Dock har jag hört att många högskolor fått skära ner på undervisning, stöd, mm. Och då jag är en av de elever som kan vara i behov av lite mer hjälp i studierna så har jag frågan: vet ni vilken biologiinstutition jag bör söka till om jag är ute efter en som INTE fått skära ner/skurit ner så mycket som andra?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32026 frågor besvarade.
Biologi utan nedskärningar?
Dock har jag hört att många högskolor fått skära ner på undervisning, stöd, mm. Och då jag är en av de elever som kan vara i behov av lite mer hjälp i studierna så har jag frågan: vet ni vilken biologiinstutition jag bör söka till om jag är ute efter en som INTE fått skära ner/skurit ner så mycket som andra?
2 Svar
Hej Petra,
du nämner inte bostadsfrågan. Och jag tänker ta upp den. Tråkigt nog är det svår bostadssituation så gott som i hela Sverige idag. Då är frågan - ska du kunna flytta vart som i hela Sverige och ordna bostad? I annat fall är det mycket tråkigt att hitta en passande utbildning, söka och komma in och sedan inte kunna ta den utbildningsplatsen pga man kanske tyvärr inte hittar bostad.
Så vi rekommenderar att ta sig en liten "funderare" om bostadssituationen - och söka i första hand till de utbildningar där man vet att man kan lättare få bostad; det andra alternativet är att söka utbildningnar på Distans>>, så att man kan bo där man bor idag. OBS! med "distans" kan man mena olika saker>>: allt från "distans utan obligatoriska träffar" - till att man måste vara på plats på skolan en hel dag varje vecka eller t o m två dagar i följd - och resten läser man på distans. Vi råder att noga undersöka vad "distans" är i varje enskilt fall.
Allmänt angående stöd vid studier: har du "papper" på att du är i behov av extrastöd? Detta behöver du inte svara på men tänk på att extraresurser tas fram oftast endast om den studerande kan uppvisa "på papper" att hen har de "extrabehoven", som ex. kan vara grav dyslexi och/eller dyskalkyli, hörselnedsättning, NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller ngt. annat som är "utrett" och Läkar- eller Psykologintyg finns.
Om Läkar eller Psykologintyg finns borde alla högskolor/universitet kunna plocka fram de extraresurserna (så är det i alla fall tänkt att det borde fungera).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp för dig! Du får gärna återkomma och berätta hur det går med din ansökan till studier.
Lycka till!
ANNA
ang.extra hjälp vid studier...
Som dyslektiker /eller om man har intyg om dyskalkyli/ har man rätt till förlängd tid på prov. Man kan också i vissa fall göra muntliga prov i stället för skriftliga. Men man måste ha intyg om att man har "diagnos" från en specialpedagog. - det är en sort hjälp, i alla fall som jag ser det.
Har du tidigare studerat på högskola/universitet? Studier på högskolenivå skiljer sig från studier på gymnasiet. På högskola/universitet har man inte vanliga "lektioner". Man har i stället stora föreläsningar ("stora" kallas de för att det är många studenter som sitter i en stor sal/aula) där ingen kollar närvaro /man kommer och lyssnar på föreläsningar, om man vill/; det finns vissa obligatoriska "seminarier" eller redovisningar av enskilt eller grupparbete och så kommer det tentorna i slutet av terminen. Vid vilka tillfällen skulle du behöva hjälp och vilken sort hjälp?
På de stora föreläsningar sitter man och lyssnar på det som föreläsaren föreläser om /om man vill/. Vill man inte - så inhämtar man kunskaper på egen hand, hur man själv tycker blir bäst.
Vid seminarier och tentorna ska man uppvisa vad man kan. På vilket sätt vill du ha hjälp vid redovisningstillfällena?
I stort sett ser det ut så här: som studerande på högskolenivå inhämtar man kunskaperna själv, på egen hand, från olika källor - från föreläsningar; från litteraturen; från forskningsresultat som man hittar själv eller som lärarna har rekommenderat att titta på. Sedan redovisar man det som man har lärt sig och får betyg. Som högskolestuderande undervisar man till 99% sig själv. Visst kan det vid några få tillfällen finnas möjlighet att fråga lärarna om någonting, men då får man oftast hänvisning till kurslitteraturen, där man sedan själv får leta svar på sina frågor. Så brukar studier på högskolenivå se ut.
Det är möjligt att jag har missuppfattat din fråga. Förklara gärna mer kring vad exakt vill du ha hjälp med. Och vi här på fråga syv ska göra vårt bästa för att besvara din fråga.
Hej, vi har tillfrågat en sakkunnig från UniversitetsKansler Ämbetet och fick svar att det är ingen som helst skillnad mellan de belopp som olika universitet&högskolor får per studerande. Däremot får vissa KUNSKAPSOMRÅDEN, som "humaniora" t.ex mindre pengar per studerande. Biologi ligger rätt så bra till som Kunskapsområde.
Vidare hänvisar den sakkunnige till Rapporten som du kan i sin helhet läsa här >>. Det är från s.111... och särskilt på s.120 som info finns som är i första hand relevant som svar på din fråga.
Om resursfördelningen för område "biologi" läs under Naturvetenskap.
Till den rapporten och till de tidigare rapporter om universitet och högskola kan man komma från den här hemsidan: http://uka.se/om-oss/publikationer--beslut/rapporter
Vänligen
Julia SYV
P.S: för övrigt, så är det inte mindre resurser som numera tilldelas per studerande på högskolenivå, jämfört med tidigare. Utan den allmänna debatten handlar om att det skulle behövas/krävas mer resurser, och i första hand till kunskapsområdet "humaniora", som idag får mindre resurser än de andra områden.
Frågor och svar taggade med 'vill bli lärare' (9 st.)
-
Kan jag bli lärare inom textil/design/slöjd?
Hej, Jag har en magisterexamen i textil från Konstfack och har jobbat över 10 år som designer och print designer på klädföretag. Nu vill jag bli lärare i tex textilslöjd, bild eller något annat textilt skapande. Vad behöver jag läsa...
Hej,Yrkeslärare på gymnasiets yrkesprogram - för att bli behöriga måste de ta examen från yrkeslärarprogrammet;Slöjdlärare på grundskolan, t.ex... Läs hela svaret -
Hur går jag till väga för att bli lärare?
Hej! Jag är inne på att bli svenska och mattelärare i årskurs 4-6 eller 7-9. Jag undrar vad jag behöver ha för utbildning för att söka in till detta? Vilken behörighet krävs? Sen undrar jag också om man kan läsa den utbildningen på distans då jag har småbarn.
Hej Elin,lärarutbildningar ligger på högskolenivå - och man måste därför få behörighet till högskola = gymnasial utbildning. Läser du på gymnasiet nu? På vilket program i så fall? -
Hur ska jag tänka angående val av universitet?
Hej! Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö...
Hej Elias!Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs... Läs hela svaret -
Jobba som lärare/vikare när man går i gymnasiet?
Hej! Jag går sista året i gymnasiet och har funderingar på att söka till ämneslärareprogrammet sen. Jag tycker väldigt mycket om att hjälpa människor, och jag har alltid varit en duktig i elev i alla ämnen. Jag undrar ifall det finns någon chans att prova på läraryrket genom att kanske hjälpa...
För att prova-på läraryrket kan du bli volontär i en Räknesuga >> eller söka behovsanställning som läxhjälpare >> -
Kan jag bli NO-lärare om jag på naturvetenskapligalinjen?
Jag har tänkt mig att gå natur eftersom det passar inte mig att gå samhälle, samt är det också för att det är en bred linje. Mina fråga är om jag kan på natur och bli no lärare i högstadiet eller på gymnasium utan att komplettera något, isåfall vadå?
Hej Xina, lärarutbildningar förändras ganska mycket och rätt så ofta. Det är därför omöjligt att definitivt svara på vad för behörighet... Läs hela svaret -
Vilket gymnasieprogram ska jag gå om jag vill bli idrottslärare?
Jag är en tjej på 14 år och vet vad jag vill utbilda mig till, men vet inte vilket gymnasieprogram jag ska gå
hej Alice, man kan gå vilket gymnasieprogram som helst och sedan utbilda sig till >>idrottslärare. Ofta är lärare behörig att undervisa i minst två... Läs hela svaret -
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år. Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående...
Hej Therése, du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort. Som... Läs hela svaret -
Att utbilda sig till mattelärare?
Hej ! Jag vill bli mattelärare och undrar om vad som krävs för utbildningen? Hur många antagningspoäng behöver man och HP poäng? Hur mycket får man varje månad? Hur länge ska man läsa?
Hej Benan! Lärare är man oftast i två eller i tre ämnen: på grundskolan är man oftast behörig i tre ämnen och på gymnasiet - i två. Vill du bli behörig att undervisa på grundskolan eller på gymnasiet? Om man utbildar sig... Läs hela svaret -
Vilken komination är "bäst"?
Hej! Jag undrar vilken ämneskombination som ser bäst ut i ett arbetsmarknadsperspektiv, antingen kemi/biologi/fysik för grundskolan 7-9 eller kemi/biologi för gymnasiet? Jag vet att matte är ett bra ämne att ha med i sin kombination men jag tänker verkligen inte läsa till mattelärare. Tack i...
Hej Linnea! En behörig gymnasielärare är även behörig att undervisa i samma ämne på högstadiet. Om du utbildar dig till gymnasielärare i Kemi och Biologi - kan du undervisa i de två ämnena på grundskola också. En... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga