Julia
    Hejsan!

    Jag går i andra årskurs på gymnasiet på det Humanistiska Programmet, med inriktning språk. Jag skulle vilja fråga lite om ämnet historia.
    Just nu så vet jag ej riktigt vad jag skulle vilja hålla på med inom framtiden, men det jag vet är att jag väldigt mycket tycker om kulturhistoria. :)

    Jag har själv kollat runt lite och jag är intresserad av yrket mathistoriker, och möjligtvis dräkthistoria. Men som jag har förstått så är dessa inriktningar inom historia ämnet ovanliga. Jag använder mig mycket av studera.nu för att få direkt och smidig information, men jag kan absolut inte hitta något om dessa.
    Efter några googlingar så verkar det som att Stockholms Universitet erbjuder en kurs i dräkthistoria.

    Min fråga är alltså om ni råkar veta lite mer om ämnet, och även vilket det bästa tillvägagångssättet är?

    Jag vet även att det nog är omöjligt att endast bli mathistoriker (om det är en officiell titel), som exempel Edward Blom som är inblandad inom många olika gångar inom mat. Så en andra fråga är om det skulle vara möjligt att kanske väga ihop mathistoria och dräkthistoria? Och om det inte går, vad de annars skulle vara bäst att kombinera med?


    Jag förstår att ni ej blir ställda dessa frågor särskilt ofta, men har ni en liten gnutta av ett svar så är jag väldigt nyfiken av att veta lite mer :)

    /Julia
    • Liselotte : Mat- och dräkthistoria är kanske mer en fråga för etnologer och kulturvetare än historiker...?

    4 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Julia,

    börja med att kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se:

    >>yrke/modevetare 

    >>yrke/mathistoriker 

    och på >>yrke/etnograf och >>yrke/etnolog

    Vill du studera mathistoria och dräkthistoria - så är det "områden" inom "historia" och det är yrke Historiker som du i första hand bör rikta in dig på, tycker jag.

    Sedan kan man som historiker bli en forskare > och/eller högskolelärare > och/eller författare >: skriva både läröböcker och "vanliga böcker" (populär-historiska) för allmänheten.

    Kika gärna också på flera yrken:
    museipedagog>

    Kulturarvspedagog>>

    HEJ! FICK NU SVAR FRÅN PROFESSOR I HISTORIA, VAR GOD LÄS NEDAN:

    Eftersom mathistoriker eller dräkthistoriker, på samma sätt som kvinnohistoriker eller medeltidshistoriker, inte är en avskild profession så är det antagligen så att det inte finns en enda väg till att få den kunskap som gör att man kan kalla sig för mathistoriker eller dräkthistoriker.
    Historiker kan ju vara dels en person som har genomgått forskarutbildningen och klarat alla tentor och därmed blivit filosofie doktor i historia och därefter fått anställning vid ett universitet eller någon annan forskningsinstitution för att ta fram ny kunskap om det förgångna. Men det kan också vara en person som skriver artiklar och böcker om historia, och som håller föredrag, men som inte för den skull har en universitetsutbildning i historia. I det senare fallet kan personen ha skaffat sig kunskap om historia och om hur ny kunskap i historia produceras genom att på egen hand läsa mycket. Om en historiker sen specialiserar sig på frågor om mat i  det förflutna och tar fram ny kunskap på området då kan man säga att den personen är mathistoriker. Jag tror att en person som kallar sig dräkthistoriker snarare kan ha börjat med att läsa och utbilda sig i konsthistoria för att sedan specialisera sig i kläder. Det finns ju också här vid Stockholms universitet något som heter modevetenskap. Men det är inte alls otänkbart att en historiker specialiserar sig på kläder i det förflutna och därmed kallar sig för dräkthistoriker.
    Summan av detta resonemang är väl att den som vill bli historiker, oberoende av specialisering, antingen läser på universitet och högskola och väljer att specialisera sig på ett område, eller skaffar sig denna kunskap på något annat sätt.
    Jag har aldrig sett något jobb som vare sig mathistoriker eller dräkthistoriker utlyst men jag vet att vissa forskningscentrum eller museer kan vilja ha personer som är specialiserade liknande frågor. I det fallet är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska anses vara den bäst lämpade att leverera kunskap om mat eller kläder genom historien.
    Hoppas detta var klargörande.
    Med vänlig hälsning
    Professor i historia
    Stockholms universitet

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan, vi fick idag svar från en sakkunnig som jobbar idag inom samma kunskapsområde som du är intresserad av. Var god läs nedan:

    "Hej,

    tack för din fråga. Det är intressant. Och som Julia mycket väl vet så är det svårt att vara "bara" mathistoriker. Men de finns. För att bli mathistoriker eller dräkthistoriker behöver man i övrigt först och främst väldigt mycket tålamod, dessvärre. Historia är ett ämne som kräver långa studier för att förstå, vad en historiker egentligen gör, när hen skriver och forskar om historia. Det är det roligaste jag vet - jag är historiker med hull och hår. Men det tar tid. Först gäller det att läsa historia, sedan ska man så småningom specialisera sig, inom ramen för en masteruppsats eller en doktorsavhandling. Sedan ljusnar det, när man har lyckats få ett jobb.
    Jag har dock inte riktigt klart för mig, vad Julia vill göra, när hon är mathistoriker. Forska, undervisa, skriva böcker, jobba på tv?
    Mitt tips är att hon ska läsa historia på universitetet. Då upptäcker hon nog ganska snart om hon gillar historia "inifrån", alltså som ett yrke. Det är en sak att läsa om historia. Det är roligt. Men i mina ögon är det ännu mycket roligare att göra det själv, skriva historia. Att gräva ner sig i ett arkiv, läsa på vad andra har gjort, utveckla en egen fråga, ett eget perspektiv, ett eget intresse. Väldigt roligt.
    Sedan...

    Hoppas att det här svaret hjälper."

    Liselotte

    Hej igen, jag fick nu ännu ett svar - var god läs nedan:

    "...om man utbildar sig till historiker> kan man inrikta sig på de ämnen man intresserar sig för, t ex mode- och klädhistoria eller mathistoria.

    Första stegen för att bli historiker är att ta en kandidat i historia (180 högskolepoäng, dvs tre års studier), varav 90 hp ska vara i ämnet historia (grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs).

    Därefter läser man ett eller två år på avancerad nivå och skriver en magister- eller masteruppsats. Därefter är man behörig att söka forskarutbildningen. På forskarutbildningen skriver doktoranden sin doktorsavhandling, vanligtvis under fyra år.

    M v h
    Studievägledare
    Institutionen för historiska studier
    Göteborgs universitet".

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    I denna bok får vi en levande och ny bild av den svenska matkulturen i början av 1500-talet. Utgångspunkt är biskop Brasks hushållspraktika, som är en unik och rikhaltig källa från tiden att ösa ur. Vi får inte bara veta vad man åt och hur man tillagade maten utan också hur man sörjde för sin personal och om tidens handel och tekniska innovationer..... - fick tips från en sakkunnig om en bok som kan bli av intresse för dig, som heter BISKOP BRASKS MÅLTIDER.
    Boken är resultatet av ett forskningsprojekt med deltagande av 13 forskare från olika discipliner.

    Liselotte
    • : Så bra då att jag extra jobbar på ett bibliotek där jag bor, då kan lätt få tag i den! Tack för tipset
    • Anna : Bra! låna boken och lycka till! :)
    SYV-besökare SYV

    Hej

    jag har tipset att det går att inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring matlagning med utgångspunkt i kännedom om mat och/eller dräkt i förfluten tid (inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning etc).

    Det finns mycket kunskap att hämta både inom mat-temat och dräkt-temat. Det är vanligt att mat och dräkt från olika historiska epoker förekommer t ex i samband med rekonstruktioner av förfluten tid.

    Rekonstruktioner i praktiken görs ofta på marknader, festivaler och andra arrangemang som tar sin utgångspunkt i historiska skeden såsom vikingatid eller medeltid.

    "Mat och dräkt" är mycket specifika delar av arkeologin och historien, och det kan vara lite svårt att livnära sig på ett jobb som enbart tar fasta på dessa båda delar av historien.

    Mitt råd är att inleda med breda studier i historia eller arkeologi, eller också mode/dräkthistoria eller etnologi, för att från de bredare kunskaperna skapa sig en plattform som det sedan går att specialisera sig utifrån.

    Hej igen, jag fick nu ett kort svar från en annan person som är rätt bra insatt i ämnet... se om hans svar också blir till hjälp:


    Hej,

    Eleven väljer att studera historia eller etnologi och inriktar sig på önskat område. Örebro universitet ger kurser i måltidskunskap och där ingår mathistoria, Stockholms universitet ger kurser i modevetenskap, http://www.ims.su.se/modevetenskap, och där ingår mycket om klädernas kulturhistoria.

    Hej igen, var god se ännu ett annat svar, nedan:

    Mathistoria är fortfarande ett ganska outforskat område...

    ... ämnet materiell kultur kan "snudda vid" sådant som mat och dräkt.

    "Materiell kultur" brukar oftast vara en del av en större kurs. Annars är både mathistoria och dräkthistoria ämnen som man kan välja att rikta in sig på när det är dags att skriva uppsats.

    Den rakaste vägen att gå är att helt enkelt studera historia på universitetet.

    Konstvetenskap är ett ämne som kan vara värt att komplettera historiestudierna med om man är intresserad av mat och dräkt.

    Slutligen kan jag nämna att det finns forskare som specialiserat sig på mathistoria men är i grunden etnologer>.
     
    Vänligen
     
    PhD student (doktorand)
    Department of History

    Och ännu ett svar, var god läs nedan:

    Man får läsa historia eller idéhistoria och under studiernas gång orientera sig mot de områden som man finner intressanta.

    Typiskt kan det göras inom ramen för uppsatskurserna som t.ex. på Universitetet i Stockholm börjar under andra terminen där man mera fritt väljer sina ämnen (särskilt på de högre nivåerna).

    Därutöver kan man bläddra lite i utbildningskatalogerna och se om det erbjuds mer specialiserade kurser eller utbildningar någonstans kring de teman som man tycker är särskilt spännande.

    På Stockholms Universitet, om jag inte missminner mig, kan man läsa modevetenskap, och det är väl inte omöjligt att det ges någon kurs om mathistoria på något läroverk någonstans i Sverige.

    Är man mycket målmedveten kan man också välja institution efter lärarnas inriktning. Möjligen finns det någon historiker som ägnar sig åt mat- eller dräkthistoria. Då kan man välja att söka sig dit. Dels ökar chanserna för att ens egna intresseområden finns med i kursutbudet, dels kan man få tillgång till bra och kunnig handledning när det blir dags att ägna sig åt egen forskning.

    Sedan är det bara att kämpa på! :)
    Hoppas detta besvarade din fråga.
    De bästa hälsningar och Lycka till!

    Hej!
    Vad roligt med frågor om att bli historiker. För att studenten ska nå sitt mål behöver hen först och främst ansöka till ett kandidatprogram i historiska studier.

    Stockholms Universitet har två stycken som startar så väl HT/VT. Det ena programmet heter Kulturvetarprogrammet, det är på 180 högskolepoäng och det går att läsa mer om programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kulturvetarprogrammet-kandidatprogram-180-hp-1.28219
    Det andra programmet heter kandidatprogram i historiska studier, och du hittar mer information om det programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kandidatprogram-i-historiska-studier-180-hp-1.28243
     
    Efter att studenten läst något av dessa program, eller läst fristående kurser inom historia motsvarande 180 hp, kan personen ta ut en filosofie kandidatexamen. Därefter går det att söka en rad olika arbeten på exempelvis museum som är inriktade på mat eller kläder, exempelvis Etnografiska museet.

    Om personen vill forska och på så vis arbeta som historiker är det en tvåårig masterutbildning som gäller efter avslutade studier på grundnivå.
     
    Med vänlig hälsning
    Studie- och karriärvägledare

     
    >>Stockholms universitets Historiska institutionen

    Och så här svarar en sakkunnig från Göteborgs Universitet:

    Det finns mig veterligen ingen regelrätt utbildning på detta område (mathistoriker eller dräkthistoriker) eller någon entydig kravspecifikation för att man ska kunna kalla sig det ena eller andra. I grund och botten handlar det om att man är historiker med en tydlig specialisering på ett visst område (mat/dräkt). Om man sedan behöver ha en kandidat, magister, master eller doktorsexamen beror ju på vilken tyngd man vill ha i sin utbildning.
     
    Jag tror därmed att man kan skaffa sig utbildning på många olika sätt för att kalla sig detta.
    Ämnen som jag tänker kan vara bra att läsa är kost- och idrottsvetenskap, historia, ekonomisk historia, etnologi.
     
    Om man på www.antagning.se fritextsöker ”mat måltid” får man en hel del träffar på regelrätta kurser inom området redan på ht17, se https://www.antagning.se/se/search?period=HT_2017&freeText=mat+m%C3%A5ltid&semesterPart=0
     
    Om dräkthistorker, jag tror att historia liksom etnologi kan vara bra. Även om de inte har regelrätta kurser i dräkthistoria kan man inom säkert profilera sig i detta område, liksom andra områden, när man kommer till de uppsatser man vanligen skriver när man kommit en bit på väg i ämnet.
     
    Sök på www.antagning.se  på samma sätt, ex med sökord dräkt, textil, kläder o.s.v. så kanske ni hittar kurser i området. Jag kan tänka att Högskolan i Borås har en del åt det hållet.
     
    Vänliga hälsningar

    Frågor och svar taggade med 'intagningspoäng' (58 st.)

    • Michael

      Hur många poäng räknas?

      Hej! Jag läste samhälls på gymnasiet, tog studenten 2012. Läste 2950 poäng och fick IG i 400 poäng. På hur många poäng räknas ens snittbetyg? Får man meritpoäng för moderna språk 2? När jag har räknat med...

      Milla : : Hej,utifrån informationen i din fråga går ej att ge svar. Svara på följande frågor: - när du gick ut gymnasiet fick du SLUTBETYG? Hur många poäng ingår det i ditt... Läs hela svaret
    • Julia

      Antagningspoäng?

      Hej! Håller just nu på att läsa in de naturvetenskapliga ämnena för att söka till kandidat programmet i biomedicin. Jag har kollat lite på vad det är för antagningspoäng runt om på lite olika universitet i Sverige och jag...

      Anna: : Hej Julia,du fick rätt svar i kommentaren på din fråga. Jag vill även hänvisa till info på gymnasieguiden.se/informeras/merit
    • Felix

      Får man stryka poäng över 2500?

      Hej jag hade för mig att man får stryka alla poäng över 2500 så länge det är programfördjupningar eller individuellt val. Blev osäker när jag läste runt på detta forum. Jag läser 2800 poäng och är på andra...

      Julia: : Hej Felix,reglerna är rätt så komplicerade men jag ska försöka förklara så kort och enkelt jag kan.I examensbeviset: de kurser som blir markerade med "U" (utökat program) - de betygen... Läs hela svaret
    • Lexie

      Vart kan jag se mina poäng?

      Hej, Jag tog studenten förra veckan och undrar vart man kan se hur många poäng man har? Har för mig att det ska gå att se på antagning.se men det står inget där, så undrar även hur lång tid det kan ta för dem att laddas upp där? Tack på förhand

      Milla : : Har du sökt någon högskoleutbildning? Om Ja och du även i tid, senast idag, den 21 juni 2018, bekräftar att du är Behörig - kommer antagning.se räkna ut ditt meritvärde - separat till... Läs hela svaret
    • william

      newton-yrkeshögskola, något bra?

      hej, jag stötte på en annons på en yrkeshögskola vid namn newton som erbjuder snabba utbildningar(2-3 år) vars jobb har lite konkurrens. T.ex VVS-ingenjör ,testare. Min fråga är hur mycket poäng krävs för att komma in och är det en bra högskola med garanterat jobb efter studier?

      Mikael: : Till yrkeshögskoleutbildningar tas man in på "sammantagen bedömning", där även tester och intervju kan bidra till resultatet; och sökande med relevant arbetslivserfarenhet prioriteras...... Läs hela svaret
    • Martina

      Hur kommer jag in på högskolan?

      Jag har ett problem. Jag har ett slutbetyg från gymnasiet (tog studenten 2012) men har ett gäng IG. Nu har jag bestämt mig för att plugga upp dessa på komvux. Nu till min fråga eller fundering: Jag har alltså inte ett samlat betygsdokument utan slutbetyg - men när jag läser om komvux så står...

      Liselotte: : Hej Martina, det är så att du kommer att skicka in /ladda upp på Antagning.se både ditt Slutbetyg OCH ett Samlat betygsdokument, som du får på komvux. Om du då har hÖGRE betyg i... Läs hela svaret
    • Okan

      Kan man höja sitt slutbetyg efter skolavslutningen?

      Mitt första val gick till ett gymnasium med 280 som intagningspoäng, men det ser ut som om jag kommer att få 277,5 poäng. Vad händer nu? kommer jag att inte komma in? kan jag höja mitt betyg med 2,5 poäng efter skolan är slut ( eftersom den inte ser ut som om jag kan höja det nu) eller är det...

      Milla : : Hej Okan! Att antagningsgräns låg på 280 betygspoäng förut betyder inte att den ska ligga på samma nivå framöver; gränsen kan både gå upp och... Läs hela svaret
    • Klara

      Går det att läsa in enstaka kurser(distans) på komvux?

      Hej! Jag har en gymnasieexamen från NA (inriktning natur) och gör nu prövningar på komvux för att få A i de flesta ämnena för att höja min antagningspoäng. Drömmen är att bli läkare. Nu undrar jag om jag kan göra en prövning i Medicin 1 (150p)? Och om jag gör prövningen och får ett A, kommer den...

      Anna: : Hej Klara, det är tyvärr så att nya kurser, som inte redan finns i ditt examensbevis och som inte krävs för behörighet och inte ger dig meritpoäng, kommer inte att... Läs hela svaret
    • Ebba

      Hur räknar man ut högskolepoäng?

      Hej! Jag läser sista terminen på Tenhults Naturbruksgymnasium där jag läser Djurvård med utgång mot Naturvetenskap. Totalt, med utökade kurser (både natur och de jag valt att placera där) läser jag 3050 poäng. Något jag är (mycket väl) medveten om att det är mycket. Jag är inte underkänd i...

      Anna: : Hejsan, Du kommer i ditt examensbevis ha 550 poäng markerade som "Utökade kurser", det är de kurser som överstiger 2500 poäng. Du skriver om att du inte kommer att ha några meritpoäng.... Läs hela svaret
    • Pär

      Ska jag ändra planer?

      Hej! Tänker söka till naturvetenskap programmet eller teknikprogrammet, i Karlstad, Stockholm eller Malmö. Har cirka 240, har B i Matematik och kemi , A i biologi och B fysik. Undrar om jag borde söka eller inte, har inte så höga poäng därför spelar skolorna ingen roll.

      Milla : : Om du vill se vilken nivå på matte det är på teknik och NA programmet gå in på www.matteboken.se och titta på uppgifterna i matematik 3 och 4. Du kommer säkert kunna komma in på någon teknik eller natur utbildning på gymnasiet men sen... Läs hela svaret
    • Tania

      Intagnings poäng?

      Hej! Jag undrar om det är möjligt att se hur mycket intagningspoängen är för att komma in på vissa skolor? Kan man göra det, eller finns det gamla intagningspoäng man kan kolla på? Tack för svaret!

      Mikael: : Hej Tania! Det här är en sida http://www.gyantagningen.se/slutliga-antagningar.html där man har få fram de "gamla intagningspoängen" för skolorna i Stockholms län. Jag ser att du bor i Södertälje och antar att du kanske i första hand... Läs hela svaret
    • Simon

      Utbildning med lite lägre intagningspoäng?

      Hej! Jag vill verkligen börja studera igen till hösten men är tyvärr väldigt begränsad till mina betyg och högskoleprovsresultat. Har ett HP på 0.65 och ett meritvärde på endast 13.5. Har läst bla. upp till Eng B, Sv B och Ma B. Kan verkligen se mig själv jobba med de mesta förutom med...

      Liselotte: : Hej Simon, du, som gick Bygg, se till exempel på den här utbildningen http://www.yhguiden.se/utbildning/work-for-you-i-sverige-ab/bygginstallationssamordnare här kan du bygga vidare på din gymnasial... Läs hela svaret
    • Kimia

      Vad är intagningspoängen för läkarlinjen?

      Vad brukar det ligga på ungefär?. Mvh

      Milla : : Hej, du undrar om antagningspoängen för läkarprogrammet: det brukar ligga mellan 20,5 och 22,5 dvs bara A-betyg räcker inte, utan man måste även ha - i alla fall - någon Meritpoäng (om man vill ha en chans att... Läs hela svaret
    • A

      Tandläkarutbildningen, intagningspoäng?

      Har läst om tandläkarutbildningen och vad intagningspoängen är och då är det 20.0 eller 21.0 osv. Betyder det då att man måste ha betyget A på alla kurser?

      Liselotte: : Hej, 20.0 får man i Meritvärde om man har alla A betyg i alla gymnasiekurser eller om man har B-betyg i alla gymnasiekurser + max antal Meritpoäng. Om det förra året krävdes 21.0 för att komma in, då krävdes... Läs hela svaret
    • samuel

      Vilka bra jobb kan man få efter att man läst teknik i gymnasiet?

      Hej, Jag går i 8an och har tänkt ta teknikprogrammeti gymnasiet. Är lite intresserad av programmering. Men jag undrar vilka jobb man kan få i framtiden om man läser teknikprogrammer och vilken inriktning man borde välja. Skulle ni/du skriva en lista med jobb som man kan få om man går...

      Anna: : Hejsan, inriktning på Teknikprogrammet läser man från åk2. Utförlig information om Teknikprogrammet finns på http://www.gymnasieguiden.se/program/TE och om du går in på varje inriktning, ser... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga