Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32143 frågor besvarade.
Vad utgår högstadieelever från när de väljer till gymnasiet?
5Poäng
Linn
Hej!
Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?
Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)
Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.
Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.
Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>
De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).
Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.
Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:
En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!
En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>
Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.
Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:
- elevens egna intressen
- tryck från samhället, föräldrarna och kompisar
- vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)
- vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)
- en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.
Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.
Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.
Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare").
Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!
Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>
Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)
Hej!
Jag hade tänkt läsa några gymnasiala distanskurser från hermods (skrivkurs samt film och tvkunskap). Det är inget jag behöver för behörighet eller liknande utan mest att det verkar roligt och intressant.
I och med detta tänker jag att betyg inte är viktigt, utan att det räcker med att...
Julia: :
Hej Emily!om du på gymnasiet (i slutet av år 3) får ut examensbevis, då spelar det ingen roll vilka betyg i gymnasiala kurser du får när du läser inom... Läs hela svaret
Om man går en arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen till till exempel kock eller snickare kan man använda kurserna som man har läst till en yrkesförberedande gymnasieexamen?
SYV-besökare: :
En mycket intressant fråga! Har inte fått den förut. Kan faktiskt inte svara på det. Tror det beror på det exakta innehållet i den arbetsmarknadsutbildningen: om det ingår... Läs hela svaret
Vi har inte pratat om gymnasiet än i skolan, så jag sökte upp mycket själv. Jag förstår det mesta men det här med engelska 5 och 6, samhällskunskap 1b och 2 osv.. Vad betyder det och vilka av de ska man välja? Är engelska 5 lättare eller svårare än engelska 6? Varför ger båda 100 poäng om de...
Anna: :
Hej Sandra,Engelska 5 är en Obligatorisk kurs på alla nationella svenska gymnasieprogram.Engelska 6 är en Obligatorisk kurs på alla Högskoleförberedande nationella svenska program.... Läs hela svaret
Hej! Jag studerar på komvux just nu och undrar varför 50p kurser är bra? Hur räknas 50 p kurser i meritpoäng, om man tex får B i två 50 p kuser? Slås de ihop till en och samma kurs?
Milla : :
Hej Nora,för att uppnå kraven för Examensbevis på komvux behöver man uppnå 2400 betygsatta poäng. Av dem får max 150 p. vara betygsatta med F. 50-poängskurser är varken sig... Läs hela svaret
hej det är så att jag går bygg och vill senare runt 25 års åldern bli polis. det jag ska ta med mig i åk2 är historia1a2, samhälle 1a2 som inviduellt val samt svenska 2 som utökad kurs.
åk 3 är eng 6 som inviduellt val och svenska 3 utökad kurs. Efter det är jag behörig till att söka in till...
Anna: :
hej Edvin,
jag antar att du Iäser som IärIng>>
Om man Iäser som IärIing är det Yrkeskurserna som man Iär sig på arbetspIatsen, och de "vanIiga" ämnen Iäser man i... Läs hela svaret
Hej!
Jag studerar på gymnasiet kurser i komvux just nu. Jag vill studera vidare till lärare och undrar om det räcker med E betyg för att kunna komma in i högskolan eller universitet?
Tack.
Milla : :
Hej Mai Ly!
Om du får betyg E blir du Behörig att söka utbildningar på högskola/universitet och bl a ska kunna söka till lärare. Sedan, om konkurrensen... Läs hela svaret
Hej de här kurserna har jag läst, vad mer krävs för att börja som elektriker lärling?
Elkompetens A och B
Ellära A och B
Växelström trefas
Mikael: :
Har du gittat ett företag som vill ta in dig som individuell lärling (vuxen lärling)?
Oavsett kurserna, måste du hitta ett intresserad företag och då säger de på företaget till dig vad de vill att du har för betyg.
Med vänlig hälsning, Mikael syv
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Anna: :
Hej Mansoora!
De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar.
Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
Hej!
Jag ska välja till gymnasiet nu i år och blir verkligen jätte förvirrad av alla olika kurser, som t.ex Matte 1b, Matte 2, Engelska 7 osv. Förstår verkligen ingenting.
Vad är skillnaden och hur många olika kurser finns det egentligen?
Samma sak med meritpoäng på gymnasiet, får man det...
Milla : :
Hej Hanna!
Jag förstår att det är mycket info och kan vara ganska förvirrande med alla begrepp som "meritpoäng" och många med dig undrar vad är skillnad på Matte 1a, 1b och 1c?
Det finns väldigt många olika kurser inom gymnasiet... Läs hela svaret
