Tobias
    Jag går mitt första år på teknikprogrammet på gymnasiet och kommer läsa engelska 7 i trean. Mina betyg och intresse i språket är mycket goda.

    Min fråga är vilka kvalifikationer som krävs för att erhålla en plats som professor i engelska på ett universitet. Vilka högskoleprogram finns och vilka gymnasiekurser vill de ha? Kan det vara en bra idea att läsa utomlands?

    Finns det liknande arbeten inom exempelvis lingvistik med engelska som inriktning? Vad kan en professor förvänta sig lönemässigt? Vilken magnitud skulle studierna ha, det vill säga: skulle de vara tunga eller väldigt tunga?

    Jag ber om ursäkt för de många och sporadiskt ställda frågorna. Tack på förhand och svara gärna på hur många eller hur få du vill!
    • Julia : Fick nu svar från en sakkinnig: "Man kan mycket väl "bli" lektor i Sverige. Då måste man först doktorera för att kvalificera sig som sökande till en tjänst som lektor."
    • : Okej, jag förstår! Tack så mycket!
    • Julia : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    • Tim : Högskolan Dalarnas anställningsordning finns på www.du.se Om man klickar på förstoringsglaset och skriver Anställningsordning kommer den fram som länk, i den kan man läsa om de olika lärartitlarna vi har på Högskolan Dalarna. För att anställas som universitetslektor måste man ha disputerat.
    • : Tack, Tim! Mycket hjälpsamt!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Tobias!
    Så roligt att du är intresserad i språk och är duktig på engelska!
    För att "jobba med engelska" måste man givetvis kunna engelska mycket-mycket bra (så bra "som möjligt")! :) Engelska används som "verktyg" inom många yrken, där huvudsysselsättning är en annan än att just "syssla med engelska" och därför finns det ett mycket stort behov av att lära sig engelska och då behövs det Lärare som kan undervisa.

    I Sverige är ordet "professor" i första hand en Titel på en befattning inom högskoleväsendet, det är alltså Högskolelärare som fick anställning som just "professor" (de tjänsterna är få och mycket eftertraktade); ofta studerar man i många år och även forskar en hel del innan man kan få en chans att få professors-tjänst; finns inga som helst garantier att ens möjlighet att söka en sådan tjänst kommer att uppenbara sig. Tjänsterna är, som sagt, få och när de är upptagna, måste man vänta på att ngn går i pension och så annonseras tjänsten (om den inte "dras tillbaka" pga resursbrist)...
    men om du menar Lärare i engelska t.ex på gymnasiet eller på en folkhögskola eller på komvux - då är det betydligt lättare att svara ang. arbetsmöjligheter: de är goda och prognosen är att de förblir goda även i framtiden. Kika gärna på framtid.se/yrke/spraklarare
    Det är en fördel att ha engelska som modersmål (men det kan man inte bestämma sig för, utan att det är "som det är") - detta skriver jag för att uppmärksamma dig på att om du konkurrerar om en eftertraktad tjänst mot en person som har engelska som modersmål, så kanske du - av den anledning - förlorar (lärare i språk som har det språket som sitt modersmål kan många ggr prioriteras vid anställning).
    Läs så mycket engelska du kan. inom gymnasiet finns det Eng 5, 6 och 7. Och 5 och 6 är obligatoriska kurser på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen, Eng7 är inte en obligatorisk kurs. Om din skola ger möjlighet att läsa engelska 7, välj läsa den kursen.
    Vad du ska läsa efter gymnasiet kanske du inte behöver bestämma dig för just nu. Det är nästan 2 år kvar innan du kan göra ansökan till eftergymnasiala studier och den utbildning du ska gå kanske ännu inte ens finns (utbildningsutbud förändras ju också ibland).

    Jag ser att du läser på teknikprogrammet som fick mig att tänka på följande: kanske vill du satsa på att jobba med att översätta tekniska texter (bl.a instruktioner för användandet av teknisk utrustning) mellan engelska och svenska? För det behöver man goda kunskaper i de båda språken + goda kunskaper även i teknik!

    Liselotte
    • : Tack för ditt mycket utförliga svar! Om man då börjar med att bli högskolelektor i engelska språket istället, hur skulle det gå till? Är det ens en yrkestitel som finns i dagsläget, eller är gymnasiet det högsta utbildningsväsendet man når som engelskalärare i Sverige? Måste man försöka konkurrera vid universitet utomlands?
    • Julia : Menar du att du vill undervisa i engelska på ett universitet utomlands? eller menar du att du vill läsa engelska utomlands? för att sedan undervisa i Sverige?
    • Julia :

      Det är mycket som kan ändras - på kort tid (se exempelvis vad härnder nu pga Covid-19). Att planera på så lång sikt som flera år framöver, kan man tyvärr inte göra... Som elev år1 på gymnasiet, det bästa du nu kan göra är att du lär dig så mycket engelska som möjligt. Även om du nästa år endast läser engelska 6, kan du be din engelsklärare att ge dig extrauppgifter och du kan själv läsa böcker på engelska som inte ingår i kursen som du ska gå. Om det inte vore för Covid-19, skulle jag råda dig försöka resa till ett engelskt-talat land alltså där engelska är modersmål för de flesta (t.ex England eller USA), men nu kan man inte göra det... men kanske nästa sommar? För lärare är det annars viktigt även kunna "lära ut", pedagogisk förmåga, där tålamod och inte bli sur för att behöva upprepa samma sak gång på gång på gång - mycket viktiga. Om man är otålig och tycker att "det här har jag ju redan sagt förra veckan..." då passar man dåligt som lärare (för att nya elever kommer som ej var med då - eller så har de missat en lektion eller inte har förstått...). Att kunna ngt och att kunna lära ut "det" - är inte samma sak. Vissa saker kan man lära sig men tålamod ska man, i grunden, ha - som sitt personlighets drag. Du får gärna även kontakta studievägledare på de lärosäten (högskolorna/universiteten) där undervisning i engelska bedrivs. Som jag ser det, finns det 2 vägar att gå: via ämneslärarprogrammet eller via kandidatprogrammet med engelska som huvudämne (om ett sådant program kommer ges då det är dags för dig att söka) alt. sätta ihop eget program av fristående kurser. Hur som helst, är det en lång väg att gå innan man ev. kan bli universitetslektor. Fem års studier på universitetsnivå är nog minimikravet för att kunna få en chans att t.ex vikariera som högskolelärare, troligtvis behöver ännu fler meriter (helst ska man ha disputerat: skrivit och försvarat doktorsavhandling, vilket tar som kortast 4 år efter 5-årig universitetsutbildning, ofta tar det dock ännu längre tid).

    • :

      Hej, Julia! Det jag undrad var om lektor i engelska var en arbetstitel här i Sverige. Om inte, skulle jag vara tvungen att bli lektor på ett universitet utomlands?

    • : Jag förstår att jag är lite väl tidigt ute; jag har ju inte ens avslutat mitt första år på gymnasiet! Det är klart att det är svårt att planera så långt fram, precis som du säger. Mitt gymnasieprogram hade en tvåveckors språkresa planerad till England som dels blev avbruten av covid-19 och dels av Brexit. Den ska tur nog planeras om (ev. till ett annat land, återigen beroende på Brexit), så på den fronten ser det ljust ut. Förutom det är jag väldigt tålmodig som person, och jag gillar att hjälpa andra. Om jag får vara så fräck, så tror jag att jag skulle kunna bli en ganska hyfsad pedagog (med rätt utbildning, såklart!) eftersom viljan är där. Tack för förslagen på utbildningsmöjligheter. Det var svårt att hitta något med substans så det är stor hjälp med lite expertkunskap!
    • Anna : Var god läs Peters svar.
    Läs alla kommentarer
    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej,

    För att undervisa på universitet måste man ha högskoleutbildning och dessutom får man antingen bli doktorand (de oftast jobbar som assistenter på kurser) eller blivande doktor i filolog. Det är en lång väg för att få en chans att bli en professor.

    Lektor behöver inte vara professor men det är åtminstone docent grad som krävs.

    Man kan börja med söka utbildning t.ex på Göteborgs Universitet, vid Institution för språk och litteratur

    https://sprak.gu.se/utbildning

    För mer detaljerad svar gällande kurs urval kan man prata med studievägledare där.

    [email protected], Phone: 031-786 1795.

    Vad det gäller lön, det är individuell avtalat, men man kan förvänta något mellan 40-60 tusen SEK i månaden. Och arbetstid oftast är delad mellan forskning och undervisning, det är ovanlig att någon är 100 % lector utan förskningsuppdrag.

    Här är exempel av vad som står på jobbsökande portalen, var god se nedan:

    Universitetslektor i engelska

    Diarienummer:

    PAR 2020/672

    Arbetsform:

    Tidsbegränsad anställning

    Placering:

    Institution för språk och litteraturer

    Sista ansökningsdag:

    2020-06-03

    Ämnesbeskrivning

    Ämnet engelska är språkvetenskapligt och litteraturvetenskapligt orienterat med examensrättigheter på alla nivåer inklusive utbildning på forskarnivå. Förutom fristående kurser ingår ämnet i Översättarprogrammet, Internationella språkprogrammet och Språk och interkulturell kommunikation samt Ämneslärarprogrammet och Ekonomprogrammet. Ämnet ger både campuskurser och nätbaserade kurser och satsar på att bygga ut nätbaserad undervisning och blended learning inom campuskurserna. Forskningen inom engelska bedrivs inom språkvetenskap, litteraturvetenskap och språkdidaktik.

    Arbetsuppgifter

    Anställningen omfattar undervisning, handledning och bedömning inom ämnet engelska på grundnivå och avancerad nivå, främst på kurser inom Ämneslärarprogrammet men också inom fristående kurs, såväl på campus som på nät. Även uppgifter av administrativ art kan ingå, inklusive kursansvar. Den sökande förväntas bidra till hela institutionens verksamhet, vilket även kan innebära undervisning inom ämnesövergripande kurser.

    Behörighet

    Behörighet för anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning. För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen i engelska eller i annat ämne som arbetsgivaren bedömer relevant.

    Bedömningsgrund

    Bedömningsgrunder vid anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning.

    För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen inom ämnet engelska eller annat för anställningen relevant ämnesområde. I urvalsprocessen kommer särskilt att beaktas dokumenterade meriter inom följande områden:

    Pedagogiska meriter, visade genom dokumenterad erfarenhet av planering och genomförande av utbildning, inklusive handledning och examination (kursvärderingar är önskvärda),

    Vetenskapliga meriter, vilka kommer att bedömas i relation till graden av originalitet och internationell förankring,

    Erfarenhet av undervisning inom ämneslärarutbildningen, inkl. erfarenhet av besök och bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU-kurser),

    Ledning och administrering av undervisning (t. ex. kursansvar och koordinering av kurser),

    Förmåga att använda svenska i tal och skrift på modersmålsnivå.

    Egen lärarutbildning (svensk lärarexamen) och högskolepedagogisk utbildning är meriterande.

    Intervju och referenstagning kan också komma att utgöra grund för bedömning.

    Anställning

    Anställningsform: Vikariat längst t.o.m. 2021-08-31 eller tills ordinarie befattningsinnehavare är åter i full tjänst
    Omfattning: 75 %
    Placering: Institutionen för språk och litteraturer, Göteborg
    Tillträde: 2020-08-15

    Ansökan

    Du söker anställningen via Göteborgs universitets rekryteringsportal genom att klicka på knappen ”Ansök”. För anvisningar för läraranställningar hänvisas sökande till Humanistiska fakultetens: https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1685/1685190_anvisningar-ovrig-larare-ansokan-180314.pdf. Du som sökande ansvarar för att ansökan är komplett i enlighet med annonsen och att den är universitetet tillhanda senast sista ansökningsdag. Vid eventuella vetenskapliga publikationer, skrifter och liknande som inte kan bifogas ansökan digitalt ska skickas till: [email protected].

    Vi ser gärna att din ansökan är skriven på engelska då den kan komma att granskas av internationella sakkunniga med engelska som arbetsspråk.

    Notera att följande dokument ska bifogas ansökan (PDF-format):
    Doktorsexamensbevis
    Doktorsavhandling
    Eventuella läromedel
    Max 10 vetenskapliga skrifter i fulltext som sökande särskilt önskar åberopa
    Fullständiga meritportföljer för alla angivna områden
    Förteckning över examina och anställningar
    Förteckning över vetenskapliga, pedagogiska, lednings- och administrativa meriter.

    • : Stort tack för dit svar. Du har verkligen hjälpt mig med att förstå mina möjligheter samt vad ett arbete som lektor omfattar!
    • Mikael : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Vägledare SYV

    Hej,

    Med titeln adjunkt menar man i Sverige en lärare i teoretiska ämnen på högstadiet och på gymnasiet, med relevant utbildning inom aktuellt ämne och pedagogik (tex ämneslärarexamen om minst 180 hp). Titeln adjunkt är dock på väg att försvinna från skolan i Sverige.

    En lektor i svenska skolan är legitimerad lärare som också har avlagt en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) och som under minst fyra års tjänstgöring arbetat som lärare i skolväsendet och under den tiden visat pedagogisk skicklighet.

    Förstelärare är en annan titel i Sverige som betyder att en person är legitimerad lärare och arbetat i minst fyra år och visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen. (Se även ”karriärtjänster”.)

    https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/arbeta-som-forstelarare-och-lektor

    http://www.lararkanalen.se/forstelarare-sa-funkar-det

     

    Med vänliga hälsningar

    • : Tack för de andra alternativen och nya insikter!
    • Julia : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej! vi fick idag svar från Örebro Universitet. Var god läs nedan:
        

    För att bli lektor i engelska är vägen till att försöka bli lärare på högskolenivå, i Sverige:

    ·         grundutbildning på högskolenivå (t.ex kandidatprogrammet, 3 år på heltid)

    ·         sedan utbildning på avancerad nivå: masterprogram, 2 år på heltid eller magisterprogram, 1 år på heltid

    ·         söka doktorandtjänst och skriva doktorsavhandling

    ·         försvara sin doktorsavhandling (som också kan bli underkänd, tyvärr)

    ·         försöka publicera artiklar i vetenskapliga magasin (i hela världen, inte bara i Sverige)
    bevaka om några jobb som högskolelärare/universitetslektor utlyses (helst ska man söka dem i hela världen).

    Du kan läsa mer om detta på UHRs hemsida: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/lektor

    Hoppas att detta hjälper lite på vägen.

    • : Oj, tack så mycket! Att du skulle ta dig tiden att kontakta ett Universitet var inget jag väntade mig! Tack för informationen!
    • Mikael : vi på fråga SYV är glada om våra svar blir till hjälp!

    Frågor och svar taggade med 'svårt' (19 st.)

    • Frågardigsyv

      Vad kan jag göra?

      Jag pluggar allmän kurs på folkhögskola och har även en diagnos på dyslakylk vilket gör det svårt för matten. Mina dröm program kräver 4.0 på bf- folkhögskole kvoten. 4.0= A i alla ämnen. Det är väldigt svårt, jag har knappt ett E i matte. Vad händer om jag får lägre än ett 4.0, är jag inte...

      Milla : : Hej,jag vill fråga dig - Vad är ditt drömyrke? Vad vill du jobba som? - detta frågar jag för att se om du tvunget skulle behöva läsa på högskolenivå. Inom många yrken kan man... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vad ska jag läsa mer?

      Hej, jag läser till teknikprogrammet och nästan klar med alla de obligatoriska kurserna för programmet. Jag läser sista terminen nu (på komvux). Men jag behöver ändå höja mina betyg lite och få lite A och B betyg. Kan ni rekommendera enkla...

      Anna: : Hej Alexander,vi vet inte vilka kurser komvux i din kommun kan erbjuda (utbud på komvux är olika i olika kommuner); vi vet inte heller vilka ämnen som är "lätta" för just dig. Eftersom du läser mot... Läs hela svaret
    • Daniella

      Vård och omsorg?

      Hej, är vård och omsorg programmet svårt? Jag gick in och kikade lite på hur mycket meritpoäng man behöver och det är inte så värst mycket, men så fick jag höra av någon som gått linjen att den är super svår...

      Daniel: : Hej Daniella, det som är lätt för en person kan vara mycket svårt för en annan; vi är alla olika. Vad som är lätt och svårt för just Dig kan inte vi här på Fråga SYV... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Borde jag hoppa av systemutvecklarprogrammet?

      Hej! Jag har precis påbörjat systemutvecklarprogrammet för HT 2018. Vi har i andra kursen påbörjat programmering i C#. Vi har en dugga för varje avsnitt, varje vecka, i fyra veckor, för att sedan skriva tentan på alltihop. Känner dock att jag...

      Anna: : Hej Ronaldo, prata med dina lärare och med de utbildningsansvariga samt med SYV som är "knyten" till din utbildning, innan du ev. hoppar av. Eftersom du är intresserad och känner att du... Läs hela svaret
    • K

      Kan man byta ut matte 1b och 2b mot 1a och 2a?

      Hej! Jag går sam linjen och jag läser matematik 1b och 2b kursen men problemet är att jag har svårigheter i matte (dyskalkyli) och jag undrar skulle man kunna byta ut matte 1b och 2b mot 1a och 2a går det att göra så när man har ganska jobbigt med matte.

      Milla : : För att byta kurser i matte på nivå 2 krävs rektors beslut om individuellt anpassat program. På nivå ett kan en lättare kurs ingå i ditt examensbevis om du har ett... Läs hela svaret
    • Sandrine

      Vad är skillnaden mellan Idrott och hälsa 1 och 2?

      Ja, som frågan lyder: Vad är skillnaden mellan Idrott och hälsa 1 och 2? Är lektionerna betydligt tuffare och av högre intensitet på Idrott och hälsa 2?

      Julia: : Hej Sandrine, din fråga bör ställas till en Lärare i Idrott och hälsa. :)  Det som studie- och yrkesvägledare vet om kurser i Idrott kan man läsa i... Läs hela svaret
    • Elev

      Vad skiljer ekonom och civilekonom?

      Hej! Jag funderar på att studera ekonom, men behöver läsa in matte3 och har inte meritbetyget som krävs. Kommer det vara svårt att komma in? Vad skiljer en ekonom och civilekonom? Är studierna svåra om man kommer direkt från gymnasiet?

      Anna: : Hej Linda, kika gärna på yrkespresentationerna Ekonom<< och Civilekonom<<. Civilekonom har längre utbildning. Ekonom kan man även bli på gymnasienivå -... Läs hela svaret
    • Johanna

      Hur ska jag göra?

      Hej! Jag går första året på samhällsprogrammet med inriktning beteende. Jag valde detta programmet eftersom i nian så tyckte jag väldigt mycket om språk (man läser språk i ettan och tvåan). Jag är även intresserad av människan, ville inte ha praktik och tyckte detta var ett säkert kort om man...

      Julia: : Hej Johanna, en svår situation.... och det finns inga garantier, hur man än gör. :( Tanken med gymnasiet är i första hand att skaffa sig Kunskaper om grund inför framtida yrkesIiv och "först" i andra... Läs hela svaret
    • Alva

      Hur svår matte har man på media inriktning foto?

      Hej! Jag vill söka media inriktning foto, men är inte så bra på matte. Hur mycket/svår matte har man? Behöver man vara bra på matte för att klara det?

      Mikael: : Hej! På estetiska programmet>> läser man endast en kurs i matematik - matte 1b. det är minst matte av alla högskoleförberedande program. Mindre (eller snarare enkIare matte)... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilket är enklast?

      Hej! Skulle ni kunna tipsa några program som är enkla att läsa på universitet, typ inte så svåra?

      Anna: : Hej Linda! Det är oIika saker som är svåra & Iätta för oIika människor, beroende på våra styrkor, förkunskaper och intressen. För mig var det inte så svårt att... Läs hela svaret
    • patrik

      El och energiprogrammet Inriktning data och kommunikationen?

      Hej! Jag går just nu teknikprogrammet men ska byta till el programmet inriktning data och kommunikationen. Jag vet att el data läser mycket mindre matte men jag vill veta hur stort är svårighetsgraden? Några säger att el data är mycket enklaren teknik men några säger el är svårt, jag vet inte...

      Mikael: : Om du har fått betyg i matte 1c på teknikprogrammet, behöver du inte läsa matte på el-&energiprogrammet alls, du kan ta med matte 1c betyg i examensbeviset från... Läs hela svaret
    • Kajsa

      Kommer jag klara tekniklinjen?

      Hej syv, jag undrar en grej. Jag har alltid varit intresserad av datorer & programmering och har nu bestämt mig för att gå tekniklinjen. Dock har jag ett problem, jag har svårt för matte, jag har E i matte och brukar få komplitera proven ibland. Jag är jätteorolig för att jag inte kommer...

      Anna: : Hej Kajsa! För dig som är intresserad av programmering, kan jag rekommendera läsa en kort sammanfattande text på http://www.fragasyv.se/info/bli-programmerare med ett antal bra länkar. Angående matte, så är det på... Läs hela svaret
    • Evelyn

      Välja mellan SYV och Förskollärare?

      Hej! Jag fick nu mitt HP-resultat, jag hade kommit in på alla utbildningar till SYV eller förskollärare förra året, oavsett vart jag än sökte. Nu undrar jag (ska söka nästa år) så vilken passar mig bäst. Distans vill jag gå, men vilken av dessa ska jag söka. Finns det bra jobbchanser på båda...

      Anna: : Hej Evelyn! Det skulle vara roligt att ha dig som kollega! Men för ärlighetens skull måste jag erkänna att det kan inte garanteras att du får jobb efter SYV-utbildningen. Arbetsmarknaden är "i balans" för oss, SYV-are... Läs hela svaret
    • Brendan

      Läsa moderna språk som sommarkurser?

      Hej frågasyv! Det är så att jag går i åttan och läser franska. Problemet är att vi aldrig fått någon form av ordentlig undervisning. Vi har nu bytt lärare för tredje gången, och vi hade bara hunnit 3 kapitel av 10 med de första lärarna. Den nya läraren hade beställt fel böcker, som vi...

      Milla : : Hej! För att läsa på komvux måste man vara 20 år gammal eller ha fullständig treårig gymnasieutbildning bakom sig, då kan man vara yngre och kunde läsa på komvux i alla fall. Du är alldeles för ung och kommer inte... Läs hela svaret
    • Emma

      Kan jag byta gymnasiepogram igen?

      Hej, Jag går första året på gymnasiet. Och jag gick två månader på hotell och turism pogramet. Jag kände att jag kunde ge mer och hade så pass höga och bra poäng och visste att jag kunde mera. Jag bytte då till Naturpogramet. Jag älskar klassen, lektionerna är toppen osv. Men jag har svårt för...

      Mikael: : Hej Emma, det finns inga regler som förhindrar byte av program mer än en gång. Hjälp med matten finns på www.mattecentrum.se. I fall du skulle riskera betyg F i matte 1c, fråga läraren om hen kan sätta betyg i matte 1b på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga