Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'intagningspoäng' (58 st.)

    • Michael

      Hur många poäng räknas?

      Hej! Jag läste samhälls på gymnasiet, tog studenten 2012. Läste 2950 poäng och fick IG i 400 poäng. På hur många poäng räknas ens snittbetyg? Får man meritpoäng för moderna språk 2? När jag har räknat med...

      Milla : : Hej,utifrån informationen i din fråga går ej att ge svar. Svara på följande frågor: - när du gick ut gymnasiet fick du SLUTBETYG? Hur många poäng ingår det i ditt... Läs hela svaret
    • Julia

      Antagningspoäng?

      Hej! Håller just nu på att läsa in de naturvetenskapliga ämnena för att söka till kandidat programmet i biomedicin. Jag har kollat lite på vad det är för antagningspoäng runt om på lite olika universitet i Sverige och jag...

      Anna: : Hej Julia,du fick rätt svar i kommentaren på din fråga. Jag vill även hänvisa till info på gymnasieguiden.se/informeras/merit
    • Felix

      Får man stryka poäng över 2500?

      Hej jag hade för mig att man får stryka alla poäng över 2500 så länge det är programfördjupningar eller individuellt val. Blev osäker när jag läste runt på detta forum. Jag läser 2800 poäng och är på andra...

      Julia: : Hej Felix,reglerna är rätt så komplicerade men jag ska försöka förklara så kort och enkelt jag kan.I examensbeviset: de kurser som blir markerade med "U" (utökat program) - de betygen... Läs hela svaret
    • Lexie

      Vart kan jag se mina poäng?

      Hej, Jag tog studenten förra veckan och undrar vart man kan se hur många poäng man har? Har för mig att det ska gå att se på antagning.se men det står inget där, så undrar även hur lång tid det kan ta för dem att laddas upp där? Tack på förhand

      Milla : : Har du sökt någon högskoleutbildning? Om Ja och du även i tid, senast idag, den 21 juni 2018, bekräftar att du är Behörig - kommer antagning.se räkna ut ditt meritvärde - separat till... Läs hela svaret
    • william

      newton-yrkeshögskola, något bra?

      hej, jag stötte på en annons på en yrkeshögskola vid namn newton som erbjuder snabba utbildningar(2-3 år) vars jobb har lite konkurrens. T.ex VVS-ingenjör ,testare. Min fråga är hur mycket poäng krävs för att komma in och är det en bra högskola med garanterat jobb efter studier?

      Mikael: : Till yrkeshögskoleutbildningar tas man in på "sammantagen bedömning", där även tester och intervju kan bidra till resultatet; och sökande med relevant arbetslivserfarenhet prioriteras...... Läs hela svaret
    • Martina

      Hur kommer jag in på högskolan?

      Jag har ett problem. Jag har ett slutbetyg från gymnasiet (tog studenten 2012) men har ett gäng IG. Nu har jag bestämt mig för att plugga upp dessa på komvux. Nu till min fråga eller fundering: Jag har alltså inte ett samlat betygsdokument utan slutbetyg - men när jag läser om komvux så står...

      Liselotte: : Hej Martina, det är så att du kommer att skicka in /ladda upp på Antagning.se både ditt Slutbetyg OCH ett Samlat betygsdokument, som du får på komvux. Om du då har hÖGRE betyg i... Läs hela svaret
    • Okan

      Kan man höja sitt slutbetyg efter skolavslutningen?

      Mitt första val gick till ett gymnasium med 280 som intagningspoäng, men det ser ut som om jag kommer att få 277,5 poäng. Vad händer nu? kommer jag att inte komma in? kan jag höja mitt betyg med 2,5 poäng efter skolan är slut ( eftersom den inte ser ut som om jag kan höja det nu) eller är det...

      Milla : : Hej Okan! Att antagningsgräns låg på 280 betygspoäng förut betyder inte att den ska ligga på samma nivå framöver; gränsen kan både gå upp och... Läs hela svaret
    • Klara

      Går det att läsa in enstaka kurser(distans) på komvux?

      Hej! Jag har en gymnasieexamen från NA (inriktning natur) och gör nu prövningar på komvux för att få A i de flesta ämnena för att höja min antagningspoäng. Drömmen är att bli läkare. Nu undrar jag om jag kan göra en prövning i Medicin 1 (150p)? Och om jag gör prövningen och får ett A, kommer den...

      Anna: : Hej Klara, det är tyvärr så att nya kurser, som inte redan finns i ditt examensbevis och som inte krävs för behörighet och inte ger dig meritpoäng, kommer inte att... Läs hela svaret
    • Ebba

      Hur räknar man ut högskolepoäng?

      Hej! Jag läser sista terminen på Tenhults Naturbruksgymnasium där jag läser Djurvård med utgång mot Naturvetenskap. Totalt, med utökade kurser (både natur och de jag valt att placera där) läser jag 3050 poäng. Något jag är (mycket väl) medveten om att det är mycket. Jag är inte underkänd i...

      Anna: : Hejsan, Du kommer i ditt examensbevis ha 550 poäng markerade som "Utökade kurser", det är de kurser som överstiger 2500 poäng. Du skriver om att du inte kommer att ha några meritpoäng.... Läs hela svaret
    • Pär

      Ska jag ändra planer?

      Hej! Tänker söka till naturvetenskap programmet eller teknikprogrammet, i Karlstad, Stockholm eller Malmö. Har cirka 240, har B i Matematik och kemi , A i biologi och B fysik. Undrar om jag borde söka eller inte, har inte så höga poäng därför spelar skolorna ingen roll.

      Milla : : Om du vill se vilken nivå på matte det är på teknik och NA programmet gå in på www.matteboken.se och titta på uppgifterna i matematik 3 och 4. Du kommer säkert kunna komma in på någon teknik eller natur utbildning på gymnasiet men sen... Läs hela svaret
    • Tania

      Intagnings poäng?

      Hej! Jag undrar om det är möjligt att se hur mycket intagningspoängen är för att komma in på vissa skolor? Kan man göra det, eller finns det gamla intagningspoäng man kan kolla på? Tack för svaret!

      Mikael: : Hej Tania! Det här är en sida http://www.gyantagningen.se/slutliga-antagningar.html där man har få fram de "gamla intagningspoängen" för skolorna i Stockholms län. Jag ser att du bor i Södertälje och antar att du kanske i första hand... Läs hela svaret
    • Simon

      Utbildning med lite lägre intagningspoäng?

      Hej! Jag vill verkligen börja studera igen till hösten men är tyvärr väldigt begränsad till mina betyg och högskoleprovsresultat. Har ett HP på 0.65 och ett meritvärde på endast 13.5. Har läst bla. upp till Eng B, Sv B och Ma B. Kan verkligen se mig själv jobba med de mesta förutom med...

      Liselotte: : Hej Simon, du, som gick Bygg, se till exempel på den här utbildningen http://www.yhguiden.se/utbildning/work-for-you-i-sverige-ab/bygginstallationssamordnare här kan du bygga vidare på din gymnasial... Läs hela svaret
    • Kimia

      Vad är intagningspoängen för läkarlinjen?

      Vad brukar det ligga på ungefär?. Mvh

      Milla : : Hej, du undrar om antagningspoängen för läkarprogrammet: det brukar ligga mellan 20,5 och 22,5 dvs bara A-betyg räcker inte, utan man måste även ha - i alla fall - någon Meritpoäng (om man vill ha en chans att... Läs hela svaret
    • A

      Tandläkarutbildningen, intagningspoäng?

      Har läst om tandläkarutbildningen och vad intagningspoängen är och då är det 20.0 eller 21.0 osv. Betyder det då att man måste ha betyget A på alla kurser?

      Liselotte: : Hej, 20.0 får man i Meritvärde om man har alla A betyg i alla gymnasiekurser eller om man har B-betyg i alla gymnasiekurser + max antal Meritpoäng. Om det förra året krävdes 21.0 för att komma in, då krävdes... Läs hela svaret
    • samuel

      Vilka bra jobb kan man få efter att man läst teknik i gymnasiet?

      Hej, Jag går i 8an och har tänkt ta teknikprogrammeti gymnasiet. Är lite intresserad av programmering. Men jag undrar vilka jobb man kan få i framtiden om man läser teknikprogrammer och vilken inriktning man borde välja. Skulle ni/du skriva en lista med jobb som man kan få om man går...

      Anna: : Hejsan, inriktning på Teknikprogrammet läser man från åk2. Utförlig information om Teknikprogrammet finns på http://www.gymnasieguiden.se/program/TE och om du går in på varje inriktning, ser... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga