har gått vård och omsorg sen tidigare.
Jag saknar matte b och natur b men för övrigt ligger i regel på lite över...
Peter: :
Hej Emma,till utbildningar på "grundnivå" på högskolor/universitet (dvs utb som ej Kräver akademiska poäng för behörighet) antas man på sina Gymnasiala meriter... Läs hela svaret
Hej
Jag vill räkna in min extra gymnasiekurs i skolan som ett betyg till ansökan till gymnasiet. Jag har läst första årets gymnasiematematik och fick betyg B i kursen och utgår därför ifrån att det betyget kan ingå bland mina 17 bästa betyg från grundskolan - till meritvärdet.
Stämmer det...
Daniel: :
Hej Martin,
hur man räknar ut Betygspoäng/Mtv (meritvärde) vid ansökan till gymnasiet kan du se på www.gymnasieguiden.se/informeras/raekna-ut-ditt-meritvaerde
och det... Läs hela svaret