Frågor och svar taggade med 'deltid' (46 st.)

1 Poäng

Margareta 2018-01-17

Mitt barn är född 1998 och mår psykiskt dåligt (bl.a. svår depression och svår OCD). Hen har höga ambitioner och hade 312 meritpoäng i åk 9. Efter den här terminen kommer hen ha slutfört ("sammanlagt" finns inga andra avslutade kurser) svenska 1,2 och 3, engelska 5+6, retorik, franska 3 och ev spanska 1. Hen har kämpat med sitt mående i 5 år och "orkar" inte gå kvar på gymnasiet mer. Hen går just nu ca 30% i skolan men skulle vilja gå mer men heltid är inte realistiskt. Vi känner oss ledsna och rådvilla och vet inte vad vi ska göra. Vi har föreslagit sabbatsår men det vill hen inte. Vad har hen för alternativ tex. komvux, folkhögskola, distans eller annat? Vi skulle helst vilja att hen är ett del av sammanhang. Vad föreslår ni, vad finns det för alternativ och hur mycket ämnen/poäng behöver hen mist läsa för att vara behörig till högskolan?

1 Svar

1 Poäng

Liselotte SYV på GymnasieGuiden 2018-01-17

Hej Margareta,
jag förstår att det är en svår situation, att ni är ledsna och oroliga. Jag beklagar att ni har det svårt.
Vad vi på Fråga syv kan göra är att förklara reglerna och komma med tips och förslag. Men det är sedan ni i familjen ihop med skolan/utbildningsförvaltningen/soc.tjänten som måste komma fram till beslut om hur ni vill göra /inom det som är möligt/. Ibland kan gymnasieskolorna, utbildningsförvaltningar, Soc.tjänsten och Arbetsförmedlingen även i samråd och hjälp från Försäkringskassan göra Undantag och skapa "speciella lösningar" - ngt. som egentligen inte finns, men som skapas just specifikt för just den här personen, för att underlätta och skapa möjligheter för honom/henne. Ibland beror det på vilka resurser som finns, ibland på en god vilja som finns hos enskilda tjänstemän att ställa upp och anstränga sig för att skapa lösningar. Tyvärr blir det rätt godtyckligt och någon garanti på att få just rätt sort hjälp kan man inte få... :( Till saken hör också att situationen förändras över tid - på alla plan: nya regler kan träda i kraft samtidigt som hälsan hos den frågan gäller blir förhoppningsvis mycket bättre /och då kanske hen inte längre kommer ha rätt till samma sort hjälp som förut/.

Med det sagt går vi över till reglerna.
För att bli behörig (Grundläggande behörighet) till högskola/universitet i Sverige måste den eleven som idag läser på gymnasiet få ut sitt Examensbevis - från gymnasieskola eller från Komvux. Det är 3 års studier på heltid som ger tillräckliga poäng, under förutsättning, att man har godkända betyg i de flesta kurser + ett antal andra krångliga regler tillkommer, bl a måste man även ha godkänt betyg i Gymnasiearbete och temat för GA måste vara "rätt" och passa in på det programmet som personen har gått.
Det finns Undantag i form av Reell kompetens>>>. Här räcker det med några få godkända betyg, men då måste man även ha minst 3 års arbetslivserfarenhet på minst halvtid som man har fått efter det att man fyllt 19 år - dvs man måste bli som yngst 22 år + ha jobbat en hel del. Och man är dessutom mer eller mindre tvungen att göra Högskoleprovet, för att man annars inte har ngt. att konkurrera med om en studieplats. Om Reell kompetensreglerna var god se https://antagning.se

Liselotte

Utökat svar

2018-01-17

Det bästa rådet jag kan ge är att tänka på Hälsan först och främst, följa läkarens/psykologens rekommendationer.

Utökat svar

2018-01-17

ang. läsa på komvux - det är från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år som man får läsa på komvux, om det år så att man inte sedan innan redan fått Examensbevis eller Studiebevis. Det är alltså, enligt reglerna, som det från 1 juli 2018 som ditt barn kan läsa på komvux. Söka till komvux bör man göra innan, under Ansökningsperiod /datumen är olika för olika kommuner - se på er kommuns hemsida eller ta kontakt med komvux i er kommun och fråga/.

ang. läsa på en folkhögskola - alla som fyllde 18 år är gamla nog för att kunna läsa på en folkhögskola. Man får OMDÖME /inte Betyg/ när man läser på en folkhögskola och det är i första hand KUNSKAPER man har, och inte de betyg man tidigare har fått på gymnasiet eller på komvux, som spelar roll. Det går inte att "sammanföra" betygen från gymnasiet med Omdöme från en folkhögskola. Uppnår man kunskapskraven, får man Omdöme om Grundläggande behörighet + omdöme om särskild behörighet i de enskilda kurserna. Med Omdöme från en folkhögskola söker man till högskola i BF urvalsgruppen. Det högsta omdöme man kan få är 4. Lägre omdömen är 2 och 3.

Folkhögskolorna har olika inriktningar och olika "miljöer"; många - utanför stora städer - har Internat där man kan bo. För vissa personer passar det bra att bo långt ute på landet, i ett grönt/lantligt område och andas in frisk luft och lyssna på tystnaden. Andra blir jättestressade av att det "inte händer ngt.". Det är alltså väldigt olika - vad som passar olika personer.
Folkhögskolorna föredrar att man söker under våren till start på hösten - som regel. Om de kan göra ett Undantag just för ditt barn och ta in honom/henne nu, i januari eller februari, måste man fråga på just de folkhögskolorna där man vill komma in på... Varje folkhögskola är som ett eget litet företag; de bestämmer väldigt mycket själva. Men det finns också olika former av samarbete - med komvux, med arbetsförmedlingar och med andra "aktörer". Ex. kan utbildningsförvaltningen i er kommun "köpa plats" på en folkhögskola för just en specifik person - men för det krävs det att utbildningsförvaltningen gör bedömning att det är den bästa lösningen + att de har råd + att den som ska läsa själv också vill läsa där + att läkare/psykologen håller med att det är en bra lösning. Har man tur, du klaffar allt och går snabbt. Har man otur, kan det bli stopp ganska snabbt och det inte rör på sig, över huvudet taget... det räcker tyvärr att en osamarbetsvillig person som finns "med i bilden" och som stoppar hela processen. :(