Henrik2

    Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga. 
    Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
    Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar. 
    Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
    Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt. 
    Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
    Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
    Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng

    Studie- och yrkesvägledare
    • Henrik2 : Hej syv, tack för ditt utförliga svar. Men, nej, i detta fall handlar det inte om vilka betyg som ska ingå, meritpoäng och vad man får till säkta utbildingar utan det gäller specifikt desssa tre kurser som jag höjt mig i o som räknas med i mitt jämförelstal.
    • Henrik2 : Ops, skulle fortsätta men här kommer resten. Det som du säger med mer eller mindre poäng spelar ingen roll, antagningen säger att man får samma höjning oavsett om man läser en kurs på 50, 100 eller 150 poäng. Så enligt dem har du fel i det du säger om just det. Trodde också att det var på det sättet,ganska logiskt att ju fler poäng man läser desto högre höjning, men icke. Så som sagt inget av det du skriver är relevant i detta fall, tror jag, inte x antal poäng, inte vad som räknas in, för dessa tre kurser räknas in o således så ska dem generera samma höjning,decimalmässigt, och meritpoäng med dess kurser har jag redan ordnat i andra kurser max av, så det handar inte denna fråga om., och dessa tre kurser om. Det e oförklarligt att jag inte fått 0,1 per steg utan fått under detta i två av dessa tre kurser. Som jag också då trodde som du skrev först trodde jag att dt handlade om poängen men det stämmer inte det har antagingen.se själv sagt. Så behöver få klarhet i detta då jag inte heller tror antagingen säger/gör fel, men i just detta fall är det verkligen konstigt. Dem säger dock att ju högre upp man kommer i betygsskalan man kommer så blir höjningen mindre, men e det verkligen så?
    • Henrik2 : sökta utbildingar
    • Henrik2 : antagningen
    • Henrik2 : själva
    • Henrik2 : Att om poängen blir/är fler så blir höjningen mindre värt, konstigt. Jag har dock inte läst fler poäng så det ska inte vara det, poängen e utbyteskomplettering för att höja mig och således inte några nya poäng som tillkommer utifrån mitt avgångs/slutbetyg.
    • Henrik2 : det
    • Milla : Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till någon utbildning. Vi är därför inte experter på administration kring antagning och bland annat inte på framtagande (uträkning) av snittbetyget/jämförelsetalet/meritvärdet. Vi kan endast ge allmän information om reglerna så som vi förstår och tolkar de reglerna. Tolkningsföreträde har Universitets- och högskolerådet och deras tjänst Antagning.se -- vad antagning.se fått fram ang. dina betyg och vilken höjning du fick är det som gäller, oavsett vad du eller jag tycker om det. Så, ta din fråga med de vars tolkning och beslut verkligen gäller. Att du och jag ska hamna i polemik med varandra tjänar inga praktiska syften. Jag baserar det jag svarar på det jag läser på de pålitliga webbsidor som bl.a tillhör UHR/Antagning.se och på de svar som vi tidigare fått från de som jobbar specifikt med de frågorna men reglerna är komplicerade, de förändras också ibland + att i vissa fall (gränsfall) behöver man göra en Bedömning och det gör de som jobbar med just de frågorna. Så, jag känner att vi på FRåGA SYV kan tyvärr inte hjälpa dig med just den frågan du ställer här nu. Du är välkommen med andra frågor och vi ska göra vårt bästa för att hjälpa dig!
    • Henrik2 : Hej igen, tack för svar på mitt svar. Nej, förstår problematiken, dock så säger ni att för varje steg ska det generera 0,1 i höjning vilekt det inte har gjrt för mig,såklat man undrar. Det som dock säger och som inte är korrekt,och det basrar jag utifrån vad antaging.se/UHR säger e att antal poäng inte spelar någon roll, det ska ske en likadan höjning i en 50-poängskurs som en 100 eller 150-poängskurs.
    • Henrik2 : vilket ,gjort, såklart, det som ni dock säger, baserar, antagning, Rättar mina fel.:)
    • Milla : Som sagt, min fasta uppfattning är att hur stor kursen är (om den är på 50, 100 eller 150 poäng) spelar stor roll i hur stor höjningen blir. Om den personen på antagning.se som du pratade med säger ngt annat så får det "stå för" den personen. Vi på FRå'GA SYV jobbar inte direkt/specifikt med just den frågan. Vi kan bara ge allmän information utifrån den uppfattning vi har. Ta din fråga med Antagning.se, Universitets- och högskolerådet och/eller med Universitetskanslers ämbetet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'utbildning' (203 st.)

    • Sebastian

      Utbildning kontra erfarenhet?

      Hej jag har lite udda fråga och behöver lite råd. Det är nämligen så att jag har hoppat av gymnasiet, och lyckades glida in på ett större företag och har nu varit där i ca 10 år och tagit interna utbildningar, och skaffat erfarenhet. Jag har kompletterat vissa gymnasiebetyg under tidens gång,...

      Milla : : Hej!Svenska högskole-universitetsutbildningar kräver alltid att de som vill komma in på utbildningen har Grundläggande behörighet (till högskolestudier). Du som inte har fullständiga gymnasiala... Läs hela svaret
    • Mss

      Semester under utbildning?

      Hej! Jag har sedan tidigare bokat in en väldigt efterlängtad resa i september som jag inte kan omboka. Jag tror att jag kommer komma in på en utbildning till hösten som börjar 2a september. Efter 2 veckor av utbildningen kommer jag alltså att behöva åka iväg på resan och kommer vara borta i...

      Milla : : Hej,jag vet inte om din utbildning är på distans eller i bunden form, på plats. Jag vet inte heller om din utbildning har strikta närvarokrav, men oavsett, så är det inte en idyllisk situation som du... Läs hela svaret
    • Jul

      Kan jag utbilda mig till det jobb Gregory House har i tv-serien House?

      Hej! Jag går sista året på gymnasiet och tar studenten nu i juni. Jag vill plugga vidare, antingen direkt efter gymnasiet eller nästa år, och funderar på att göra det i Göteborg. Jag tror att jag kanske vill arbeta inom vården och har varit lite inne på biomedicinsk analytiker, men har börjat...

      Milla : : Hejsan!Det låter som att du har ett genuint intresse för att arbeta inom vården och att du är inspirerad av tv-serier som House. Det finns faktiskt yrken inom... Läs hela svaret
    • Alvaaa

      Vilken utbildning är bäst för mig?

      Hej! Jag tog studenten 2023 och tänker först nu att jag ska plugga vidare i höst. Problemet är att jag inte vet alls vad jag vill plugga till. Jag har alltid varit intresserad av historia, språk och SO ämnen i allmänhet men har också märkt att...

      Milla : : Hej, Att välja utbildning och yrkesbana är ett stort beslut och det är klokt att noggrant överväga dina alternativ. Jag ska nu försöka att besvara de frågorna som du har... Läs hela svaret
    • Pumpan

      Finns det några program på universitet som kan leda till egetföretag ?

      Hej, jag undrar om det finns någon utbildning/program på universitetet som man både kan få jobb som anställd men eventuellt skulle kunna öppna något eget efter man jobba inom t.ex offentliga eller privata sektorn. Helst program som leder oftast leder till yrken där man brukar kunna starta eget...

      Milla : : Hejsan,det viktigaste för att kunna starta eget är att våga göra det + att ha en bra affärsidé (med "bra" menar jag i första hand... Läs hela svaret
    • hugge

      Vilka utbildningar finns det för entreprenörer utan matte 3b?

      Hej! Jag tog gymnasieexamen två år sedan i ekonomi/juridik utan matte3b. Vill bli en entreprenör och starta eget företag, men vill gärna utbilda mig inom affärsutveckling, marknadsförings, försäljning eller dylikt. Har du/ni några tips...

      Milla : : Hejsan,vad gäller högskola-universitet...utbildningsutbud förändras och fastställs i sin helhet till första dagen i anmälningsperioden. Till svenska... Läs hela svaret
    • DARINA

      Kan man jobba som aktiemäklare?

      Hej! Om man har utbildning redovisningekonom från yrekhögskola och man tar utbildning och tillstånd från Swedec kan man jobba aktimäklare? Hälsningar Darine

      Milla : : Hej,det vi vet om yrket Aktiemäklare berättar vi i presentationen av det yrket på framtid.se/yrke/aktiemaklare Jag är inte expert på den frågan du ställer. Min uppfattning... Läs hela svaret
    • Ellen1234

      Gymnasielärare med ett ämne?

      Just nu funderar jag på vilken lärarutbildning är bäst att söka till när det gäller möjligheter till arbete i de kommande åren. Jag tänker antigen bli gymnasielärare i engelska eller förskollärare. Jag har däremot hört talas om att det är svårt att hitta ett arbete som gymnasielärare i bara...

      Milla : : Hej,det är (i alla fall nu, i Sverige) stor brist på både förskollärare och på legitimerade lärare och bland annat på gymnasielärare i så gott som alla ämnen! Hur det... Läs hela svaret
    • Kaisar A

      Yrkesexam eller Kandidatexam?

      Hej! Är det möjligt att komppletera ett yrkesexam till ett vanlig exam altså en högeskola exam som kandidatexam, har letat runt men fick inget, jag verkligen behövar veta om det möjligt att byta ett yrkexeam till ett Kanditat om man pluggar 1 år mer eftersom YH-utbildaniat är på 2 år. Vilken...

      Milla : : Hej,yrkeshögskola och högskola-universitet är olika skolformer. Yrkeshögskoleutbildningar kan ha samma namn som universitetsprogram men YH är mer praktiska och brukar innehålla ganska mycket LiA (en... Läs hela svaret
    • Marlene0578

      Hur blir jag forskare hos polisen?

      Jag vill i framtiden jobba inom laboratoriet som forskare hos polisen i framtiden. Går sista året på det naturvetenskapliga programmet och vet inte vilken utbildning jag ska söka in på sedan. Har försökt googla själv men förstår inte var...

      Milla : : Hej,kika gärna på framtid.se/yrke/forensiker och framtid.se/yrke/it-forensikerVilken högskole- eller universitetsutbildning man behöver skaffa sig beror på vilket forensiskt område... Läs hela svaret
    • DARINA

      Utbildar ekonomi?

      Hej! Jag läste på webbsidan framtid.se att man kan utbilda sig ekonomchef frpn yrekhögskola om man lär dug ekonomi . Jag ska ta till exempel frpn webbsidan framtid.se Utbildningsbakgrund för ekonomichefer varierar men de flesta har någon form av...

      Milla : : Hej,"akademisk examen" betyder i detta sammanhang följande: examen från högskola eller universitet och att utbildningen har omfattning á minst 3 år på heltid. Läs gärna information... Läs hela svaret
    • Annathunberg

      Hur går det till?

      Hej! Jag håller på att läsa naturkunskap 1b och gör slutprov denna veckan. Jag är vääällddigt taggad på att söka till högskola/ universitet redan till nästa termin. Jag vet redan att tex sjuksköterska kräver naturkunskap...

      Milla : : Hej, Många program, särskilt de inom kunskapsområden humaniora, samhällsvetenskap och konst, kräver ofta inte mer än "grundläggande naturvetenskapliga kunskaper" (såsom... Läs hela svaret
    • Henke

      Hur ser det svenska utbildningssystemet ut?

      Hejsan, Kan man läsa på någonstans hur det svenska utbildningssystemet är uppbyggt (t.ex. vilka slags examen man kan ta)? Jag antar att SYV är experter på sådana frågor efter 3 års studier om det, hehe

      Milla : : Hejsan,du undrar om "vilka slags examen man kan ta"? Menar du examina på eftergymnasial nivå? Det finns många olika typer av examina:på gymnasienivå kan man ta examen... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga