J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'hjälp' (175 st.)

    • Tom13

      Frågan om kandidatexamen och examensarbete ceremoni på högskolan ?

      Jag är för närvarande inskriven på sista året i systemvetarprogrammet och står inför en utmanande situation. Jag saknar några förkunskaper som krävs för kandidatexamenskursen och har därför ansökt om dispens. Denna kurs är planerad att starta den 27 mars. Tyvärr har jag nyligen blivit...

      Milla : : Hej!Du beskriver en mycket specifik och inte helt vanlig situation; i alla fall har inte jag tidigare "konfronterats" med just den situationen men jag jobbar inte på din... Läs hela svaret
    • Nejla?

      Prövning på gymnasiet om man missar ett prov???

      Hej! Jag fick idag reda på att om man är sjuk under ett prov och får F på det så måste man göra en prövning på hela kursen stämmer det? Sitter just nu och har panik för missade ett seminarie på engelskan under höst...

      Milla : : Hej,du skriver i din fråga "Jag fick idag reda på att ..." Hur "fick du reda" på det? Har läraren sagt det? Varifrån kommer den informationen, undrar jag?Det som... Läs hela svaret
    • Tida

      Är senanmälan samma som vanliga anmälan?

      Hej! Nu har jag sökt och skickat min ansökan redan den 16:e oktober. Jag har panik och är väldigt orolig att jag inte kommer in på något jag har sökt (mina poäng är (15,41) och sökt bland annat sjuksköterska på högskolor i och nära västra Götaland då jag har inte möjlighet att flytta. Nu till...

      Milla : : Hej,kontakta Antagning.se (du kan t.ex ringa 0771-550720 - tel.tid brukar vara kl.9-16 på vardagar); det är nämligen Antagning.se som administrerar antagning till svenska högskolor och... Läs hela svaret
    • Björn99

      Vilka kommer in i skola med deras högskolepoäng?

      Om antagningsgränsen var 0.7 hp till en linje och någon fick 0.8hp skulle den personen som fick 0.8hp garanterat kommit in om han hade också behörighet till att gå in? För att antagningsgränsen är väl den personen som lyckades komma in med lägst poäng? eller spelar meritpoäng fortfarande roll...

      Milla : : Hej,om antagningsgränsen som visas i antagningsstatistiken är 0.7 i HP-urvalet, betyder det att minst en person med det högskoleprovsresultatet kom in och alla som hade högre resultat... Läs hela svaret
    • Matildddddaassss

      Svenska och sva i samma examensbevis?

      Läst upp alla mina gymnasiebetyg på komvux, (sambeteende linje). Läste svenska 1,2 och 3 och Sva 1,2 och 3 för att min syv sa att det skulle vara möjligt istället för att läsa ex. Sociologi eller annat som är svårt. Nu mailar min nya syv mig om att man ej får göra så? Får jag ha med i min...

      Milla : : Hej,2250 poäng räcker inte för examensbevis från gymnasiet eller från komvux. Du måste, för examensbevis från komvux, ha 2400 poäng och av de max 150 poäng betygsatta... Läs hela svaret
    • Björn99

      Kan jag komma in med min HP?

      Om antagningspoäng för en linje är 0.6hp den åren och jag fick 0,8 vad är chansen att jag skulle komma in i skolan? Är det 100%? om nej ungefär hur mycket?

      Milla : : Hej,antagning görs inför varje start på utbildningen och antal studieplatser ställs "mot" sökande som har meriter. till högskoleutbildningar i Sverige kan man (samtidigt) konkurrera i fler... Läs hela svaret
    • Liker

      Utöka kurser på natur för att höja snitt?

      Hej! Jag går i åk 2 (naturvetenskap), och har gjort mina individuella val inför åk 3. Jag kommer även ha extra 2.5 merit från moderna språk 3/4 och matte 5. Min fråga är, kan jag välja utökade kurser, exemeplvis programering 1 + eng 7 + företagsekonomi, med mina redan valda individuella...

      Milla : : Hej!du fick rätt svar i kommentaren till din fråga. Svenska 1, en kurs i samhällskunskap + matematik 1 är obligatoriska kurser på alla svenska (nationella) gymnasieprogram. Obligatoriska... Läs hela svaret
    • Sasha

      Får jag merit om jag har moderna språk 1 och 3 men inte 2?

      Hej, som titeln lyder. Får jag merit för moderna språk 3 (0,5) om jag inte har haft moderna språk 2? Jag har haft tyska som moderna språk 1 och spanska som moderna språk 3, bägge kurser godkända. Behörigheten för programmet jag ska söka har inga särskilda behörigheter heller. Fråga: Får...

      Daniel: : Ja, Sasha, det får du. I det fallet du beskriver spelar ingen roll om du har betyg i moderna språk2. Du får + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i moderna språk 3.
    • Dalia

      Får man plagiat av att ta en väns uppsats som går i en annan skola?

      Hej, jag undrar ifall jag skulle åka fast för plagiat ifall jag skulle skicka in min väns uppsats som går i en annan skola. Ifall jag skulle ta min väns text och sedan skicka in det till en lärare och dom t.ex skulle kolla plagiat genom att skicka det till Urkund, skulle det rankas som plagiat?...

      Milla : : Hej,vi på FRåGA SYV avråder bestämt från att skicka kompisens text som din egen och detta oavsett vilken skola din kompis går på. Du ska utföra... Läs hela svaret
    • Pelle

      Studera fyrahundra eller femhundra procent på Komvux?

      Hejsan. Jag har ett litet dilemma med min komvux som påstår att dem inte kan erbjuda mig 4 kurser , 2 stycken samtidigt och 2 stycken som jag hade tänkte ska börja 3 veckor efter dem andra 2. Min fråga är kan dem neka mig att läsa kurserna? I sådana...

      Mikael: : Hej Pelle, heltidsstudier på gymnasienivå = 20 poäng per vecka. Man läser på heltid 100-poängskurs på fem veckor. Om man läser 4st 100-poängskurser... Läs hela svaret
    • K

      Beslutsångest över gymnasielinje, hjälp?

      Hej, nu är det så att jag går i nian och ska välja gymnasium i vår. Det som jag har svårt med är att välja vilken linje jag ska gå. Jag tror att det står mellan musik, singer/songwriter eller bild och form.
       

      Hela mitt...

      Liselotte: : Hej K!jag råder dig söka till gymnasieskolorna där både bild/formgivning och musik-inriktningen ges (alltså på samma skola), t.ex cybergymnasiet-odenplan, fryshusets-gymnasium eller... Läs hela svaret
    • Zoey

      Kan man gå matte 2a på folkhögskola?

      Hej! Jag undrar nämligen om det går att studera endast matematik 2a på folkhögskola, är det möjligt?

      Julia: : Hej Zoey, det är ovanligt att folkhögskolorna erbjuder läsa enskilda kurser som t,ex matematik 2, om man inte läser mot omdöme om grundläggande behörighet eller naturvetenskapligt... Läs hela svaret
    • Elsa

      Prövning! Har jag tänkt rätt?

      Hej! Jag tog studenten i somras och sökte därefter till UUs läkarprogram vilket jag inte kom in på. Mitt jämförelsetal är 21,98 varav 2,5 meritpoäng. Jag inser att jag måste höja mitt jämförelsetal och har nu under sommaren pluggat spanska för att i senare i höst kunna göra en prövning i spanska...

      Julia: : Hej Elsa,Om du får A i en 100poängs kurs i stället för C-betyget, då höjs ditt meritvärde med cirka + 0.2Jag kan inte lova att det blir exakt det värdet som du skriver om i din... Läs hela svaret
    • Carl-Johan

      Vad kan jag bli med natur och samhälle?

      Hej! Jag går nu mitt andra år på naturprogrammet med samhälle som inriktning. Jag har dock börjat undra om jag verkligen kan bli det jag vill i framtiden. Jag gillar ekonomi, pengar, politik och samhällsfrågor. Jag skulle vilja jobba som t.ex ekonom, jurist, psykolog eller mäklare. Vad...

      Peter: : Hej Carl-Johan!Du skriver om att du skulle vilja jobba som t.ex ekonom, jurist, psykolog eller mäklare. Med "mäklare" kan man mena fastighetsmäklare, aktiemäklare,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga