J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med '#frågasyv' (12 st.)

    • Naturvetenskap

      Kan man bli immunolog efter biomedicinska analytikerprogrammet?

      Hej, jag är mycket intresserad av biologi och kemi samt kroppens anatomi. Just nu läser jag på naturvetenskapsprogrammet och funderar på vad man ska eller kan studera på universitet. Läkare har och är fortfarande drömutbildningen men det är oerhört svårt att komma in då man behöver riktigt höga...

      Anna: : Hejsan,du ställer frågor som kräver expertkunskap, alltså måste du ställa de frågorna till de som är verksamma inom de aktuella områden eller som... Läs hela svaret
    • Mahmoud

      Matte 1a och 2a?

      Hej! Jag har läst naturprogram i gymnasiet I gymnasiet läste jag 1c upp till matte 4 och har godkänt i dem Nu behöver jag läsa mer kurser för att nå upp till 2400 poäng för blir behörig. Behöver 200 poäng för blir behörig Kan jag göra prövning i matte 1a och 2a för att få dem 200...

      Julia: : Hej Mahmoud!endast en kurs i matte på varje nivå får ingå i ett och samma examensbevis, alltsåMatematik 1a eller 1b eller 1cMatematik 2a eller 2b eller 2c.Om du inte har A betyget i matte 1c kan du göra... Läs hela svaret
    • linus

      Fråga angående reservplats till universitet?

      Hej! Nu är det så här att jag sökt till några universitet men kom inte in, hamnade då som reserv och har nu plats 20 i kön på de universitet jag vill gå. Min fråga är då, måste jag söka till utbildningen igen nästa år då dem öppnar eller går dem från min reservplats när det är dags att ta in...

      Vägledare: : Hej Linus,vad jag vet (jobbar dock inte med antagningen) så kan man glömma att man hade plats i reservkön, när antagningen är avslutad - det blir som om du inte sökt till den... Läs hela svaret
    • p

      Sätta betyg utan att kursen har slutat?

      Hejsan! Undrar om det står något i skollagen om att lärare bör sätta betyg om det finns underlag för de flesta kurserna, även om man inte har läst klart de än? Personalen i min skola har sagt detta men vill bara försäkra om att det är sant.

      Anna: : Hej K;Ja, det stämmer att om underlag för betyg finns så bör läraren sätta ett betyg. F är också ett betyg. När kursen är slut, bör läraren sätta betyg... Läs hela svaret
    • Petter

      Kan man sluta vara reserv?

      Hej, jag vill inte stå som reserv på mina högre rangordnade val, eftersom att jag ångrar mig med dom valen och är jätte nöjd att jag kom in på mitt tredje val. Kan man stryka första och andra valet? Har mailat antagningskansliet, och beskrivit...

      Milla : : Olika gymnasieantagningskanslierna gör på olika sätt; går därför inte ge ett generellt svar; om du mailat till ditt antagningskansli men ej fick svar, ring (tel tid brukar ofta vara på vardagar kl9-11).
    • Mouzo

      Kan man byta program i årskurs 3 på gymnasiet?

      Hej! Jag går tredje året på gymnaiset och läser Ekonomiprogrammet. På grund av sjukdomar och olika anledningar har jag varit borta mycket, jag har inte lämnat in några uppgiftet mm... Så jag kommer inte få nån gymnasieexam och måste gå om 1 år. Jag undrar om det går att byta till...

      Anna: : hej Mouzo,om du under året 2018 fyller 20 år, då hör du från 1 juli 2018 till komvux. Det innebär att du från 1 juli 2018 ej kan antas till en ny utbildning på en... Läs hela svaret
    • Irma

      Kan man söka till två linjer samtidigt?

      Hej jag undrar, ifall man är intresserad av både t. ex ekonomi och naturvetenskap om man kan söka till båda? De vill säga att jag t. ex söker natur på "östra real" och ekonomi på "klara norra"

      Anna: : Ja, du kan söka två Olika och ännu fler Olika program på samma eller på Olika gymnasieskolor, men du måste prioritera - "i första hand"... "i andra hand" osv. Ex. kan du i din... Läs hela svaret
    • Josh

      Kan man byta tillbaka?

      Hej! Jag undrar om man till exempel byter både linje och skola men känner att det inte var något bra byte och gärna skulle vilja byta tillbaka till sitt program/skola, finns den möjligheten då?

      Mikael: : Hej Pedro svar på din fråga beror på om det fortfarande finns pIats på din "gamIa skoIa!". Du får fråga rektor på din gamIa skoIa. Det är inte förbjudet att byta fram-tillbaka hur... Läs hela svaret
    • liam

      Bli sjuksköterska efter sam-beteende programmet?

      Jag undrar om jag kan bli sjuksköterska eller apotekare efter sam-beteende programmet? jag går första året på sam-beteende programmet på Grillska Gymnasiet. Om man kan så hur många år ska man gå på komvux och vad ska man läsa för ämnen isåfall? tacksam för svar.

      Liselotte: : Hej Liam, För att bli behörig till en utbildning på högskolenivå, behöver man alltid ha Grundläggande behörighet. Ofta krävs det också även att ha godkända betyg i gymnasiala kurser för den så kallade... Läs hela svaret
    • simon

      vad rekommenderas bäst basår eller distans ?

      jag vil läsa till receptarie program men nu läser jag på distans fysik 1 och biologi 1 samt mate 3 men jag tycker att det är skit svårt och fatta allt så vad kan du tipsa mig med att försätta läsa på distans resten av ämnen eller att jag ska avbryta och läsa ett basår med alla de ämnen som jag...

      Anna: : Hej Simon, om du tycker att det är svårt att läsa på distans /det sättet att läsa passar inte alla/ - så tycker jag att du bör söka ett basår på Universitetet men du behöver inte avbryta dina distansstudierna... Läs hela svaret
    • Gadir Jawad

      Min fråga gäller betyg och en viktig fråga?

      Hej ! Om man från o med nu satsar på C och får det i alla uppgifter o prov o läxförhör blir slutbetyget C?

      Lena: : Hejsan, dessvärre är jag inte lärare och kan inte betygsystemet i detalj och hur en lärare bedömer olika uppgifter. Jag föreslår att du pratar med antingen läraren i det ämnet det gäller eller någon annan lärare som du har förtroende för och som kan förklara betygsystemet bra. /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga