J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'tandläkarutbildning' (14 st.)

    • Albia

      Jurist som vill bli tandläkare?

      Hej! Jag har en juristexamen men har bestämt mig för att börja studera till tandläkare. Jag tänkte ansöka till Uppsala universitets tekniskt-naturvetenskapliga basår (som täcker behörigheten för Tandläkarprogrammet,...

      Mikael: : Hej, det viktigaste är att du blir BEHÖRIG; alltså att du får godkända betyg i fysik2, kemi2, biologi2 och matematik 4. Om du inte är behörig, spelar det ingen roll hur höga betyg du... Läs hela svaret
    • Phraephan

      Från undersköterska ( komvux ) till tandläkare?

      Hej! Jag har läst vård och omsorg på distans. Men nu bestämmer jag mig för att läsa vidare och jag vill gärna blir tandläkare. Men jag vet inte riktig hur jag ska börja. Jag har kollat lite på internet, det kräver lika mycket poäng som läkare. Vad behöver jag läsa för att får 22.0 antagning...

      Anna: : Hej Phraephan, det viktigaste är att bli BEHÖRIG, då obehöriga deltar inte i konkurrensen om utbildningsplats och har med det inte någon möjlighet att bli antagna till en... Läs hela svaret
    • Camilla

      Vad ska jag göra för stt studera vidare i Turkiet?

      Hej Syv! Jag går sista året på gymnasiet i Stockholm men kommer läsa upp några kurser under ett fjärde år en kort tid. Jag vill bli tandläkare men jag vet att jag inte kommer bli det här I Sverige då antagningspoängen är jätte högt. Jag har samtidigt tänkt att jag vill träffa nya människor och...

      Liselotte: : Hej Camilla, jag undrar också om du kan turkiska. Eller tänkte du läsa med undervisningsspråk Engelska? För att undervisning på svenska får man inte i... Läs hela svaret
    • Kimia

      Behöver hjälp med att reda ut det här?

      Jag vet fortfarande inte hur mycket större chans det blir att komma in på läkar/tandläkarutbildning ,när man hamnar i både urvalsgruppen för betyg & för Hp. Kan ni ge exempel på,när man hamnar i en 1 urvalsgrupp respektive när man är med i 2 urvalsgrupper,hur stor chanserna är då var för...

      Lise-Lotte : : Om du inte har gjort högskoleprovet hamnar du endast i betygsgruppen medan om du har gjort högskoleprovet hamnar du i båda grupperna. Du kan inte enbart hamna i urvalsgruppen för högskoleprovet eftersom du måsta vara... Läs hela svaret
    • Kimia

      Fråga om tandläkarutbildning?

      Är det bäst att efter VO,först utbilda sig till tandsköterska och sedan vidare till tandläkare,eller är det bäst om man direkt efter komplettering av kurser söker till tandläkarutbildning?. Mvh

      Milla : : Hej! Jag råder dig söka till tandsköterska och till tandläkare samtidigt. Det är oberoende av varandra ansökan och antagning. Skulle du komma in på båda, kan du välja sen. Kommer du bara in på en av dem, läser du den som du... Läs hela svaret
    • Kimia

      Vad gäller vid antagning?

      Hej vad gäller vid antagning till tandläkarutbildningen efter Na?,& även andra attraktiva högskoleutbildningar,som tandhygienist utbildning & BMA?,eller andra yrken inom laboratorium?. Mvh

      Anna: : Hej Kimia, det som gäller vid antagning till alla högskoleutbildningar och även andra utbildningar - som t.ex. yrkeshögskole, folkhögskoleutbildningar - är att de som har de bästa förutsättningarna att klara av utbildningen på det... Läs hela svaret
    • Saja

      Grundläggande behörighet till Tandläkarutbildningen?

      Hej! Jag tog studenten år 2002 med ett slutbetyg från omvårdnadsprogrammet med inriktning tandvård. På mitt betyg står det: Fullständig poäng: 2370 Individuell poäng: 2380 Antal godkända poäng: 1955 Jag har mellan åren 2007-2009 läst jag på komvux: Biologi B, Fysik A, Kemi A, Matematik...

      Milla : : Hej Saja, för dig som har Slutbetyg från 2002 (dvs innan år 2010) gäller de reglerna som finns på https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Slutbetyg-fore-2010-/ du... Läs hela svaret
    • A

      Tandläkarutbildningen, intagningspoäng?

      Har läst om tandläkarutbildningen och vad intagningspoängen är och då är det 20.0 eller 21.0 osv. Betyder det då att man måste ha betyget A på alla kurser?

      Liselotte: : Hej, 20.0 får man i Meritvärde om man har alla A betyg i alla gymnasiekurser eller om man har B-betyg i alla gymnasiekurser + max antal Meritpoäng. Om det förra året krävdes 21.0 för att komma in, då krävdes... Läs hela svaret
    • sara

      Tandläkarutbildning utomlands i Europa?

      Hej jag har inte topp betyg har mest E och ett par C, men har E på Englska. jag vill söka universitet i polen för tandläkarutbildning. Jag vet att det finns någon utbildning där som tar emot låga betyg men vet inte hundra vart den heter och vet inte hur jag kan hitta sådana utbildningar. Jag...

      Milla : : Hej Sara, jag börjar med att svara på din sista fråga - om sommarskola. Om jag försåt dig rätt, så går du i å k 3 på en fristående skola. Gymnasieexamen /eller för dem, som inte uppfyller krav för det, - Studieintyg/... Läs hela svaret
    • Stephanie

      Tandläkarutbildning? Hur går det till?

      Hej! Jag går just nu i Vård & Omsorg i årskurs 2. Och har funderar en hel del att bli tandläkare men efter gymnasium så kommer jag inte bli behörig till utbildningen. Och undrar då om jag kan gå ett basår ( och hur kommer det funka?) eller konvux ( hur kommer det att funka) för att plugga Bi B,...

      Lena: : Hejsan, ja, det är ju en helt del kurser som du behöver komplettera. Du kan välja att läsa upp till Matte 3b på Komvux för att då bli behörig att söka till ett Naturvetenskapligt basår på högskolan. Alternativt att du läser upp alla kurser på Komvux. Det går ju också./Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga