Hejsan, Jag vill jobba inom HR i framtiden. Jag kommer komma in på kanidatprogrammet i sociologi - arbetsliv och arbetsmarknad nu i höst på Stockholms Universitet. Kan jag jobba som personalvetare om jag läser sociologi? Eller kan jag läsa det programmet och därefter läsa "arbetsrätt" som en fristående kurs, blir jag personalvetare då? Eller kan man inte kombinera program och kurser? Vad finns det för alternativ? Kan man läsa fristeånde kurser för att bli personalvetare och vad behöver man då läsa? Vilka kurser är det krav att man läser för att bli personalvetare? Kan man läsa fristående kurser på olika univeristet eller måste det vara på ett och samma. Tack på förhand, ha en fin dag
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31996 frågor besvarade.
vad krävs för att bli personalvetare?
1 Svar
Hej Annika,
Som anställd personalvetare har man ofta yrkestitIar som Personaltjänsteman, HR-speciaIist, HR-generalist, HR-business partner, HR-strateg, PersonaIsekreterare, Personalspecialist, Personalansvarig, Personaladministratör, HR-konsuIt, PersonaIchef eller Rekryteringsansvarig/Rekryterare.
Men på små företag är det ofta så att hen som betalar ut löner (löneadministratör), är även samma person som är Personalchef och Rekryterare och "konflikthanterare" (en sort kurator för de anställda).
Personalvetare är ett samlingsbegrepp för ett stort antal olika yrken. Och de yrken är, dessvärre, inte reglerade, i alla fall inte i Sverige, vilket betyder att det ej finns licens eller legitimation som skulle säga "personalvetare"... utan varför arbetsgivare får fritt göra egen bedömning och anställa precis vem hen själv vill. Det gör det väldigt svårt att ge råd ang. utbildningar.
De Kunskaper som arbetsgivare efterfrågar när en "personalvetare" anställs är bland annat:
- goda kunskaper om "hur det funkar i det svenska samhället" - både på arbetsmarknaden och i övrigt
- ekonomiska kunskaper
- kunskaper inom arbetsrätt
- konflikthanteringsförmåga
- bevis på att man kan och vill lära sig nya saker (detta för att nya regler och nya data-möjligheter tillkommer och man måste snabbt och ofta också på egen hand kunna sätta sig in i dem).
Ibland kan "andra meriter" som t.ex körkort och vissa språkkunskaper efterfrågas och det också bli avgörande för vem som får jobbet. T.ex om företaget samarbetar med Tyskland, har jag svårt att tro att man kan få jobb som personalvetare på det företaget om man ej kan tyska; varför körkort kan krävas - för att vissa företag har lokaler på flera ställen som kan vara svåra att komma till utan bil (och någon privat chaufför får man ju inte... så man får köra själv). Så, det kan i vissa annonser stå Körkort B, för personbil - ett krav. Tillgång till egen bil - meriterande. Och i så fall kommer de att välja endast bland sökande som har körkort... även om andra kanske har högre meriter och (egentligen) kanske t o m skulle passa bättre.
Vilken utbildning "rekommenderas"?
Jättesvår fråga. Detta pga det jag skriver ovan.
Du kan se i platsannonser - det står ofta "personalvetarutbildning" eller "motsvarande utbildning som arbetsgivare anser passande". Alltså, arbetsgivare ser vem som söker jobbet och väljer (och vrakar) bland alla sökande. Det är inte ovanligt med upp till tusen ansökningar till en tjänst som kanske inte ens är på heltid tillsvidare.
Som nyutexaminerad måste man vara beredd att ta korta vikariat och deltidsanställningar, är jag rädd. Och så måste man vara beredd att läsa mer efter kandidatprogrammet, i fall man ej får ngt. jobb.
Det kan också vara så att man ej får ngt. jobb efter masterprogrammet heller. Då läser man alla kurser som man "kommer åt" som man tror kan höja anställningsbarhet; ber att få komma in på praktik och söker sommarjobb... men det finns inga garantier.
Men du förväntar dig ett konkret svar, antar jag och då svarar jag: läs vilket personalvetarprogram som helst och vid sidan av försök skaffa dig kunskaper i Arbetsrätt, Ekonomi (så mycket som möjligt); löneutbetalningssystem (bra om du t.ex lyckas få sommarjobb som löneadministratör); konflikthantering och språk (mycket bra engelska krävs + helst minst ännu ett språk som inte är svenska eller engelska är "bra att kunna").
Yrkeshögskola
Du kan också "kasta ett öga" på yrkeshögskoleutbildningar inom "lön" som t.ex löneadmin., löneekonom och lönekonsult. Det är inte ovanligt att man efter examen från högskola/universitet söker jobb i ett par år men ej får ngt. inom det område som man är utbildad inom (jobbar kanske med ngt. helt annat, vilket i och för sig också är bra för att det ger arbetslivserfarenhet) och söker sedan till Yrkeshögskola.
YH ger jobb. Varför? Jo, av flera anledningar: yh-utb är framtagna i direkt samabete med näringslivet; start på en yh beviljas endast om prognosen är att just den kompetensen behövs i stor grad; i yh ingår nästan alltid ganska mycket praktik (LiA, Lärande i Arbete - kan vara upp till en tredje del av utbildningen); ofta får man jobb på sin praktikplats eller via rekommendation som man får på praktikplatsen.
Frågor och svar taggade med 'biomedicinare' (5 st.)
-
Vård och omsorgsprogrammet och biomedicin?
Hejsan! Jag har gått vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet och har grundläggande behörighet. Jag har i framtiden läsa biomedicin på universitet men är lite osäker om vilka kurser jag måste läsa upp för att få...
Hejsan,kandidatprogrammen i biomedicin brukar kräva, förutom grundläggande behörighet, godkända betyg i gymnasiala kurser Biologi 2, Kemi 2 och Matematik 4. BMA-programmen brukar... Läs hela svaret -
Biomedicinare till Biomedicinsk analytiker eller tvärtom?
Hej. Jag undrade bars lite kring hur tillväga man kan gå mellan två olika universitetsprogram. Jag har läst att det sökes mer biomedicinsk analytiker än biomedicinare så jag undrade vara hur svårt det skulle vara att gå från de ens yrket...
Hej Erik!angående BMA och Biomedicinare - BMA är legitimationsyrke (man måste ha legitimation från socialstyrelsen och i grunden ligger oftast examen från bma-programmet -... Läs hela svaret -
Kan jag vidareutbilda mig som biomedicinare efter bma utbildning?
Hej! Jag har precis påbörjat min biomedicinska analytiker utbildning med inriktning mot laboratoriemedicin. Jag valde denna utbildning eftersom att jag är intresserad av att arbeta med att utveckla nya läkemedel, metoder och diagnostik samt förstå och studera...
Hej Tindra!Vad gäller masterprogrammen (och även magister-, alltså programmen på avancerad nivå) så ska du kunna söka dem först om 3 år och... Läs hela svaret -
BMA-utbildning eller biomedicinare-utbildning för att bli embryolog?
Jag går just nu sista året på sambeteende linjen och är intresserad i att bli embryolog. Som jag uppfattat det så finns det olika vägar att gå för att komma dit, man kan b.la. utbilda sig till biomedicinsk analytiker (BMA) eller till biomedicinare (+biolog och veterinär) , sen kan man tillslut...
Hej Karin,enligt vad vi tidigare fått svar på av några sakkunniga, så drog vi slutsatsen att det är BMA-programmet som är "bäst" att... Läs hela svaret -
Varför är jobb inom biomedicin inte lönsamma?
Jag är en elev som går mitt andra år på naturlinjen och tittar på högskoleutbildningar och framtida yrken. När jag tittar på yrken inom biomedicin så står det att det är lätt att få jobb i framtiden och när jag...
Hej Mathilda,det vi känner till om yrket Biomedicinare uppger vi i yrkespresentationen/biomedicinare Vad SACO skriver på sin hemsida och varför de gör det - tycker jag är bäst... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga