Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32176 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'statsvetare' (14 st.)
-
Vilken utbildning är bäst för mig?
Hej! Jag tog studenten 2023 och tänker först nu att jag ska plugga vidare i höst. Problemet är att jag inte vet alls vad jag vill plugga till. Jag har alltid varit intresserad av historia, språk och SO ämnen i allmänhet men har också märkt att...
Hej, Att välja utbildning och yrkesbana är ett stort beslut och det är klokt att noggrant överväga dina alternativ. Jag ska nu försöka att besvara de frågorna som du har... Läs hela svaret -
Vart kan en statsvetare student söka Internship?
Hej ! jag läser mitt första år på Statsvetare programmet och funderar över sommaren , jag vill gärna jobba med något inom min utbildning. jag vill göra min praktik i Regeringskansliet , och vill skapa mig lite kunskap och erfarenhet innan dess. Vilka...
Hej Hamdi!Jag råder dig ställa din fråga till studievägledare på din institution. Hen jobbar direkt med frågor som rör din utbildning och kan tusen ggr mer om just... Läs hela svaret -
Europaprogrammet inriktning statsvetenskap / statsvetarprogrammet?
Hej! Jag är intresserad av programmen i min rubrik, undrar dock vad främsta skillnaden med programmen är och om något av jobben leder till fler jobb inom offentlig sektor osv. Kan ni svara på det? Med vänlig hälsning, Emma
Hej Emma,det bästa rådet jag kan ge dig är att du läser noga allt som står på utbildningarnas egna webbplatser; att du jämför innehåll (kurser... Läs hela svaret -
Vad är det för Skillnad på statsvetare och statsvetenskap?
Hej, jag undrar om det är någon skillnad på statsvetare och statsvetenskap. Så som jag uppfattat det behövs det matte 2b för att kunna läsa till statsvetare. Men matte 3b för att läsa statsvetenskap, vad är skillnaderna. Vila program kan...
Hej Sara,högskoleprogram med liknande (och ibland även med identiska) namn kan ha olika behörighetskrav. Det gäller att titta på vad just det programmet ställer... Läs hela svaret -
Paralegal på högskola/universitet?
Hej! Jag förstår att ’Paralegal’ är en relativt ny yrkesroll samt utbildning i Sverige. Det finns ett antal Yrkeshögskolor som har en utbildning till just det. Jag undrar om man kan utbilda sig till ’Paralegal’ på annat sätt, till...
Hej Johanna!Förutom Paralegal finns också en "liknande yrke" IP-paralegal och det fanns förut yrkeshögskoleutbildningar till IP-paralegal. Nu kan jag inte se att det kommer starta ngn sådan... Läs hela svaret -
Praktik för de som inte läst ett färdigt program?
Hej! Finns praktik som kurs hos något universitet i Sverige som man kan söka om man enbart har läst kurser och inte ett färdigt program. Jag kommer att skriva min kandidat examen inom statsvetenskap om det är en nödvändig information.
Hej, praktik kan ingå i högskoleprogrammen. Det är inte i alla program som praktik ingår. Jag känner inte till möjlighet att söka "praktik som kurs" hos... Läs hela svaret -
Skillnaden mellan olika utbildningar?
Hej! Har försökt att förstå skillnaden mellan lite olika utbildningar men förstår inte riktigt vad som skiljer dem åt. Vad skiljer de olika utbildningarna: Kandidatprogram i praktisk filosofi, politik och ekonomi 180 högskolepoäng, Lunds...
Hej Ebba! en viktig skillnad är att programmen ges på Olika orter. Med den svåra bostadssituationen, som råder i Sverige nu, år 2020, kan det vara viktigt att tänka om man har... Läs hela svaret -
Kan man få liknande jobb oavsett vilken av dessa som lästs?
Hej! Fråga 1 --> Jag velar mellan offentlig förvaltning och personalvetare i Örebro. Självklart är de olika eftersom personal leder till arbeten inom personalområdet, men... Jag undrar om man läser personal, kan man få liknande jobb (utöver...
Hej! Jag vill börja svara på Fråga 3 --> Vad kan man studera för vidareutbildningar efter personalvetar?- Egentligen kan man inte svara; detta för att utbildningsutbud... Läs hela svaret -
(Nationalekonomi och Statsvetenskap) eller (Företagsekonomi)?
Hej! Jag har blivit antagen till Nationalekonomi och Statsvetenskap (Kandidatprogram) men undrar i fall jag läser det, har jag möjligheten att i framtiden jobba som 1)revisor *antingen inom företag eller på andra ställen*, 2)inom banken (bankman) eller liknande? Därför att enligt de kurserna...
Hej, det är rätt svårt, kanske omöjligt, att svara på din fråga. Jag ska förklara varför. Kika på Reglerade yrken>> - det är inom dem som... Läs hela svaret -
Vilka jobb kan man söka med kandidatexamen i Sociologi?
Hej! Jag läser på Samhällsplanerarprogrammet där kurserna består av kulturgeografi, statsvetenskap och sociologi. Därefter väljer man själv vilket ämne man vill fördjupa sig inom och ha som sitt huvudämne, vilket leder till en kandidatexamen i sociologi, kulturgeografi eller...
Hej, kika gärna på https://www.framtid.se/yrke/beslutsfattare-migrationsverket där det förklaras vilken utbildning som kan be jobb som beslutsfattare på Migrationsverket.Det... Läs hela svaret -
vill gärna jobba med socialarbete?
hej! jag är sugen på att plugga till våren. jag har sökt några kurser och program. jag vill gärna jobba med socialarbete. men mina betyg räcker inte så högt så jag funderar på att läsa fristående kurser. men jag har svårt att välja mellan statsvetare eller beteendevetaren. vilka av de två är...
Hej Julia, du skriver att du vill jobba med socialt arbete. Men du nämner också statsvetare och beteendevetare i din fråga. Beteendevetare ligger mycket närmare "socialt arbete" än Statsvetare... Läs hela svaret -
Vad kan man bli som statsvetare?
Hej, som rubriken lyder. Vad kan man egentligen bli om man pluggar statsvetenskap eller liknande? Har kommit in på statsvetare som reserv, och funderar på att hoppa av tekniskt basår nu för hösten. Finns det några bra betalda jobb om man är färdigutbildad statsvetare? Finns det jobb...
Som utbildad statsvetare kan man till exempel arbeta som Utredare>>, Handläggare>> inom stat och... Läs hela svaret -
Vilket program är bäst?
Hej Nästa år ska jag söka en högskoleutbildning men jag är osäker på vilken som blir bäst. Jag har varit intresserad av statsvetenskap och jag vet att man kan jobba inom många områden efteråt. Men i det senaste har jag funderat mer på rättsvetenskap. Jag är intresserad av att jobba inom...
Hej Anna, du får gärna kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se i första hand på Rättsvetare>> men även på andra, eftersom det är många olika yrken som... Läs hela svaret -
Arbeta inom HR/arbetsrättsliga frågor med statsvetarexamen?
Jag är intresserad av att jobba inom HR och/eller med arbetsrättsliga frågor. Helst skulle jag vilja läsa till statsvetare och därefter lägga till en magister inom ledarskap och organisation för att gå vidare med en master inom hälsa och välfärd med inriktning arbetsliv. Är detta en bra plan för...
hej Mollie! ja! jag tycker att det är en mycket bra (genomtänkt) pIan, som du har kommit på. LYCKA TILL! Milla SYV
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga