Frågor och svar taggade med 'utan gymnasieexamen' (18 st.)

2 Poäng

Tina 2022-06-20

Jag planerar att om ungefär två år söka in till KTHs program Civilingenjör och lärare, mestadels på grund av att jag vill bli just de två yrkena. Jag skulle vilja komplimentera med studier i Finska på Stockholms universitet samtidigt genom att läsa på distans med 15 högskolepoängs kurser under 2 år samtidigt som jag pluggar till Civilingenjör och lärare, förmodligen under de två första åren eller de två sista. Det är dock så att en kandidatkurs som jag vill gå är på 30 hp på halvtid och man måste då ha läst Finska som främmande språk II. Och det går ju ej att studera mer än 45 hp per termin. Hur ska jag göra där? Jag vill väldigt gärna ta en kandidatexamen i finska språket, främst av personliga skäl.
Eller vore det bättre att vänta med att läsa de finska kurserna efter programmets slut på KTH, sen läsa ett år på heltid i Finska och sedan fortsätta med de mer avancerade kurserna som alla är på deltid(25 eller 50 procent) under tiden som jag arbetar?
Jag har ytterligare en fråga, jag kommer att behöva gå ett Tekniskt Naturvetenskapligt basår på Linköpings universitet(närmast), vilka kurser borde jag då välja utöver de obligatoriska om jag vill välja inriktningen datateknik på KTH?

1 Svar

1 Poäng

Julia SYV på FrågaSYV 2022-06-20

Hej Tina!
att studera i högre omfattning än endast heltid är ett undantag och kräver stor ansträngning. Det stämmer att Antagning.se kan anta till upp till 45 högskolepoäng per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt). Läser man på 150% av studietakt ska man lägga cirka 60 timmar i veckan på sina studier (det är jobbigt om man ej är en särbegåvad). Ofta klarar man en termin eller högst 2 terminer att läsa i så hög studietakt. Det är viktigt att tänka på hälsan och inte överanstränga sig.
Vi rekommenderar att i början av sitt universitetsprogram endast läsa på heltid, ej mer. Sedan om du känner att du har tid över, kan du till senare del av programmet söka läsa fristående kurser vid sidan av programmet. Det är vad jag vill rekommendera att du gör men det är du som bestämmer.
Vad gäller "valbara kurser" inom naturvetenskapligt basår så är det inte alls säkert att det kommer finnas några... Det är vanligt att alla läser samma kurser när de läser naturvetenskapligt basår. Men fråga annars studievägledare på den institutionen där basåret ges.

Särskild behörighet till utbildningen: kth.se/utbildning/civilingenjor/civing-lärare beskrivs (i alla fall nu, juni 2022) så här: godkända betyg i gymnasiala kurser Matematik4, Fysik2 och Kemi1. I naturvetenskapliga basår och i tekniska basår brukar alla de kurserna ingå (som jag nämnde ovan) + man brukar även läsa kemi2.
Du kan också komplettera för behörighet på naturvet.basår på en folkhögskola.
Ännu en möjlighet är att komplettera genom studier på komvux (på komvux kommer du inte behöva läsa kemi2, om inte behörighet till programmet Civilingenjör-och-lärare skulle ändras och börja kräva även kemi2...).
OBS! glöm inte att både utbildningsutbud och behörighetskraven kan förändras. Det är därför lite "farligt" att i detalj planera på lång sikt för att ändringar kan ske som gör att planeringen inte håller. Du får med jämna mellanrum kolla att utbildningarna du vill läsa "på lång sikt" finns kvar och se också om behörighetskraven förändras.