Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Gå om kurser/tvåan?
2Poäng
Sara
Hej! Jag är en tjej som går naturvetenskapsprogrammet i tvåan. När jag började utbildningen visste jag att det skulle vara tufft men tog det som en utmaning. Jag trodde att jag var beredd på hur tufft det skulle bli men hade ingen aning om att jag skulle komma till den punkten jag är i just nu. Mina största svårigheter är matten och fysiken.
Sen jag började tvåan har jag känt mig otroligt ledsen och deprimerad, har även tappat all motivation jag hade för skolan. De senaste månaderna har jag gått fram och tillbaks mellan skolan. Jag har en frånvaro på 70%, vilket är en väldigt hög siffra. Jag förstår allvaret men just nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag försöker plugga hemma men kommer ingen vart. Har missat så pass mycket att jag tycker att det är bättre för mig att gå om tvåan, dock vill jag ta studenten nästa år med min klass. Att jag får en andra chans att visa mina färdigheter då jag är motiverad.
Finns möjligheten att gå om kurserna eller ett helt år efter studenten? kanske någon slags sommarskola? Är villig att göra allt för att komma bort från den här onda cirkeln. Jag vet att skolan tar det slutgiltiga beslutet när det kommer till min skolgång och jag ska träffa syv på min skola under veckan men jag ville ändå fråga dig. Är helt kluven och vilsen skulle verkligen uppskatta ditt svar. Vad skulle du rekommendera en elev i min situation?
Jättetråkigt att du känner att du hamnade i en mycket svår situation.
Matten och fysiken (och även kemin samt biologi) är det tufft att hänga med - på Naturvetenskapsprogrammet för det är det avancerade spåret i matten och det går fort. Det räcker att man halkar efter lite-lite och sen upptäcker att man inte hinner att läsa ikapp!
Sedan kan det mycket väl bli så som du beskriver - en "ond cirkel": man orkar inte ta tag i sina studier, det blir hög frånvaro och då missar man ännu mer och sen blir det näst till omöjligt att läsa ikapp. :( Verkligen - en tråkig situation.
Den viktigaste frågan är, tycker jag: är Naturvetenskapsprogrammet rätt program för dig?
Om inte, då är det kanske ingen idé att kämpa så hårt och riskera sin hälsa. Alla behöver inte bli naturvetare. Det finns massor med andra spännande yrken. Kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se
Att vilja "ta studenten" med sin klass är inte alls konstigt och de flesta vill det, precis som du gör! Självaste "studenten" är det bara en dag... och sedan går alla f d klasskamrater "åt olika håll" - vissa vidare till högskola/universitet, andra till arbetslöshet ... tyvärr.
Högskoleförberedande program är just Högskoleförberedande och utan examen saknar man behörighet till högskola och har inte heller lärt sig något yrke. Och vad gör man då?
Läsa på gymnasiet efter studenten får man inte göra. Det blir Komvux i så fall. Det finns ingen platsgaranti på komvux. Du söker kanske läsa på heltid men får bara någon kurs per termin eller inga kurser alls. Detta pga komvux har begränsade resurser och vet inte själva hur långt pengarna räcker... Enligt vuxenutbildningsförordningen är det "personer med kort tidigare utbildningsbakgrund" som ska ha plats först - och det är då personer som saknar fullständig grundskola. Sedan kanske pengarna är slut och då får du som redan har några godända kurser på gymnasiet vänta och hoppas att nästa termin kanske ska du få läsa på komvux. Jag vill inte skrämmas, dt kan också gå bra och du kanske får läsa på heltid på komvux, men det är ju ingen som idag kan svara på det...
Mitt råd är att försöka komma fram: är Naturvetenskapsprogrammet rätt program för dig?
Om inte, byt till ett annat program.
Eller sök dig till folkhögskola.
Att för en dag - "studenten" offra så många år av ditt liv - är inte en fördelaktig lösning.
Om du byter program, kommer du att ta studenten ett eller två år senade med din nya klass. Du kommer att få nya vänner i den nya klassen. Om dina vänner i din nuvarande klass är riktiga vänner, så försvinner de inte! Då har du dubbelt så många vänner sen!
Idag är det i varje klass på gymnasiet - flera elever som är upp till 3 år äldre än resten av klassen. Det av olika anledningar: några åkte utomlands i ett eller 2 år... andra bytte program, tredje kom till Sverige när de var 15 år och lärde sig svenska först... det finns också elever som hoppar av gymnasiet pga de får jobb men sedan vill komma tillbaka till skolan.
Du är 18 år och är myndig och får själv bestämma vad du gör. Men du ber om råd och jag vill ge dig de bästa råden som jag kan ge: kom fram till om NA är rätt program för dig.
Ärligt talat, så tror inte jag att det är det.
Jag tycker du behöver "miljöombyte" - att komma in på en helt ny utbildning.. kanske på en annan skola. Om möjligt - kanske t o m i en ny stad.
Folkhögskolorna (inte alla men många) erbjuder Internat, dvs att bo på skolan. De gör ofta Naturbruksgymnasier också.
Om du absolut vill fortästta gå i samma skola, se vilka andra program som finns på din skola och diskutera med SYV vart du kan i så fall byta.
Tänk på att din hälsa är din viktigaste resurs. Är man inte frisk, kan man varken sig studera eller jobba. Hur du mår påverkar också din familj och dina vänner.
Jag tycker att du definitivt kan lägga in en ny ansökan till åk1 till ett nytt program och detta helt oberoende av allt annat. Det kostar inget att göra ansökan under omvalsperioden. När den perioden är i just din del av Sverige, kan du se på den här sidan på GymnasieGuiden eller hör av dig till oss med uppgift om vilken stad du bor i alt kontakta ditt antagningskansli (rätt kansli hittar du på www.antagningskanslier.se ). Man har alltid rätt att tacka Nej till erbjuden studieplats. Så - om du gör ansökan till hösten till att börja om i åk1, får du Antagnignsbesked sedan och kan ta platsen eller tacka Nej. Du behöver bestämma till tidigast i början av juli ang. just tacka ja eller nej till plats i åk1 på ett nytt program. Skönt att ha den "back-up" lösningen "i ryggen", tycker jag.
Fundera lite på vad jag svarar nu och hör gärna av dig igen!
Bästa hälsningar
ANNA
Frågor och svar taggade med 'kompletterande pedagogisk utbildning' (14 st.)
Jag har 20+ års arbetslivserfarenhet inom främst projektledning, inköp och logistik. I botten har jag en kandidatexamen inom industriell ekonomi, med inriktining logistik. Är också civilekonom. Jag undrar om jag kan komplettera med pedagogisk utbildning för att...
Milla : :
Hej,du får bäst svar från studievägledare på lärarhögskolorna; de är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter men jag vill ändå ge... Läs hela svaret
Hej,
Om jag läser 120 hp inom psykologi, kan jag läsa KPU för att bli behörig/legitimerad gymnasielärare?
Hur görs ämneskombinationer? Behöver man läsa 120 hp i ytterligare ett ämne för att kunna bli lärare i bägge ämnen?
Milla : :
Hej,frågor om lärarutbildningar och lärarbehörigheter besvaras bäst av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och av studievägledare på... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Anna: :
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret
Hej! Jag är student med ungefär 173 hp och har sökt till en utbildning, där 100 personer är antagen. Just nu är jag på reservplats 3 och undrar om ni tror att det finns en chans överhuvudtaget till att jag blir antagen... Utbildningen jag har sökt...
Anna: :
Hej Sofia,som RESERV nr.3 har man en god chans att bli antagen, men tyvärr inga garantier.FRåGA SYV kommer hålla tummarna för dig!Lycka till!
Jag har civilingenjörexamen och just nu studerar jag på sva grundläggande 4 på Sifa. Jag har fått en tjänst som NO-lärare och funderar på att studera en kompletterande pedagogisk utbildning för att kunna jobba som legitimerad lärare. Jag...
Anna: :
Hej Carla.På gymnasienivå (och kurser i svenska som andraspråk 1,2 och 3 ligger på Gymnasial nivå) läser man på komvux i den kommunen där man är... Läs hela svaret
Hej! Finns det något program på distans för att bli tekniklärare åk 7-9 eller på gymnasiet? Jag hittar endast program på campus.
Milla : :
Hej Linnéa!Om du vill söka till en högskoleutbildning med start hösten 2020, då kommer utbud av utbildningar fastställas till 16 mars 2020 (det är då anmälningsperiod... Läs hela svaret
Hej! jag började i höstas läsa ämneslärareprogrammet inriktning engelska men klarade inte en spärrtenta. Jag fick då istället tipset att antigen studera engelska omgång två distans i en annan skola eller vänta till hösten för...
Anna: :
Hej,för att komma in på KPU måste man ha minst 90 hp godkända inom ett och samma undervisningsämne; kan krävas fler meriter.För det första, så prioriterar KPU de sökande som ska... Läs hela svaret
Hej!
Jag har hört att det kommer vara lätt för nyutbildade gymnasieämneslärare att få jobb framöver. Gäller detta även för nyutbildade gymnasielärare i filosofi?
Vänligen,
Anders.
Anna: :
Hej Anders;
gymnasielärare är oftast behöriga att undervisa i 2 ämnen.Kurser i filosofi på gymnasiet läses på några få gymnasieprogram,... Läs hela svaret
hej!
jag är sugen på att bli idrottslärare på gymnasienivå.
min fråga är, om man inte vill läsa mer än 1 ämne. dvs om jag bara vill undervisa i idrott har jag då förstått det som att man kan läsa endast lösa ämnet och sedan komplettera med de pedagogiska kurserna?
jag undrar även om man...
SYV-besökare: :
Hej!
Idrottskurser på LiU riktar sig inte till gymnasiet, men går att läsa om här: https://liu.se/ikk/idrott-och-rorelse?l=svVisst kan man bli behörig i endast idrott, men det är säkert bra att... Läs hela svaret
Hej, hur gör man för att få behörighet att vara gymnasielärare om man har en ekonomutbildning från Lunds Universitet (Civilekonom, när jag gick i skolan....).
Jag förstår att man måste läsa pedagogiken men hur mycket och hur lång tid?
Liselotte: :
Hej Bjarne,
i brist på lärare kan du säkert få jobb nu till hösten, även utan lärarexamen /tyvärr - skulle jag säga... för att det är beklagligt att många obehöriga... Läs hela svaret
Hej
Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Milla : :
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare .
Hej!
Jag läste Biomedicin, inriktning fysisk träning på Halmstad högskola mellan 2013-2016. Jag är nu intresserad av att läsa vidare till idrottslärare och för att ha behörighet till att läsa KPU behöver jag ha 90hp i idrott. Min undran är, finns det några poäng ur min tidigare utbildning jag...
SYV-besökare: :
Hej Anthony, det är tyvärr tveksamt att några kurser från Biomed.programmet kan bli tillgodoräknade som "idrottskurser".
Du bör visa upp dina betyg för en studievägledare som just... Läs hela svaret
Julia: :
Hej Anna!
Det vanligaste är att man blir ämneslärare på gymnasiet i två ämnen. Vilka ämnen som får kombineras med Företagsekonomi och annan bra info, finns bl a på... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man kan läsa till yttligare ett ämne om man redan har lärarexamen i tre ämnen, alltså att man endast läser så mycket hp som krävs för att få undervisa i ämnet och inte läsa pedagigiken då man redan läst den?
Mikael: :
Pedagogiken är anpassad till just undervisningsämnena och man bör därför läsa pedagogik sist. Vill man bli behörig i ännu ett ämne, blir man tvungen läsa om KPU, tre... Läs hela svaret