Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'arbetslivserfarenhet' (96 st.)
-
Jag undrar vad man ska göra för att bli specialpedagog efte gymnasiet?
Jag går i gymnasiet och läser samhällskunskap, har nu bestämt mig att bli specialpedagog men vet inte vad jag ska göra efter gymnasiet och hur länge jag ska plugga vidare i. Jag undrar även steg för steg hur långt tid det tar efter gymansiet att...
Hejsan,du får gärna kika på information på framtid.se/yrke/specialpedagog i avsnitt/stycke UTBILDNING läser du i yrkespresentationen om att för... Läs hela svaret -
Hur kan jag bli projektledare inom marknadsföring?
Finns det ett sätt för mig att bli projekt ledare inom marknadsföring eller affärsutvecklare när jag inte har matte 2 (vill inte plugga det heller mycket svårt) . Hur går jag tillväga isåfall att söka hur gör man o vart finns det.?
Hej!Det finns ingen specifik utbildning som direkt leder till ett jobb som projektledare inom marknadsföring eller affärsutveckling utan att kräva högre kunskaper i matematik än endast matematik 1, och som... Läs hela svaret -
Krävs examen för grundläggande behörighet?
Hej! Jag pratade med en SYV på ett universitet jag vill börja på, jag har just nu läst endast ca 1200 poäng mot ett studiebevis på komvux och har halva kvar innan jag kan få någon typ av "examen". Utbildningen jag vill gå har fler...
Hej!jag tror SYV-en du pratade med berättade för dig om möjlighet att få Grundläggande behörighet genom "reell kompetens",... Läs hela svaret -
Hur många kommer in på utbildningen byggingenjör produktion på Yrgo?
Hej jag går just nu Ekonomiprogrammet och funderar på att bli arbetsledare inom bygg och anläggning. Jag har sett att Yrgo i Göteborg då har en sådan kurs (byggingenjör produktion) men att jag isåfall får göra en preparat kurs på...
Hejsan, ska du kunna söka till en eftergymnasial utbildning till hösten 2025? I annat fall så är det inte säkert att någon start på den här... Läs hela svaret -
Vilka kurser kan jag ha nyttja av i framtiden?
Hej! Jag sökte kurser till vår som jag tänkte läsa innan jag väljer att läsa ett program till höst. De jag valde var bland annat, Statsvetenskap, Mänskliga rättigheter, och Socialt arbete, som är 30hp. För mig är alla kurser...
Hejsan,det stämmer att arbetsgivare önskar att anställa (inom HR) de som kan mycket inom område Arbetsrätt. I andra hand - inom ekonomi och företagsekonomi. Om du ska läsa ett... Läs hela svaret -
Kan man bli fritidsledare om man pluggar till att bli fritidspedagog?
Jag har nu pluggat i några veckor till att bli frititdspedagog och inser nu att det var egentligen fritidsledare som jag ville studera till. När jag påbörjade mina studier så trodde jag att det var samma sak och nu känner lite oro för det var inte...
Hej,utbildningar till Fritidsledare finns i Sverige på folkhögskolorna. Kika gärna på framtid.se/yrke/fritidsledare - längre ner i presentationen av... Läs hela svaret -
Vad ska jag jobba med?
Jag har så svårt med att komma på vad jag vill göra, ska jag plugga vidare eller börja jobba direkt. Tankarna är väldigt blandade men tror den röda tråden är att jag vill hjälpa andra på något sätt. Jag har tänkt...
Hej S! Jag vill be dig kika på många olika yrken på www.framtid.se - där över 2.o0o yrken finns beskrivna.Hen som "fixar" på skolorna (det du skriver i din fråga om...) kan t.ex vara... Läs hela svaret -
Hur går jag tillväga för att jobba med event, utan gymnasieutbildning?
Jag hoppade av gymnasiet efter många om och men, pga måendet. Hann inte samla på mig så många ämnen. Idag jobbar jag på förskola i Stockholm, men hade velat utbilda mig till något jag känner mig riktigt intresserad utav. Hur...
Hej Elisabeth,det yrket som du ställer en fråga om, Eventkoordinator, är i Sverige ett av många icke-reglerade yrken. Det betyder att inga centrala eller... Läs hela svaret -
Jobba efter gymnasiet?
Hej! Jag ska snart göra mitt gymnasieval och tänker på samhäll eller ekonomi men vill inte plugga vidare direkt efter gymnasiet utan hade gärna jobbat antingen här i Sverige eller utomlands som ex reseledare, receptionist, servitör etc alternativ...
Hej A,yrken som t.ex reseledare, receptionist, servitör är (i alla fall i Sverige) icke-reglerade vilket betyder att arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst, enligt egen bedömning.... Läs hela svaret -
Kan man slå ihop & Räkna ihop meritpoäng från 2 utbildningar?
Hej, Min ungdom vill söka sjuksköterskeprogrammet. Det finns betyg från sam. Beteende programmet samt betyg från komvux undersköterskeutbildning & 1 års 100% tjänstgöring som undersköterska. 1. Kan man slå ihop 2 utbildningar dvs...
Hej Maria,Antagning.se kommer räkna fram meritvärde på det här sättet:- alla betyg från Examensbeviset (från gymnasiet eller från komvux) kommer... Läs hela svaret -
Kan inte bestämma mig vilket program jag söka till, vad ska jag göra?
Sedan förra året har jag försökt lära känna mig själv och mina intresse, men problemet är att jag inte riktigt har nån dröm. Så jag utgick från vilka program jag tyckte mindre om och på sätt blev jag av med allt annat...
Hej Ene!Jag vill råda dig kika på vad Yrkeshögskola kan erbjuda. Yrkeshögskoleutbildningar är kortare än högskole-Universitetsutbildningar.... Läs hela svaret -
Bli efter studenten?
Hej, jag går 2:an på vård och omsorgsprogrammet och jag har ingen aning om vad jag vill bli i framtiden. Jag vet inte heller vilket jobb som skulle kunna passa just mig med min personlighet och intressen. Jag har väldigt mycket ångest för det då jag tar...
Hej Nadia,det är bra att du tänker på framtiden och vill vara förberedd. Men det finns några "svårigheter" t.ex kan dina intressen och möjligheter för ändras från nu tills... Läs hela svaret -
Vårdlärare på gymnasiet?
Hej, efter sommaren så ska vi få en ny lärare i vård och omsorg, går andra året då. Och är det vanligast att en ssk blir ens lärare då? En ssk kan mycket mer och har bredare kunskaper än vad en undersköterska har. Vill...
Hej Frida!Vår erfarenhet är att en erfaren UNDERSKÖTERSKA, ibland med påbyggnadsutbildningen från en yrkeshögskola, alltså en Specialistundersköterska som också har gått... Läs hela svaret -
Om man vill bli vårdlärare på gymnasiet?
Om man vill bli vårdlärare på gymnasiet, måste man vara utbildad undersköterska? Eller måste man vara utbildad sjuksköterska för att kunna få jobba som vårdlärare? En undersköterska har inte så mycket erfarenhet som en...
Hej Frida!Vårdlärare är en variant på "yrkeslärare". Behörig yrkeslärare har examen från yrkeslärarprogrammet och söker sedan legitimation hos... Läs hela svaret -
Skillnaden på utbildningarna?
Hejsan Jag har nu läst lite om speciallärare och specialpedagog, men förstår inte riktigt skillnaden på dem. Speciallärare så hjälper man barn som behöver stöd, men det jag inte förstod vara matematikutveckling. Innebär det att...
Hej Leah,för att bli en speciallärare eller en specialpedagog tar man ut lärarexamen, jobbar sedan i några år och efter det söker till ett påbyggnadsprogram för... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga