Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'tenta' (19 st.)
-
Tenta av/göra nationellt prov i kurs?
Hej! Jag och nästan hela min klass upplever att vi har fått alldeles för låga betyg i engelska (tex låg jag på A i 9-an och nu får jag E eller om jag har tur ett lågt D i ämnet (en5)). Jag undrar därför om det rimligtvis borde finnas någon möjlighet att göra nationellt prov i kursen eller att...
Hej,betygssättningen är Lärarens kompetens. Som studie- och yrkesvägledare har jag inte bland mina arbetsuppgifter att sätta betyg; och i utbildning till SYV ingår inte lära sig... Läs hela svaret -
Vad händer om man inte anmäler sig till ordinarie tentan?
Vad händer om man inte anmäler sig till ordinarie tentan och anmäler sig till omtentan istället? Kan universitetet tvinga dig att skriva tentan på det ordinarie tillfället?
Hej, kan tyvärr inte svara på den frågan. Fråga på din institution. Du kan också söka svar hos UHR, universitets- och högskolerådet eller hos... Läs hela svaret -
Kan man hoppa över ordinarie examinationstillfället?
Hej! Min institution har valt att schemalägga en tenta den 3 januari, och det känns påfrestande att behöva skriva den då för att den ligger så nära jul och nyår. Jag brukar åka utomlands för att träffa släkten då och...
Hej,jag kan tyvärr inte svara på frågan om du har rätt att hoppa över den ordinarie examinationstillfälle... Jobbar inte med de frågorna... Det är en fråga... Läs hela svaret -
Kan tentor innehålla frågor som inte berörs i kurslitteraturen?
Hej! Jag har precis börjat på universitetet och pluggar till civilingenjör. Vi har just nu två parallella mattekurser som jag tycker är rätt intressanta, men under de första veckorna har jag mått väldigt dåligt på grund av helt andra orsaker. Jag har därför inte orkat gå på någon föreläsning...
Hej Kristian,jag kan tänka mig att tentorna kan innehålla frågor som läraren tog upp endast på en föreläsning, det kan jag inte utesluta; jag skulle i alla... Läs hela svaret -
Tenta av matte 1?
Hej! Om jag läser och börjar plugga in matte 1B nu på egen hand inför 1an på gymnasiet i höst, kan jag då tenta av matte 1 när jag börjar, och börja direkt på matte 2 när jag börjar gymnasiet? Det känns väl lite meningslöst och läsa matte 1 igen om man redan gjort ut hela boken och kan...
Hej Ninni,det är inte elevens rättighet att tenta av en gymnasiekurs och kräva sedan läsa nästa kurs, men du kan givetvis bedriva självstudier i matematik (det kan inte bli till din nackdel, i vilket fall). Om... Läs hela svaret -
Kan jag läsa på dessa poäng i en annan universitet?
Hej, det är så att jag är i min tredje (snart fjärde) termin och har en tenta jag ej klarat nu på flera försök. Jag har från den kursen 27 poäng av 30, men oavsett vad så har den tentan varit jobbigt för mig. Det jag undrar då...
Hej Denny,jag känner inte till några förbud mot att söka till en kurs, även man tidigare läst samma kurs och "nästan klarat av den". Däremot kan jag inte... Läs hela svaret -
Hur fungerar en salstentamen?
Hej Hur fungerar en salstentamen? Hur långa brukar de vara på ett ungefär under det första året på ämneslärarprogrammet? Brukar man få någon typ av vägledning i vad man ska kunna, för på gymnasiet fick man instuderingsfrågor och dylikt, får man det på universitetet också eller måste man klara...
Hej Mohamad;en "sal-tentamen" när man läser på en högskoleutbildning kan t.ex vara 2-3 timmar eller 5 timmar. Man får information från sina lärare angående vad man måste... Läs hela svaret -
Vilka är skillnaderna mellan juristprogrammen?
Hej! Jag tar studenten till sommaren och planerar att börja på juristprogrammet ht 19. Jag har svårt att välja mellan Uppsala och Lunds universitet, och undrar därför kring skillnaderna mellan de två. Om juristprogrammet i Uppsala har jag hört en del, dels från bekanta och dels från sådant...
Hej Wilma,jag tycker att info i Danielas kommentar är viktig. Bostad är en mycket viktig fråga - då juristprogrammet är rätt så lång, 4,5 år (nio terminer) - och... Läs hela svaret -
vet ni på fråga syv vet om det är möjligt,tentera på sin hemort?
Hej! Det är så att jag ska börja termin 2 nu efter jullovet.Jag har skrivit ett antal tentor i staden jag studerar på.Men min utbildning är 3 år lång,men då det är tenta så måste jag vara där klockan 8. Så som det är så har jag inte läst så mycket på mitt program men har ändå upptäckt att...
Hej Elev,har du frågat de utbildningsansvariga på din utbildning om de kan låta dig skriva tentor på ngt. annat ställe än din skola?Det vi känner till... Läs hela svaret -
Var finns det möjlighet att skriva tentamen på distans i Stockholm?
Studerar på JTH och läser ett tekniskt basår på distans. Bor i Centrala Stockholm och letar efter en plats som tar emot externa tentamensskrivande studenter. Har försök på bibliotek och högskolor men har fått nej. Blir refererade till lärcentra men finns inget nära centrala Stockholm.
Hej Hugo, kika på Lärcentrum/botkyrka-kommun >> och mer info om att skriva tentamen på Lärcentra i Botkyrka finns på xenter.se/sida/tentamenservice. Om... Läs hela svaret -
läsa samma kurs två gånger?
Hej! Jag har börjat studera på uppsala universitet i januari. Jag klarade tyvärr inte en av mina första tentor och därmed fick underkänd på en kurs (Baskurs i matematik). Min fråga är, kan jag söka samma kurs nästa termin och läsa om den att förbättra mig till nästa tenta? Hälsningar,...
Hej Milosz,det bästa rådet vi kan ge dig är att du pratar med studievägledare och med utbildningsansvariga på din utbildning. "Baskurs i matematik" - är det en hel kurs eller en delkurs? Hur blir... Läs hela svaret -
kan jag hoppa över matte 1C om jag redan kan det?
Jag går just nu i nian och studerar matte 1C. Jag undrar om jag kan hoppa över matte 1C kursen första året i gymnasiet och direkt börja med matte 2C? Känner ej att jag vill eller behöver läsa om matte 1C.
Hej My, det är i mångt och mycket - tyvärr - så som Anonym skriver i sin kommentar att "systemet är fyrkantigt". I examensbeviset från alla nationella gymnasieprogram... Läs hela svaret -
Ska man läsa och gå på föreläsning?
Hej! Jag har nyligen börjat på universitet. Det jag funderat över är om litteratur är som "komplement" till föreläsningar? Jag har hört många säga att det räcker att gå på föreläsningar istället för att läsa böckerna. Stämmer det? Jag har svårt för litteraturen, men förstår föreläsningarna. Jag...
Hej Linda! Jag tycker det bästa är att följa de råd och anvisningar som dina lärare ger. Det är ju de som ska sätta betyg på kurser och det är därför de som vet... Läs hela svaret -
Finns det program med mycket grupparbeten?
Hej! Finns det något program på universitet som har mycket grupparbeten som arbetssätt tillskillnad från andra program? Finns det något program som inte har mycket tentor, utan examineras på andra sätt?
Hej Linda, det finns tusentals olika program på svenska universitet och högskolor! Och vad "mycket" grupparbete är är en tolkningsfråga. Sedan kan olika lärare på ett och samma... Läs hela svaret -
Hoppa av Universitet, betala tillbaka CSN?
Hej. Vanligtvis vet jag svaret på den här frågan men nu är det så att jag har gått 4 veckor på KTH utan att klara kursen, hoppat av, börjat på Receptarieprogrammet och planerar på att hoppa av efter nästa kurs. Behöver jag betala tillbaka mitt studiebidrag som jag har samlat på mig under...
Hej Danne! Det är CSN, Centrala Studiestöd Nämnden, som beslutar kring Studiemedel. Det är deras tolkning av reglerna, beslut och bedömning som gäller. Om de anser att du inte hade... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga