Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'obligatorisk kurs' (23 st.)
-
Utökade kurs istället för samhällskunskap 1b?
Hej, Jag läser natur och har läst persiska 1,2,3 och jag har A i de. Jag har ansökt till tandläkarprogrammet men tyvärr kommer mina utökade kurser inte att räknas med. Jag undrar om jag kan byta ut ett betyg från modersmål med...
Hej!Samhällskunskap 1b är en obligatorisk kurs i Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet (och i komvux-examen mot Naturvetenskap-Teknik också); en obligatorisk kurs kan inte bli U-kurs... Läs hela svaret -
Byta ut UF mot naturkunskap 2?
Hej, jag ska börja sista året på gymnasiet och då ska vi ha UF. Jag vill inte plugga till något inom ekonomi, och har inget intresse i företagande/ekonomi längre utan jag vill plugga till tandläkare. Jag hittade en utbildbing utomlands där man...
Hej Sara,om UF är ditt gymnasiearbete, då kan du inte skippa UF. Detta eftersom gymnasiearbete är en obligatorisk kurs och utan godkänt betyg i GA kan man inte ta ut examensbevis.Fråga på din... Läs hela svaret -
När tas idrott och hälsa 1 bort?
Hej! Min kompis går i trean och tänker läsa upp vissa kurser efter gymnasiet genom komvux för att hamna i både urvalsgruppen BII, utöver urvalsgruppen BI, få examensbevis från komvux och därmed tas idrott och hälsa 1 bort. ...
Hej Sara,Högskoleförberedande examensbevis kan man ta ut en enda gång. Får man examensbevis från gymnasiet, kan man inte ta ut en ny.Det är om man på gymnasiet inte uppnår kraven... Läs hela svaret -
Högre än 2500 i poäng?
Hej, går sista året på naturvetenskapsprogrammet. Jag läser engelska 7, matte 5 och matte specialisering för att får full merit. Dock blir mina kurser 2550 med gymnasiebetyg. Materialisering och religion är de enda kurserna jag läst som ligger...
Hej Zara!Religionskunskap 1 (50 p) är en obligatorisk kurs. Det kan du se i Programplanen för NA. Och en obligatorisk kurs kan inte bli en U-kurs (utökad) tyvärr.Det går alltså inte få ut... Läs hela svaret -
F i naturkunskap men ändå få examensbevis?
Hej, Jag tar min gymnasieexamen på komvux i Humanistiska programmet inom några dagar och har godkänt i alla ämnen förutom naturkunskap 1b. Visst ör det så att jag kan ha en examen trots ett F i Naturkunskap? Jag har många utökade kurser så min fråga är. Hur kan jag göra för att få tillbaka...
Hej Sara, se Programplan för Humanistiska programmet >> och du ser att Naturkunskap 1b finns under "Gymnasiegemensamma ämnen", vilket betydet att det är det absoluta kravet att den kursen finns... Läs hela svaret -
idrott och hälsa 1 på distans?
Hej, om man läser gymnasiet på distans, kan man då läsa Idrott och hälsa 1 eller inte? hur funkar det? slipper man den kursen eller läser man den? Tacksam för svar och förklaring! G.
Hej, Kursen idrott och hälsa 1 är obligatorisk på alla nationella svenska gymnasieprogram. Även på Korrespondensgymnasiet/distansgymnasiet >> läser man den kursen. Just exakt alla praktiska... Läs hela svaret -
Byta ut ett ämne med F?
Hej jag går andra året på natuvetenskapliga programmet och jag riskerar att få F i matte 3c, om inte jag får F så kommer jag få E. Går det att kontakta syven på min skola och byta ut matte 3c mot ett helt nytt ämne? Så jag stryker 3c och gör en "individuell studieplan" då jag ersätter matte 3c...
Hej, Nadja!Precis som Marina skriver i sin kommentar, är matte 3c en Obligatorisk kurs på NA, naturvet.programmet. Den kan tyvärr inte bytas ut mot någon annan kurs.Inte ens om rektor fattar beslut om... Läs hela svaret -
Kan man välja bort matematik 3b om man läser ekonomi juridik?
Jag vill inte läsa matematik 3b. Jag läser på ekonomiprogrammet med inriktning juridik
Hej Alexandra, på Ekonomipr. inriktning Juridik ingår inte matte 3. De obligatoriska kurser i matte på EK, inriktning Juridik är endast matematik 1b och 2b. Matematik 3b är på inriktningen juridik en valbar kurs.Vänligen ANNA -
Behöver jag läsa naturkunskap 1a1?
Jag går naturbruksprogrammet med högskoleprofil och naturvetenskaplig inrikting. Jag undrar om jag behöver läsa kursen naturkunskap 1a1 eller om den kursen kan ersättas av kemi-, fysik- och biologi 1. Eller om den går att ersätta på något annat sätt av dom kurserna jag läser inom naturbruk?
Hej Emma, enligt den generella planen för NB>>>, är Naturkunskap 1a1 en Obligatorisk kurs och Betyg i den kursen måste finnas i Examensbeviset från Naturbruksprogrammet. -
Rättighet läsa MS steg 1 + möjlighet tentera av MS?
Hej, Jag ska börja i åk 1 på naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i Stockholm. Jag har fram tills nu bott i Frankrike och gått hela min grundskoleutbildning där. Jag har två frågor om MS (moderna språk): 1) Jag har läst spanska i högstadiet, men bara under 2 år (ca. 140 h)...
Hej Embla! Det är en speciell/ovanlig situation och svårt att hitta regler, som passar ... Utan ang spanska blir det Rektor som kommer att fatta beslut. En kurs Moderna språk ingår... Läs hela svaret -
Programmering på gymnasiet?
Hej, jag har hört talas om att programmering blir en obligatorisk kurs på gymnasiets alla nationella program, stämmer det? Var finns det info om det? Tusen tack på förhand! Jesper
Hej Jesper, från 1 augusti 2017 får Programmering 1, en 100-poängskurs, läsas som PROGRAMFÖRDJUPANDE på alla nationella svenska gymnasieprogram. Info om det finns på Skolverkets hemsida... Läs hela svaret -
Kan man ta bort idrott?
Hej! Jag ska börja 3an och går på teknik programmet. Jag har fått F i idrott men jag har räknat ut att jag kommer läsa mer än 2500 poäng, för att jag har läst vissa kurser snabbare. Kan man då söka till högskola utan idrotts betyget, eller kommer den automatiskt bli med i sökningen för det är...
Hej Philip, kursen idrott och hälsa 1 är en obligatorisk kurs i examensbeviset från alla nationella svenska gymnasieprogram. Det går att få examensbevis med F i den kursen. Men utan betyg i den kursen... Läs hela svaret -
Hur man räknar jämförelsetal om man lägger till utökad kurs?
Hej! Jag går i trean och läser tyska 3 just nu. Om jag har lagt till tyska 3 som utökad kurs, byter man ut det betyget mot något annat eller hur fungerar det? Funderar nämligen på att läsa tyska 4 också, då jag har lätt för tyska. Men hur kommer det påverka mitt jämförelsetal? Kommer jag få ett...
Hej Amanda! Man byter inte ut några kurser från Examensbeviset. Utan alla kurser som är betygsatta på gymnasiet är med i Examensbeviset men betyg i U-kurser... Läs hela svaret -
Tips på frågeställningar?
Jag ska skriva ett gymnasiearbete och jag ska skriva om organiserad brottslighet och mer specifikt terrorism. Vad för frågeställningar kan man använda sig utav?
Hej! Vi har nu fått svar från en sakkunnig i det aktuella ämnet. Hen föreslår några frågeställningar som du eventuellt kan använda: 1. Vilka... Läs hela svaret -
Gymnasiearbete ekonomi exempel?
Hej! Går sista året på gymnasiet och det är dags att skriva gymnasiearbete, men jag har ingen aning om vad jag ska skriva om. Har läst skolverkets exempel men hade gärna uppskattat några alternativ till. Läser ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi.
Hej Erik, jag hoppas du vet att Temat måste på förhand godkännas av din handledare i Gymnasiearbete på din skola. Oftast är det lärare i Ekonomikurser som är handledare för GA... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga