Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31963 frågor besvarade.
Vilket gymnasieprogram är bäst lämpat för mig?
1 Svar
Hejsan!
Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.
Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).
***
Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
Mina frågor kan sammanfattas såhär:
1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).
2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.
3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.
4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).
5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.
6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.
Frågor och svar taggade med 'kommunal' (10 st.)
-
Undersköterska behörig ?
Hej tänkte ansöka äldreomsorgslyftet. MEN FÅR INTE RIKTIGT SVAR . Jag vill veta om om Grundläggande kurs i naturorienterande ämnen 100p ÄR NATURKUNSKAP A ? Eller räcker det att man hade godkänt i grundskolan biologi och kemi ?
Hej,kursen Naturkunskap A var en kurs på 50 gymnasiala poäng. Jag tror inte den kursen du nämner i din fråga skulle vara "motsvarande" Naturkunskap A. Möjligtvis kan den bedömas som en... Läs hela svaret -
Går det att läsa matte 3b efter 2a?
Jag har läst matematik 1b och läser nu 2a. Men så behöver jag läsa Matematik 3b på komvux. Går det? Har hört att om man ska kunna läsa Matematik 3b då måste man ha läst 2b innan.
Hej Olivia,det går bra att med godkänt betyg i matematik 2a läsa matematik 3b. VänligenJulia syv -
Får man SL-kort i friskolor?
Gick första dagen idag på mitt gymnasium men fick inget SL-kort. Avståndet är längre än 6km, men mitt gymnasium är en friskola. Ska jag kontakta min SYV för att få kort?
Hej Jimbo! Du uppger inte vilken skola du går på och i vilken kommun du är folkbokförd och det är info som vi måste ha för att kunna forska vidare och kunna ge dig svar.Det är inte samma... Läs hela svaret -
Jobb på hemtjänsten?
Kan man jobba på hemtjänsten som timanställd vårdbiträde trots att man inte har gymnasieexamen? Fick svar att man inte kunde det.
Det är varje arbetsgivare som bestämmer. Det finns inte några centrala bestämmelser på det området. -
Kommunens begränsningar på vad som kan leda till jobb?
Hej Praktiken närmar sitt slut och det pratas om anställning men då ställer sig Kristianstad Kommun och frågar om jag har rätt till olika saker såsom extratjänst(har jag inte, då man måste vara nykommling till svergie för att få det) och nystartsjobb(Har jag). Men sen efter det så måste man gå...
Hej Ted,arbetsgivare (både privata och offentliga) vill få duktig personal men så billigt som möjligt. Därför vill de så mycket som möjligt utnyttja de... Läs hela svaret -
Prövning för att skippa kurser?
Kan man göra prövning genom kommunen för att skippa gå igenom dessa kurser i gymnasiet. Ex jag ansöker om prövning för marknadsföring och får betyg på det, slipper jag då genomföra hela kursen i åk 3?
Hej Tobias, jag tror du får ett Nej på din ansökan om prövning för att du inte har rätt att kräva göra prövning för att slippa gå en kurs på gymnasiet. Du... Läs hela svaret -
Hur stora är oddsen att jag kommer in?
Hejsan, hoppas ni har en bra dag! Jag har nu, efter mycket om och men, hittat en skola som jag tror att jag skulle älska att gå på. Jag går fortfarande i åttan men eftersom det bara är ett halvår tills jag ska välja till det preliminära valet så tänkte jag förbereda mig lite. Jag har så tittat...
Jag antar att du läste om olika Skoltyper >> och vet därför att du blir antagen på en kommunal skola i annat län endast om alla behöriga sökande i den egna kommunen... Läs hela svaret -
Ska jag ändra planer?
Hej! Tänker söka till naturvetenskap programmet eller teknikprogrammet, i Karlstad, Stockholm eller Malmö. Har cirka 240, har B i Matematik och kemi , A i biologi och B fysik. Undrar om jag borde söka eller inte, har inte så höga poäng därför spelar skolorna ingen roll.
Om du vill se vilken nivå på matte det är på teknik och NA programmet gå in på www.matteboken.se och titta på uppgifterna i matematik 3 och 4. Du kommer säkert kunna komma in på någon teknik eller natur utbildning på gymnasiet men sen... Läs hela svaret -
Vad ska man tänka på när man väljer gymnasieskola?
Efter mycket om och men har jag nu bestämt mig att jag ska välja natur på gymnasiet. Nu är mitt nästa problem, vilken skola? Det står mellan två skolor här i min hemkommun, Mikael Elias och en av de kommunala skolorna, Nola. Jag var på öppethus på Mikael Elias för någon vecka sedan och efter det...
Hej Elsa, har du provgått på skolorna en dag på varje? Det kan du göra. Det heter "skugga en elev" eller "prova på" dag. Man kan gå en halv eller en heldag på en gymnasieskola, äta lunch med eleverna... Läs hela svaret -
vad är det för skillnad på kommunal,fri och privatskola?
Hej jag undrar vad det är för skillnad på ek kommunal skola en friskola och en privat skola?
Hejsan, en kommunal skola är öppen för alla och ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige. Fristående skolor, eller friskolor, har en annan huvudman (ägare) än kommunen eller landstinget.... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga