Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32116 frågor besvarade.
Elev i språkintro med utländsk gymnasieutbildning?
1Poäng
Jon
Hej!
Vi har en elev som går i språkintro på gymnasiet som fått ett utlåtande från UHR att hennes utländska gymnasieutbildning ger behörighet till universitets- och högskolestudier.
Hon behöver fokusera allt på engelska och svenska med våra krav (sva 1,2,3) (eng 5,6)).
Har ni något förslag på upplägg man skulle kunna göra för att få svenskkunskaper och engelskkunskaper så fort som möjligt? Det känns onödigt att hon ska behöva gå idrott, bild osv om det drar ut på tiden att komma in på högskola.
inom språk-inlärning kan man tyvärr inte skynda på hur mycket som helst. Det är speciellt - att lära sig ett nytt språk. Vi är olika språkbegåvade/obegåvade/extrabegåvade ... :) men det som är en mycket viktigt faktor inom språkinlärning är ÅLDER på personen som läser språk.
Som alla vet, lär sig normalbegåvade barn ett nytt språk snabbt. Men vuxna gör inte det. Det finns en biologisk förklaring till detta: under puberteten "stängs" den del av hjärnan som tar emot Modersmål. Och alla nya språk hämnar i hjärnan i avdelningen för "främmande språk". "Modersmålsavdelningen" stängs i hjärnan inte över natten utan under en viss period, successivt - ... och vid olika ålder hos olika personer, men generellt sett säger språkforskare att_ om man börjar läsa ett nytt språk innan man fyller 12 år, kan de språket bli ditt nya "modersmål"; och om man börjar läsa ett nytt språk efter 20 årsåldern, då är det "totalt kört", dvs det nya språket kan omöjlighen bli ditt nya modersmål (t.ex går det inte att bli av med brytningen, oavsett hur mycket man tränar).
Vilken inlärningsmetod som passar just den studerande som du frågar om, kan man inte svara på - här på forumet; jag skulle samråda med en språklärare och kanske också med en speciallärare på er skola. Det är hennes ÅLDER i samband med Motivation och hur mycket tid hon vill och kan lägga på svenska och engelska språken som blir avgörande. Många ggr lär man sig mer om man studerar ngt. man tycker om eller är intresserad av - på det nya språket (i stället för att "rabbla glosor"). Exempelvis om man gillar Bild och formgivning, kan man mycket väl lära sig mera svenska på en lektion i bild än på en lektion i ämnet "svenska som andraspråk".
Tips/fundering: det kan vara svårt att lära sig 2 nya främmnade språk samtidigt; det kan vara fördelaktigare att läsa ett språk - t.ex SVENSKA först och när man uppnått en "viss nivå", ta sig an Engelska sen. Detta för att de 2 nya främmande språk kommer med stor sannolikhet "trängas och bråka" i hjärnan - inom Språkcentrum för främmande språk. Det är ett känt fenomen när man bygger meningar av ord från flera främmande språk (intressant är det att man i första hand sätter in orden från ETT ANNAT FRÄMMANDE SPRÅK, och inte orden från sitt modersmål - in i "fel mening". Förklaringen är troligtvis den att alla främmande språk finns i hjärnan nära varandra och på ett visst avstånd från modersmålet).
Eftersom att konfronteras med svenska är oundvikligt när man bor i Sverige, har jag ett förslag att hon läser svenska först - intensivt under höstterminen (minst fram till jul) - och även deltar i lektioner i de ämnena som hon gillar och är intresserad av, som är på svenska. Hon kommer då att lära sig så mycket svenska det bara går under hösten. Efter jullovet kan man börja med en intensiv kurs i engelska. Då man läser engelska översätter man mellan svenska och engelska och i fall hon idag ej kan varken sig svenska eller eng., kan det bli "pannkaka" av alltihopa.
Ännu en fundering även om hon har kunskaper i matte, geografi mm. så har hon inte de kunskaperna "på svenska" - t.ex kanske hon kan räkna ut rätt svar på en ekvation om det är endast siffror som är framför henne, men om hon får i uppgift att "räkna ut ytan på gaveln på huset" - och hon vet inte vad "yta" eller "gavel" är - ? eller om läraren ska prata om "nämnare" eller "faktor" i samband med uträkningar, och hon vet inte vad de orden betyder...? Hur lätt blir det att hänga med? :)
Därför tycker inte jag det är fel att delta i andra lektoner, även om hon kan de "faktiska kunskaperna". Vad det gäller Idrott och hälsa, så finns det undersökningar som påvisar att man lär sig mycket mer om man rör sig mer. T.ex finns det experiment på grundskolenivå där eleverna har 1 tim idrottslektion varje skoldag och de uppvisar mycket bättre resultat i alla andra ämnen, jämfört med elever som har mindre idrott på schemat.
Summan "av kardemumman": samråd med den studerande - kanske med hjälp av en tolk - (få fram vad hon själv tycker om hur hon lär sig på det bästa sättet) och med lärare i språk samt med en speciallärare och sätt ihop schemat så att den studernade känner att hon lär sig så mycket som möjligt; känner eleven att personal "lyssnar på henne", kan bara det leda till ökad motivation och bättre studieresultat.
Hej! Hur ser det ut att läsa till Revisor, då har jag kandidat examen på nationell ekonomi från ett annat land. Måste jag fortfarande börja från början, kan du snälla vägleda mig? Tack på förhand!
Milla : :
Hej,för att i Sverige bli auktoriserad revisor krävs att du har genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt minst sex år samt därefter avlagt ett prov.Den teoretiska utbildningen... Läs hela svaret
Hej! Vilket är bättre mellan redovisningekonom och redovisningkonslut ? Hälsningar Darine
Milla : :
Hejsan,ingen av de yrkena som du frågar om är i Sverige reglerade. Det betyder att yrkestitlar, arbetsuppgifterna och vilken utbildning man "behöver" skaffa sig... Läs hela svaret
Ger Europa programmet inom ekonomisk historia på handels i möjlighet att bli revisor om man läser den 3 åriga kursen, eller är det enbart ekonomiekandidatprogram på handels som öppnar dörrarna för att bli revisor? Tack på förhand
Milla : :
Hej,i kraven som ställs för de som vill bli auktoriserad revisor ingår bl.a den praktiska delen som (i alla fall nu, våren 2023) beskrivs så här: "Den praktiska utbildningen pågår i minst... Läs hela svaret
Vad finns det för högskolor i Göteborg som erbjuder ekonomi? Vad är den lägsta antagningen till dessa högskolor? Vill studera till revisor och undrar därför vad jag behöver läsa på högskolan för att bli det. Har dock hört...
Milla : :
Hej,jag gissar på att du har som mål att bli Auktoriserad revisor. I så fall gäller, i Sverige, strikta regler ang.hur man kan få auktorisation. För att som revisor få auktorisation... Läs hela svaret
Om jag pluggar företagsekonomi i England Och får en kandidatexamen Kan jag efter det jobba i 3 år på revisor företag för att bli revisor?
Milla : :
Hejsan,jag uppfattar det så att du har flera frågor: en fråga är om du med examensbevis från FS kan läsa företagsekonomi i England? och en annan... Läs hela svaret
Hej! Kan man plugga till revisor om man inte har betyg i matte 3b/3c utan att plugga komvux? är inte basår ett alternativ då?
Milla : :
Hej!Svenska högskoleutbildningar i ekonomi kräver godkänt betyg i matematik 3 (3b eller 3c) och många basår kräver också att man innan basåret har godkänt... Läs hela svaret
Hej jag är väldigt intresserad av att bli revisor men vilken utbildning skulle passa? Ekonomprogramet? Vad är skillnaden på redovisningsekonom och revisor då? Kan man kalla sig själv för revisor om man har pluggat redovisningsekonom på...
Anna: :
Hej Sara,för att i Sverige bli en auktoriserad Revisor, så ställs det strikta specifika krav: för att bli auktoriserad revisor krävs att du genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om... Läs hela svaret
Jag undrar lite jag har en garanterad plats på ett ekonomiföretag. Men vill helst inte gå på gymnasium är dom kunskaperna väldigt viktiga eller kan man gå en kortare utbildning som tex komvux om man ska bli auktoriserad redovisning ekonom?
Anna: :
Hej Elin,För att i Sverige bli auktoriserad revisor eller redovisningskonsult krävs en akademisk examen med företagsekonomisk inriktning om minst 180 högskolepoäng = 3 års studier på... Läs hela svaret