Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32116 frågor besvarade.
Elev i språkintro med utländsk gymnasieutbildning?
1Poäng
Jon
Hej!
Vi har en elev som går i språkintro på gymnasiet som fått ett utlåtande från UHR att hennes utländska gymnasieutbildning ger behörighet till universitets- och högskolestudier.
Hon behöver fokusera allt på engelska och svenska med våra krav (sva 1,2,3) (eng 5,6)).
Har ni något förslag på upplägg man skulle kunna göra för att få svenskkunskaper och engelskkunskaper så fort som möjligt? Det känns onödigt att hon ska behöva gå idrott, bild osv om det drar ut på tiden att komma in på högskola.
inom språk-inlärning kan man tyvärr inte skynda på hur mycket som helst. Det är speciellt - att lära sig ett nytt språk. Vi är olika språkbegåvade/obegåvade/extrabegåvade ... :) men det som är en mycket viktigt faktor inom språkinlärning är ÅLDER på personen som läser språk.
Som alla vet, lär sig normalbegåvade barn ett nytt språk snabbt. Men vuxna gör inte det. Det finns en biologisk förklaring till detta: under puberteten "stängs" den del av hjärnan som tar emot Modersmål. Och alla nya språk hämnar i hjärnan i avdelningen för "främmande språk". "Modersmålsavdelningen" stängs i hjärnan inte över natten utan under en viss period, successivt - ... och vid olika ålder hos olika personer, men generellt sett säger språkforskare att_ om man börjar läsa ett nytt språk innan man fyller 12 år, kan de språket bli ditt nya "modersmål"; och om man börjar läsa ett nytt språk efter 20 årsåldern, då är det "totalt kört", dvs det nya språket kan omöjlighen bli ditt nya modersmål (t.ex går det inte att bli av med brytningen, oavsett hur mycket man tränar).
Vilken inlärningsmetod som passar just den studerande som du frågar om, kan man inte svara på - här på forumet; jag skulle samråda med en språklärare och kanske också med en speciallärare på er skola. Det är hennes ÅLDER i samband med Motivation och hur mycket tid hon vill och kan lägga på svenska och engelska språken som blir avgörande. Många ggr lär man sig mer om man studerar ngt. man tycker om eller är intresserad av - på det nya språket (i stället för att "rabbla glosor"). Exempelvis om man gillar Bild och formgivning, kan man mycket väl lära sig mera svenska på en lektion i bild än på en lektion i ämnet "svenska som andraspråk".
Tips/fundering: det kan vara svårt att lära sig 2 nya främmnade språk samtidigt; det kan vara fördelaktigare att läsa ett språk - t.ex SVENSKA först och när man uppnått en "viss nivå", ta sig an Engelska sen. Detta för att de 2 nya främmande språk kommer med stor sannolikhet "trängas och bråka" i hjärnan - inom Språkcentrum för främmande språk. Det är ett känt fenomen när man bygger meningar av ord från flera främmande språk (intressant är det att man i första hand sätter in orden från ETT ANNAT FRÄMMANDE SPRÅK, och inte orden från sitt modersmål - in i "fel mening". Förklaringen är troligtvis den att alla främmande språk finns i hjärnan nära varandra och på ett visst avstånd från modersmålet).
Eftersom att konfronteras med svenska är oundvikligt när man bor i Sverige, har jag ett förslag att hon läser svenska först - intensivt under höstterminen (minst fram till jul) - och även deltar i lektioner i de ämnena som hon gillar och är intresserad av, som är på svenska. Hon kommer då att lära sig så mycket svenska det bara går under hösten. Efter jullovet kan man börja med en intensiv kurs i engelska. Då man läser engelska översätter man mellan svenska och engelska och i fall hon idag ej kan varken sig svenska eller eng., kan det bli "pannkaka" av alltihopa.
Ännu en fundering även om hon har kunskaper i matte, geografi mm. så har hon inte de kunskaperna "på svenska" - t.ex kanske hon kan räkna ut rätt svar på en ekvation om det är endast siffror som är framför henne, men om hon får i uppgift att "räkna ut ytan på gaveln på huset" - och hon vet inte vad "yta" eller "gavel" är - ? eller om läraren ska prata om "nämnare" eller "faktor" i samband med uträkningar, och hon vet inte vad de orden betyder...? Hur lätt blir det att hänga med? :)
Därför tycker inte jag det är fel att delta i andra lektoner, även om hon kan de "faktiska kunskaperna". Vad det gäller Idrott och hälsa, så finns det undersökningar som påvisar att man lär sig mycket mer om man rör sig mer. T.ex finns det experiment på grundskolenivå där eleverna har 1 tim idrottslektion varje skoldag och de uppvisar mycket bättre resultat i alla andra ämnen, jämfört med elever som har mindre idrott på schemat.
Summan "av kardemumman": samråd med den studerande - kanske med hjälp av en tolk - (få fram vad hon själv tycker om hur hon lär sig på det bästa sättet) och med lärare i språk samt med en speciallärare och sätt ihop schemat så att den studernade känner att hon lär sig så mycket som möjligt; känner eleven att personal "lyssnar på henne", kan bara det leda till ökad motivation och bättre studieresultat.
Jag går första terminen på hum kultur men jag ångrar att jag inte valt natur. Jag planerar dock att gå ett naturvetenskapligt basår. Men jag undrar bara, om jag skulle byta gymnasielinje nu, i slutet av första terminen, skulle jag behöva gå...
Julia: :
Hej Emma,du fick rätt svar från Anna SYV, redan. Jag vill råda dig fortsätta läsa på din nuvarande utbildning (HU) och göra ditt bästa i varje kurs du läser. Lägg in... Läs hela svaret
Hej! Jag går en lite annorlunda linje på gymnasiet då jag har möjlighet att få naturbehörighet om jag väljer att lägga till några kurser som inte är obligatoriska (Kemi 2 och Fysik 2). Nu i trean behöver jag alltså inte...
Anna: :
Hej Alexandra,
om du "endast" läser på heltid, alltså inte har hos rektorn ansökt om att läsa utökat program och fysik2 blir i så fall U-kurs, utanför programmets 2500 poäng, då... Läs hela svaret
Hej! Jag går i 1an på Natur och är inne i perioden då man ska välja inriktning, individuellt val, programfördjupning. Jag funderar på att utbilda mig som ingenjör inom teknisk fysik på universitet då jag har ett intresse för kvantmekanik, kosmologi och annat fysik-relaterat. Jag har redan...
Daniel: :
Hej Alva,
det är 200 poäng inom Individuellt val = 2 st. "normalstora kurser" eller 4 st. "små kurser"; "små kurser" är det t.ex Psykologi som är på 50 p. De flesta... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar hur många poäng man max får lägga till i individuellt val? Förstår ni hur jag menar? Och om jag vill lägga till extra matte, t.ex. 1b och 2b, kan jag då hoppa över 1b och gå direkt på 2b, eller går de ihop i varandra?
Är t.ex. matte som individuell kurs en kurs, matematik,...
Mikael: :
Matte 1 är en obligatorisk kurs på alla gymnasieprogram. På många program är även matte 2 obligatoriskt att läsa.
Vilket program vill du gå?
Hej, vilka IV kurser kan jag välja för att få maximal meritpoäng går teknikprogrammet andra året, och ska läsa upp till matematik 5
Milla : :
Hej, Fredrik!
Med IV-kurser gissar jag att du menar "individuellt val, 200 poäng"?
Om Meritpoäng kan du läsa på GymnasieGuiden och det är inte helt lätt att förstå... Läs hela svaret
väljer man själv vilka programfördjupningar man vill ta?
och vad är individuellt val då?
Milla : :
Hej Mansoora!
Individuellt val är 200 poäng kurser som alla elever på alla program kan läsa "vilka som helst" gymnasiala kurser men i praktiken kan man ju inte läsa någon kurs som inte erbjuds på den skola som man läser. Men... Läs hela svaret
Vart kan man kolla vad det finns för individuella val på de olika skolan? Finns något inom teater inom individuellt val?
Mikael: :
Hej Line!
Inom individuellt val får man välja 200 poäng "vilka kurser som helst" men de kurserna måste ERBJUDAS på skolan. För att kunna erbjuda "teater-kurser" måste man ha behöriga lärare i de kurserna och de finns i första hand... Läs hela svaret
hej jag undrar om det bara är ett ämne man lägger till på individuella val eller fler? jag vill gå ekonomi om det hjälper. tack på förhand
Milla : :
Hej Simone!
Inom Individuella val är det 200 gymnasiepoäng man väljer. Det är 200 poäng individuellt val på alla gymnasieprogram.
Det är inte antal kurser utan antal POÄNG som man väljer.
De flesta gymnasiala kurser är á 100 poäng -... Läs hela svaret