Jag har en liten fundering. Om man nu går i gymnasiet (naturvetenskap) och har F i flera ämnen men kommer att läsa just de ämnena man har F på om man väljer att ta ett tekniskt/vetenskapligt efter gymnasiet, blir man antagen till basåret då? Vad behöver man för behörighet för att komma in på tekniskt basår? Är tacksam för ett utökat svar.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31872 frågor besvarade.
Vad är det som gäller?
Jag har en liten fundering. Om man nu går i gymnasiet (naturvetenskap) och har F i flera ämnen men kommer att läsa just de ämnena man har F på om man väljer att ta ett tekniskt/vetenskapligt efter gymnasiet, blir man antagen till basåret då? Vad behöver man för behörighet för att komma in på tekniskt basår? Är tacksam för ett utökat svar.
2 Svar
Hej Privat, tekniska basår kan finnas inom olika skolformer. Vad vill du bli på sikt? Vilket yrke är du intresserad av?
Vi fick nyss svar - var god läs det nedan:
"Hej,
Behörighetskravet till basåret är grundläggande behörighet samt någon av kurserna Ma 2a, 2b, 2c eller motsvarande. Vid urvalet kollar man alltså inte på vad studenten har läst för program på gymnasiet eller om hen har läst kurser i biologi, fysik, kemi tidigaret. Basåret är dock i första hand tänkt för studenter som har gjort ett felaktigt val i unga år eller efter avslutade gymnasiestudier har kommit på att naturvetenskap kanske är något för dem trots allt.
Som jag tolkar det så har den här studenten betyget F i flera kurser så frågan är då om hen uppfyller vårt behörighetskrav. Studenter som söker till basåret och har underkänt betyg i de naturvetenskapliga ämnena från gymnasiet bör fundera över varför man inte klarat dessa på gymnasiet. Om det är för att man har svårt för dessa kurser så kanske inte basåret är att rekommendera eftersom man läser flera svåra kurser på kort tid. Om man däremot har tappat motivationen så kan det kan fungera bättre, men det är oerhört viktigt att motivationen är på topp under det här året. Annars finns risken att det blir ett år med mestadels underkända kurser.
Om studenten har för avsikt att läsa in behörighet till Biomedicinprogrammet skall hen vara medveten om att det krävs studier på 150 % under två av 4 läsperioder. Under de två andra läsperioderna är det studier på 100 %.
Jag såg också en kommentar om att ni skrivit att det var konstigt att det var så pass låg meritpoäng till biomedicininriktningen HT17 och jag vill ge en förklaring till detta. På vår hemsida står det att det var 10 platser till biomedicininriktningen HT17, men det är en felaktig uppgift. Egentligen antog vi 19 studenter i urval 2 och vi hade ett planeringstal på 17 (vi gör ett överintag), vilket gör att meritpoängen blev lägre än vad den brukar vara. HT16 antog vi 12 studenter i urval 2 och hade planeringstalet 10, och då krävdes högre meritpoäng för att antas till basåret (BF=4,0, BI=21, BIEX=18,98, BII=ingen antagen, HP=1,25). På hemsidan står det att det finns 9 platser till biomedicininriktningen HT18 och jag skulle vilja säga att man skall ta den siffran med en nypa salt. Anledningen är att antalet platser bestäms av fakultetens kansli i juni 2018 och därför kan antalet platser bli både fler och färre. Redan under sommaren 2017 poängterade vi (dvs basårets administration) för fakulteten att de hade angett felaktiga uppgifter om antalet platser till basårets inriktningar på hemsidan, men fick inget gehör för detta och nu har de mest troligt lagt in felaktiga uppgifter igen. Vi som jobbar med basårets skulle föredra att det inte angavs någon siffra eller att det stod att antalet bestäms i juni.
Hälsningar
studieadministratör basåret
Med vänliga hälsningar / Best regards,
Infocenter Umeå universitet
+46-90-786 50 00
www.infocenter.umu.se/ ".
Hej Privat,
precis som Julia har svarat, så finns det Tekniska basår inom olika skolformer - högskola/universitet, Komvux och folkhögskolor.
Jag är inte säker på vad din fråga går ut på?
Vad är det du undrar över?
Om du vill komma på ett tekniskt basår på högskolenivå, dvs på en högskola eller på ett universitet, då behöver du uppnå Grundläggande behörighet, få examensbevis från gymnasiet med godkända betyg i svenska 2, 3 och engelska 6 och med godkänt betyg i lägst matematik 2 /helst i matematik 3/. På så sätt blir du BEHÖRIG till det tekniska basåret på högskolenivå, men sedan Konkurrerar du om plats med ditt meritvärde (jämförelsetal + eventuella meritppoäng).
Om jag förstår dig rätt och du vet att du har F i flera kurser på gymnasiet och kommer inte uppnå kraven för Examensbevis, blir du inte behörig till någon utbildning på högskola/universitet, inklusive tekniska basår.
Och om du på kovux kompletterar upp till examensbevis från Naturvetenskapsprogrammet, varför söka till det tekniska basåret i så fall ? Du blir ju behörig till många tekniska utbildningar med examensbeviset från NA-programmet, även utan att läsa på ett tekniskt basår.
*******
Tekniska basår kan också finnas inom Komvux och på folkhögskolorna; det är gymnasiala kurser som är sammansatta till heltidsutbildningar. Inom Komvux prioriterar man personer med kort tidigare utbildning, dvs ju kortare tid du gick i skolan och ju sämre betyg du har, desto lättare kommer du in på komvux. Det är alltså, precis motsatta "antagningsprinciper" gentemot högskoleutbildningar, där man ska ha så höga betyg som möligt för att komma in.
____
Vad folkhögskolorna anbeträffar, så bestämmer varje folkhögskola själv vem de tar in på sina utbildningar, inklusive de basår som finns på folkhögskolorna.
Ett tekniskt basår är en Förberedande utbildning inför en annan utbildning... vill du läsa mot Civilingenjör>>>? eller vad för yrke siktar du på?
antagningsgräns från antagning till hösten 2017 är rätt låg, konstigt nog. Med tanke på att det är så få platser som erbjuds, är jag förvånad att man kunde komma in med endast lite högre än alla B-betyg i alla kurser; alla B-betyg i alla kurser ger jämförelsetal på 17.5 men om man har max i merit, då kunde man ha nästan alla C-betyg /ett A-betyg och resten C + max i merit gav plats på basåret/. HP resultat på 1.15 är också lägre än jag hade förväntat mig (med tanke på att det är så få utbildningsplatser som erbjuds).
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala poäng' (7 st.)
-
Klarar man läsa 3 kurser samtidigt?
Hej, jag jobbar just nu men vill studera kurser jag inte fick med från gymnasiet då jag ändrat yrkesväg. Jag behöver studera Fysik2, biologi2 och kemi2. Alla dessa är 100p kurser. Om jag väljer att studera på 25% på alla 3, hinner/klarar man...
Hej!I din fråga nämner du tre stycken gymnasiekurser som var och en av dem är en 100p.kurs. det är alltså totalt 300 gymnasiala poäng du vill läsa. 300 gymnasiala poäng läser... Läs hela svaret -
Hur långt tid tar det att läsa 11 kurs i komvux?
Hej jag undrade om jag ska läsa hella grundläggande behörighet med matte 2 alltså sva1,2&3 matte 1&2 engleska 5&6 samhällskunskap 1b naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 hur långt tid kommer det att ta mig? Blir det 1 år 1,5år...
Hej!De kurserna du nämner i din fråga, nämligen sva1,2&3, matte 1&2, engleska 5&6, samhällskunskap 1b, naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 utgör sammanlagt... Läs hela svaret -
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hej, jag är inte säker på vad du frågar om. Jag svarar så gott jag kan men förklara gärna vad du tänker på när du skriver ett visst antal gymnasiala... Läs hela svaret -
Hur många kurser måste jag läsa för att få 22 hp?
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret -
50% studier på gymnasiet?
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret -
Hur bedöms man på gymnasiet?
På grundskolan läser man ämnen som man sedan blir bedömd på genom en skala från A-F. Vi läser dock inte kurser på grundskolan som på gymnasiet. Många kurser på gymnasiet har 100 poäng, vad står dessa för och hur ändras dessa poäng beroende på vilket betyg man får? T.ex om man får C på en kurs...
Hej, du får gärna läsa info på framtid.se/reportage/betyg-pa-gymnasiet. För övrigt, gäller:"poäng" vad gäller kursernas storlek förändras inte. Till exempel är alla... Läs hela svaret -
krav för gymnasiexamen?
Hej vad är kraven för gymnasieexamen. Jag vet att man måste ha läst 2400 poäng. Men kan exempelvis ha läst all programm gemensamma ämnen och utöver det bara läsa kurser valfritt utan att följa något specefikt programm inriktning.
Hej Jonathan, omdet är så att du kan redan nu bli antagen till komvux (om du fick Studiebevis eller Examensbevis) på gymnasiet - då gör du planering mot Examensbevis från komvux tillsammans med en... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga