Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'bild och form' (32 st.)

    • Isac

      Vad krävs för att bli Radiolog?

      Hej! Jag går första året på gymnasiet estetiskaprogrammet med inriktning på "Bild och Form" och jag undrar vad som krävs/är det fortfarande möljigt för mig att studera till att bli radiolog? Vilka kurser krävs för att komma in på läkarelinjen, hur många poäng osv? Tack! :-)

      Milla : : Hej!Radiolog är en av möjliga specialiseringar för en specialistläkare. Du måste därför först få ut läkarexamen och läkarlegitimation för att sedan... Läs hela svaret
    • purpleghost

      Prövning i Bild och Form - specialisering?

      Hej, Pga frånvaro till följd av psykisk ohälsa fick jag ett D i Bild och Form - specialisering. Jag har A i Bild och Form samt i de övriga estetiska ämnen jag läst, därför vill jag ju såklart höja det betyget eftersom jag vet att jag hade...

      Milla : : Hej,om du inte längre är gymnasieelev får du göra prövningar i hela Sverige. Du får leta på olika sätt - se på komvux-webbar i kringliggande kommuner; börja med... Läs hela svaret
    • Nejla?

      Kan jag byta linje från samhällbeteende till bild och form?

      hej jag har gått första året på samhälls linijen och jag känner att det inte riktigt va för mig och vill byta till bild och form men kan jag göra det eller blir det skumt?

      Milla : : Hej,Med "byta" menar du att du vill söka till år1 och gå tre år på ES/bild-och-formgivning? eller manar du att du vill "hoppa in" i årskurs 2... Läs hela svaret
    • Amira

      Jobb inom konst?

      Jag går estetiska programmet, musik, piano. Jag läser 2 kors i bild, bild och form. Vill hitta jobb efter gymnasiet som har nåt att göra med att måla och rita eller forma.

      Milla : : Hej, jobb inom konst är i Sverige, för det mesta, är ett icke-reglerat område; det betyder att det är arbetsgivare som bestämmer vem som får jobbet och man kan få jobb eller uppdrag med diverse... Läs hela svaret
    • K

      Beslutsångest över gymnasielinje, hjälp?

      Hej, nu är det så att jag går i nian och ska välja gymnasium i vår. Det som jag har svårt med är att välja vilken linje jag ska gå. Jag tror att det står mellan musik, singer/songwriter eller bild och form.
       

      Hela mitt...

      Liselotte: : Hej K!jag råder dig söka till gymnasieskolorna där både bild/formgivning och musik-inriktningen ges (alltså på samma skola), t.ex cybergymnasiet-odenplan, fryshusets-gymnasium eller... Läs hela svaret
    • Elev

      Poäng för programfördjupning i EST Bild och form?

      Det står att vi i bild och form på estetiska programmet har 3 fördjupningar, vilket är Bild och form - specialisering (100p), Formgivning 1 (100p) och Formgivning 2 (100p). Men sedan står det (valbart) Matematik 2b (100p), Engelska 7 (100p) och Entreprenörskap (100p). Jag har valt...

      Peter: : Hej Minna,du får gärna titta på Programplan för ES där längst ner finns även Programstruktur som måste, på gymnasiet, följas strikt i alla andra fall... Läs hela svaret
    • Pontus

      Kan jag gå på estet?

      Kan jag gå på bild och formgivning om jag inte kan rita?jag ritade när jag var liten och har börjat igen. Jag e mer som en amatör konstnär men är villig att träna superhårt för det jag Vill men vet inte om jag är bra nog. Jag har...

      Milla : : Hej Pontus, vi har fått svar från lärare som jobbar på ES/inriktning "bild och formgivning", var god läs nedan:"Man behöver absolut inte vara bra på att måla och rita för... Läs hela svaret
    • Li

      Hur svårt är det att komma in på bild och form?

      Hej! Jag går i nian och vill gärna gå bild och form design på AW. Det är arbetsprover man ska göra, men jag undrar hur bra man ska vara på arbetsproverna? Jag är inte jätte erfaren på teknikerna på några av proven, men jag...

      Julia: : Hej!om du vill söka till Anna Whitlocks gymnasiets ES/inriktning bild-och formgivning, behöver du, förutom att du måste lämna in ett arbetsprov senast den 15 mars 2021, även ha... Läs hela svaret
    • Rosa

      Estet eller Natur?

      Hej! Jag heter Rosa och börjar nian till höst. Jag har väldigt svårt att välja mellan några olika linjer till gymnasiet. Jag har nämligen alltid haft en dröm om att jobba inom kultur/konst och har då under hela min skoltid tänkt att jag ska gå ”Estet - Bild och form” men på senare tid har jag...

      Julia: : Hej Rosa,det finns några gymnasieskolor som erbjuder "särskild variant" Bild - t.ex viktor-rydberg-gymnasium-odenplan, Kulturama-gymnasium & Östra Reals i Sthlm, samt gymnasieskolan-spyken (i Skåne, Lund) erbjuder... Läs hela svaret
    • Bea

      Godkänd examen efter att ha fått F i gymnasiearbetet i Bild och Form?

      Hej! Jag studerade Bild och Form på gymnasiet, och fick F i några ämnen inklusive gymnasiearbetet. Nu har jag studerat upp alla kurser på komvux, förutom just gymnasiearbetet, eftersom att det inte verkar möjligt att göra i efterhand när det gäller just bild och form. Jag vill verkligen...

      Anna: : Hej, du borde kunna - på komvux - göra gymnasiearbete som passar in på inriktningen av kurserna du läste på gymnasiet och sedan på komvux och få ut... Läs hela svaret
    • Linnea

      Måste man vara bra på att rita för att gå estet?

      Jag ska gå estet bild och formgivning eftersom att jag är intresserad av konst och tycker att det är jättekul att uttrycka mig på kreativa sätt så som t.ex. målning och ritning o.s.v. Min fråga är: måste man vara bra på att...

      SYV-besökare: : Hej Linnea! Man behöver absolut inte vara bra på att måla och rita för att gå på våra estetiska utbildningar. Eleverna kommer att lära sig olika tekniker men... Läs hela svaret
    • eh

      Kan jag bli psykolog även om jag går bild och form i gymnasiet?

      Hej! Jag vill gärna gå bild och form i gymnasiet men det känns inte som att det finns ett bra jobb som passar mig inom det. Jag är intresserad i psykologi men jag vill inte gå på komvux för att sedan plugga yttre i fem år till. Går det att åstadkomma att bli behörig för en psykologi utbildning...

      Julia: : Hej, Jo, det kan gå. Om din skola kan ge dig möjlighet att läsa matematik 2-kursen. Obligatoriskt läser man endast matematik 1b på estetiska programmet.
    • Annie

      Natur på gymnasiet, kan jag söka en konstutbildning sedan?

      Hej jag går natur år 2 just nu och jag funderar över att gå en konstnärlig utbildning efter gymnasiet. Jag går just nu bl.a bild och form 1a1 som individuellt val men skolan jag går på erbjuder inte mer än så. Kan jag läsa design/fri konst/liknande på universitets och högskolenivå sedan?

      Anna: : Hej Annie,till konstutbildningar på högskolor/universitet brukar man kräva Grundläggande behörighet, alltså Examen från ett högskoleföreberdande... Läs hela svaret
    • eh

      antagningspoäng?

      jag vill börja nya latin i bild och formgivning. vad ska mitt antagningspoäng vara?

      Milla : : Dina betygspoäng behöver vara så höga som möjligt. Ingen vet hur höga betyg som kommer ge plats på utbildningen, därför att antagningsgräns uppstår i konkurrens och blir känd först när antagningen är klar.
    • Alice

      Finns det något gymnasie för illustratörer?

      Vilket gymnasie ska man börja på om man vill bli barnboks illustratör samt finns det någon högskola för illustratörer?

      Milla : : På gymnasiet är det i första hand estetiska programmet (inriktning Bild och formgivning) som rek för framtida illustratörer. På vilka skolor den utb erbjuds, var god se Gymnasieguiden.se/gymnasium?query=&orientation=39&profession=

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga