Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med '#universitet' (21 st.)

    • IvyMaria

      Hur blir man finansmäklare?

      Hej! Maria här. Jag undrar hur man kan ta tillväga att bli finansmäklare och ifall det är möjligt att jobba som finansmäklare utomlands. Jag har läst ekonomiprogrammet på gymnasiet och tänkte även läsa det på universitetet, men...

      Milla : : Hej!Det som gäller i Sverige: Mäklare inom finans har traditionellt en examen som civilekonom eller civilingenjör med inriktning industriell ekonomi. För att arbeta som... Läs hela svaret
    • Hannah

      Fråga gällande ämnet "Spanska" både på gymnasie- & universitetsnivå?

      Har läst spanska både när jag gick på grundskolan från årskurs 4-6 till årskurs 7-9 och på gymnasiet där jag läste spanska 3 samt spanska 4. Nu till min fråga. Hur många steg finns det på gymnasie nivå? Dvs, spanska 5, 6, etc.? Om jag har läst spanska 3 och spanska 4 på gymnasienivå och...

      Milla : : Hej,inom den svenska gymnasieskolan finns (i alla fall teoretiskt sett) Spanska 1 - 7, alltså sju kurser men i praktiken är det väldigt svårt (kanske t o m omöjligt)... Läs hela svaret
    • Elev

      Påverkar min linje i gymnasiet vilka kurser som jag kan ta i komvux?

      Hej! Jag går just nu i 3an på teknikprogrammet med inriktining informations och medieteknik. I 2an insåg jag att teknik var inget för mig men det var för sent att byta och nu i 3an har jag mycket problem med teknik kurserna då de inte intresserar mig alls. Jag har fått F i matte2c, matte3c...

      Milla : : Hej,sedan 1 juli 2021 finns på komvux följande typer av examina att läsa mot: examen inom Natur-Teknik; inom Samhälle-Humaniora och olika yrkesexamina.Utifrån... Läs hela svaret
    • Linn Daum

      Räknas betyg från meritkurser på komvux in i ens gymnasiala slutbetyg?

      Hej! Jag har gått ut med en gymnasieexamen med 2,0 i extra meritpoäng (matte 2b, engelska 7 och utökad kurs för moderna språk 3) och vill gärna försöka fixa så att jag kan få 2,5 i extra meriter genom att ta moderna språk 4 på...

      Milla : : Hej,ditt meritvärde kan inte gå ner på grund av att du får fler meritpoäng. Även om du får endast E i en kurs som ger dig meritpoäng, så... Läs hela svaret
    • Liker

      Läkarprogrammet antagning med en lite lägre merit?

      Hej! Jag kommer att avsluta gymnasiet med ungefär 18.8+2,5 (21.3) merit (naturvetenskapsorgrammet). Men för antagning på läkarprogrammet brukar det ligga runt 21.7 i exempelvis göteborg. Jag undrar ifall jag kommer att ha en chans att ta mig in med 21.3, även...

      Milla : : Hej Aziz,försök höja ditt meritvärde och gör högskoleprovet. Hur högt antagningsgränsen hamnar i framtiden är det ingen som vet. Från reserv kommer man om... Läs hela svaret
    • Hej

      Civilingenjör eller civilekonom?

      Hej. Jag tog studenten i år. Jag gick natur. Jag har länge varit osäker på vad jag vill studera vidare på universitetet, men tror nu att jag kanske är på spåret. Läkare vill jag bli, eftersom forskningen och människokroppen inspirerade...

      Milla : : Hej Alva,jag vill "slänga in" ännu ett par alternativ "i mixen": eftersom forskningen och människokroppen inspirerar dig, så kan du fundera över att bli Sjuksköterska,... Läs hela svaret
    • Stina

      Kan jag fortsätta utbildning i Sverige, påbörjad i annat EU-land?

      Hej, Jag en svensk medborgare, som nu har pluggat två av fyra år på en lärarutbildning i Bulgarien. Jag funderar nu på att flytta tillbaka till Sverige och undrar om det skulle vara möjligt för mig att fortsätta mina studier till lärare...

      Anna: : Hej Stina!mitt förslag är att du söker till det lärarprogrammet som du vill senare ta examen ifrån och om du kommer in - ansöker du om Tillgodoräknande av... Läs hela svaret
    • Skn

      Kan man läsa polis och en akademisk utbildningen samtidigt?

      Hej. Jag vill gärna läsa två utbildningar samtidigt och undrar om det är möjligt. Jag vet att man endast på högskolan kan läsa 45 hp per termin. Hur ser det dock ut när man läser ex sjuksköterska 180hp heltid och polis på distans men samtidigt? Polisens utbildning söker man inte via antagningen...

      Anna: : Hej Skn,att läsa en heltidsutbildning tar 40 timmar per vecka, även om man läser på distans. Distansstudier tar inte mindre tid. Genom att läsa på distans sparar man... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur fungerar reservantagningen?

      Hej! Det är så att jag har ansökt till läkarporgrammet i förstahand och biomedicinporgrammet i andra hand. Jag kommer troligen komma in på biomedicinprogrammet, men jag undrar om jag kan ställa mig som reserv på läkarprogrammet då? Det stod på antagning.se att man kan vara reserv till högst...

      Milla : : Hej Sara!Det finns många svenska högskole-Universitetsprogram som är mer omfattande än 180hp. Många kommer "hamna" i reserv till t.ex läkarprogrammet som är numera 6-årigt... Läs hela svaret
    • Jasmine

      Ansöka till universitetet?

      Antangning.se öppnar idag för att kunna skicka in anmälan. Jag skickade in en antagning i våras men valde att då inte börja plugga. Nu till våren vill jag börja plugga och vill därför söka läkarprogrammet. De problem jag har...

      Anna: : Hej Jasmine, kontakta Antagning.seDu kan t.ex ringa på vardagar mellan kl. 9-16 tel.nummer 0771-550720FRåGA SYV jobbar inte med administration kring antagningen. Du måste få svar direkt från... Läs hela svaret
    • Hilda

      Dubbel kandidatexamen?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för att ta dubbla kandidatexamen. Jag vet att för bara en krävs 180 hå varav 90 i ”huvudområdet”. Jag läser 2 året på en kandidat i historia och för oss är termin 5 valfri och jag har tänkt läsa textilvetenskap A denna termin. Jag undrar då om, när jag efter 6...

      Daniel: : Hej Hilda,du måste söka svar hos studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen i textilvetenskap. Generellt gäller: du måste även läsa och få godkänt... Läs hela svaret
    • Elias

      Hur fungerar det?

      Om det finns ett antal platser på ett Universitet, kommer alla sökande in om antalet som söker är mindre än antalet platser som finns tillgängliga eller kan skolan neka folk som söker fastän det finns plats för dem?

      Mikael: : Hej Elias,högskola/universitet kan (i det fallet du beskriver) neka endast om sökande är OBEHÖRIG. Även om det står tomma platser, kan inte högskoleutbildning ta in en obehörig. Sådana... Läs hela svaret
    • Urtė

      Hur ligger det till när man ska söka till univeritet/högskola?

      Hej , när man ska söka till universitet eller högskola, spelar ordningen som man väljer skolor på, när man söker någon roll? Och får man söka till hur många skolor som helst?

      Milla : : Hej, läs gärna information på antagning.se/sv/anmal-dig-och-hall-koll/anmal-dig-sa-har/prioritera---tank-pa-ordningen - där förklaras det att ordningen spelar mycket... Läs hela svaret
    • Waseem

      bastermin (ett universitet) och ett program på universitet samtidigt?

      Hej, Jag undrar om man får läsa en bastermin (på universitetet och inte på komvux) och läsa ett program på universitet samtidigt. Eller måste man bara läsa en av de även om basterminen inte ger högskolepoäng?
      Tack på...

      Julia: : Hej Wassem,oavsett hur poängen räknas, så förstår jag inte hur man ska läsa 2 st.heltidsutbildningar samtidigt, det skulle innebära... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga