Nikky
    Hej!
    Jag skulle gärna vilja bli astronom men vill helst inte gå naturvetenskap, kan man t.ex gå vård och omsorg och sen komplettera upp sin betyg. Eller finns det någon annan lösning? (Vill helst gå vård och omsorg linjen)
    • Anonym Kanin : Du kan göra på sättet du tänker, men jag tror ändå du blir bäst förberedd om du går tekniklinjen inriktning teknikvetenskap. Detta då astronomer i grunden är fysiker med specialområdet rymden. Inom teknikvetenskap får man behörighet att läsa på fysikprogrammet. Varför vill du gå vård och omsorgsprogrammet? Den matematiska tyngden som krävs för att bli en lyckad yrkesverksam astronom är stor. Hur ser du på matematik som ämne?
    • : Hej! Jag har för tillfället C i matte och är rädd att jag inte ska klara den matematiska biten?
    • Anonym Kanin : Ett C är betyget som brukar rekommenderas om man vill gå natur/teknik, så där är det ingen fara. Jag antar att du går i grundskolan just nu. När du börjar gymnasiet (natur/teknik) kommer du att märka att matematiken den första terminen kommer behandla stora delar av det du gick igenom i grundskolan, men i snabbare takt. Du kommer även lära dig trigonometriska funktioner och dylikt som är en central del i t.ex. astronomin. Tillämpningar inom astronomin kommer du få lära dig i den första fysikkursen. Jag tänker såhär; Brinner du för att förstå dig på hur logik och vår omvärld fungerar, främst i makroskalan där astronomin behandlas, så ska du definitivt ta dig an teknikvetenskapen. Det brukar gå bra för de flesta och om du inte har någon diagnos som dyskalkyli eller liknande så är du grön. Ett annat argument till att gå teknikvetenskapen är att om du brinner för något kommer det bli mycket enklare att klara kurserna. Vad tycker du om teknik och logik i överlag?
    • : Om jag vill bli astronom vilket det lutar åt så vill jag nog helst gå natur, då jag mest tycker om No istället för teknik
    • Anna : Den stora skillnaden mellan NA och TE är att man på NA läser biologi som obligatoriska kurser; på TE är det frivilligt att läsa biologi.
    • Anonym Kanin : Jag har några tips för att se över om du tror att du kommer klara dig. 1) Har du viljan att anstränga dig och verkligen förstå (inte memorera) matematiken? Check. 2) Kolla in www.matteboken.se för att se vilken matematik som man lär sig i gymnasiet. Check. 3) Intresserar sådant här (https://www.astronomicentrum.se/uppgifter/#ak1-3) dig? Check. 4) Brukar du fiffla med matematiken, fysiken, eller något liknande på fritiden? Det är inte ett absolut måste, men hjälper långt om man genuint tycker om sådant här. Check. 5) Gå gärna och prata med föreningen Astronomisk Ungdom! Det är en ideell verksamhet som arbetar för att väcka ungdomars intressen för rymden. De har mycket stor koll på vad det är du faktiskt måste kunna och har också ett stort utbud intressanta aktiviteter (www.astronomiskungdom.se). Check. 5) Roligt nog (tycker jag) börjar fysiken i allt högre grad integrera programmering för att lösa komplexa problem. Det börjar bli mer standard att astronomer kan programmering än undantaget. Check. Bottom line: Ansträng dig mycket och brinn verkligen för ämnet! Har du sagt ja till det mesta av dessa kommer du med all sannolikhet att klara dig finfint. Lycka till!
    • Anna : Tack så mycket A. för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Nikky,
    Astronomer är i grunden Fysiker. För att kunna bli en Astronom måste man kunna rätt mycket inom matte och fysik.
    Ex. på en eftergymnasial utbildning som man kan gå - för att på sikt bli en astronom kan du se på lu.se/lubas. Behörighet som krävs för att få en chans att komma in på det programmet är, förutom Grundläggande behörighet, godkända betyg i Fysik2, Kemi1 och matematik 4. De kurserna läser man i första hand på Naturvet.programmet eller på Teknikprogrammet på gymnasiet.

    Sedan är det ju inte omöjligt att komplettera efter gymnasiet. Skulle du läsa VO på gymnasiet - råder jag dig läsa svenska 3 och engelska 6 - för att få Grundläggande behörighet; Sedan behöver du också läsa fysik 1a och 2, kemi1 och matematik 2, 3 och 4.
    Matematik 2a brukar man, allt som oftast, få läsa på VO, om man så önskar.
    Då återstår det att efter gymnasiet komplettera med Fysik1a och 2 (sammanlagt 250 poäng); kemi 1 (100 poäng) och matematik 3 och 4 (200 poäng). Alla de kurserna kan på komvux på heltid läsas på 27.5 veckor - ca 1,5 termin, på heltid. Det är alltså ett års kompletterande utbildning efter gymnasiet som du kommer behöva satsa på.

     

    • : Hej! Jag har inget emot natur, men det som oroar mig är mest matten, jag har som sagt C i matte nu och jag ska börja 9:an nu i höst
    • Anna : Prata med din lärare i matematik, be om råd. Kika på innehåll i mattekurser på www.matteboken.se - "problemet" på NA och TE är också att det går snabbt; man läser matte-kurserna i snabb takt. Men vill man bli astronom, måste man kunna väldigt mycket matte!
    • : Kommer jag klara mig på ett C, tror du?
    • Anna : Jag känner inte till din kapacitet, motivation och utvecklings-potencial inom matte. Däremot bör din lärare i matematik känna till det. Hen känner också de kraven som ställs på elever på gymnasiet - därför är det din lärare i matte som är mest lämpad att svara på den frågan. Allmänt, brukar man säga att i fall man har lägre än C betyg från åk9 på grundskolan, så bör man fundera länge och noga om man verkligen ska söka läsa på NA eller på Teknik på gymnasiet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiala kurser' (9 st.)

    • Emily

      Hur påverkar distanskurser mina jämförelsepoäng?

      Hej! Jag hade tänkt läsa några gymnasiala distanskurser från hermods (skrivkurs samt film och tvkunskap). Det är inget jag behöver för behörighet eller liknande utan mest att det verkar roligt och intressant. I och med detta tänker jag att betyg inte är viktigt, utan att det räcker med att...

      Julia: : Hej Emily!om du på gymnasiet (i slutet av år 3) får ut examensbevis, då spelar det ingen roll vilka betyg i gymnasiala kurser du får när du läser inom... Läs hela svaret
    • Anders

      Vuxenutbildning vs arbetsmarknadsutbildning?

      Om man går en arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen till till exempel kock eller snickare kan man använda kurserna som man har läst till en yrkesförberedande gymnasieexamen?

      SYV-besökare: : En mycket intressant fråga! Har inte fått den förut. Kan faktiskt inte svara på det. Tror det beror på det exakta innehållet i den arbetsmarknadsutbildningen: om det ingår... Läs hela svaret
    • Sandra

      Det här med ämnen och sen en siffra efter?

      Vi har inte pratat om gymnasiet än i skolan, så jag sökte upp mycket själv. Jag förstår det mesta men det här med engelska 5 och 6, samhällskunskap 1b och 2 osv.. Vad betyder det och vilka av de ska man välja? Är engelska 5 lättare eller svårare än engelska 6? Varför ger båda 100 poäng om de...

      Anna: : Hej Sandra,Engelska 5 är en Obligatorisk kurs på alla nationella svenska gymnasieprogram.Engelska 6 är en Obligatorisk kurs på alla Högskoleförberedande nationella svenska program.... Läs hela svaret
    • Nora

      Varför är 50p kurser bra?

      Hej! Jag studerar på komvux just nu och undrar varför 50p kurser är bra? Hur räknas 50 p kurser i meritpoäng, om man tex får B i två 50 p kuser? Slås de ihop till en och samma kurs?

      Milla : : Hej Nora,för att uppnå kraven för Examensbevis på komvux behöver man uppnå 2400 betygsatta poäng. Av dem får max 150 p. vara betygsatta med F. 50-poängskurser är varken sig... Läs hela svaret
    • edvin

      lägga till ämnen i 2an och 3an i bygg?

      hej det är så att jag går bygg och vill senare runt 25 års åldern bli polis. det jag ska ta med mig i åk2 är historia1a2, samhälle 1a2 som inviduellt val samt svenska 2 som utökad kurs. åk 3 är eng 6 som inviduellt val och svenska 3 utökad kurs. Efter det är jag behörig till att söka in till...

      Anna: : hej Edvin, jag antar att du Iäser som IärIng>> Om man Iäser som IärIing är det Yrkeskurserna som man Iär sig på arbetspIatsen, och de "vanIiga" ämnen Iäser man i... Läs hela svaret
    • Mai Ly

      Räcker det med betyg E för att söka till högskola/universitet?

      Hej! Jag studerar på gymnasiet kurser i komvux just nu. Jag vill studera vidare till lärare och undrar om det räcker med E betyg för att kunna komma in i högskolan eller universitet? Tack.

      Milla : : Hej Mai Ly! Om du får betyg E blir du Behörig att söka utbildningar på högskola/universitet och bl a ska kunna söka till lärare. Sedan, om konkurrensen... Läs hela svaret
    • Marcus

      Elektriker vad krävs?

      Hej de här kurserna har jag läst, vad mer krävs för att börja som elektriker lärling? Elkompetens A och B Ellära A och B Växelström trefas

      Mikael: : Har du gittat ett företag som vill ta in dig som individuell lärling (vuxen lärling)? Oavsett kurserna, måste du hitta ett intresserad företag och då säger de på företaget till dig vad de vill att du har för betyg. Med vänlig hälsning, Mikael syv
    • mansoora

      gymnasie kurser?

      hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?

      Anna: : Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
    • Hanna

      Vad är skillnaden?

      Hej! Jag ska välja till gymnasiet nu i år och blir verkligen jätte förvirrad av alla olika kurser, som t.ex Matte 1b, Matte 2, Engelska 7 osv. Förstår verkligen ingenting. Vad är skillnaden och hur många olika kurser finns det egentligen? Samma sak med meritpoäng på gymnasiet, får man det...

      Milla : : Hej Hanna! Jag förstår att det är mycket info och kan vara ganska förvirrande med alla begrepp som "meritpoäng" och många med dig undrar vad är skillnad på Matte 1a, 1b och 1c? Det finns väldigt många olika kurser inom gymnasiet... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga