Hej! Jag har tänkt att vidareutbilda mig, men är osäker på vilken typ av skola jag ska gå och vilken utbildning jag ska välja.
Vilken typ av skola är bäst att utbilda sig på, ut ifrån era egna erfarenheter, alltså vad är mest lockande för en anställande att se på ett CV? Högskola, universitet eller yrkeshögskola? Tänkte gå YH men har läst en del dåligt angående YH.
När det gäller utbildningar så tänkte jag utbilda mig inom IT/teknik.
Personligheter:
Föredrar teamwork framför enskilt arbete
Föredrar ett lägre tempo (är ganska stresstålig men gillar ej stress)
Mer praktisk lagd än teoretisk Gillar Data/IT, design och teknik (matematik är inte min starka sida)
Viktigt att ständigt kunna se en skillnad på det jag skapar/utvecklar
Tycker om att hjälpa människor
Sammanfattning: Någonting inom IT/teknik/människa
Jag tänkte själv att kanske UX Designer eller Interaktions Designer skulle passa mig men är fortfarande osäker. Funderade även på socionom, typ kurator? Fast har hört att det är mycket teori när det gäller socionom liknande utbildningar.
Vet väldigt lite om vad för slags utbildningar/program det finns inom detta område så om ni har några andra förslag på utbildningar som skulle passa mig så skulle jag uppskatta det!
Tack på förhand
Med vänliga hälsningar, Kristian
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31941 frågor besvarade.
Olika förslag på skolor och utbildningar?
1 Svar
Hej Kristian,
vissa yrken tillhör antingen högskola/universitet ELLER yrkeshögskola, men vissa andra kan man utbilda sig till på "både och"...
exempel: vill man bli <<Paralegal - då är det en yrkeshögskoleutbildning men vill man bli Socionom>> - då är det en högskoleutbildning;
IT-tekniker eller Databasadministratör eller Utbildningsadministratör - kan man bli både direkt efter gymnasiet, eller efter en yrkeshögskoleutbildning eller efter en högskoleutbildning. Möjligtvis kan man få lite mer i lön efter en längre utbildning (men om man tittar på "livslönen" - så blir det ingen skillnad - för att man förlorar arbetsinkomst när man studerar... dvs i stället för att tjäna pengar, lånar man pengar från CSN och på så sätt blir livslönen lika stor eller t o m lägre än om man inte hade studerat).
Det kanske är bäst att utgå från yrken... hitta på www.framtid.se - några yrken som du blir mest intresserad av och hör av dig igen. Vi ska då hjälpa dig att hitta relevanta utbildningar.
Å andra sidan, så kan du söka många olika utbildningar och sedan se vilka som du kommer in på - och välja sen vilken utbildningsplats du tackar Ja till.
Inom yrkeshögskola söker du till varje utb separat till skolan direkt, därför är det möjligt att söka ALLA yrkeshögskoleutbildningar (man behöver inte prioritera - i första hand... i andra hand).
Det är konkurrens om utbildningsplatserna på så gott som alla utbildningar och finns inte någon garanti på att få utbildningsplats. Det hjälper alltså, tyvärr, inte - om du t.ex väljer ett yrke, säg UX-designer <<och söker en utbildning ... och så kommer du kanske tyvärr inte in. Och så står du där utan någon utbildningsplats... :( - i värsta fall.
Jag råder dig söka MÅNGA OLIKA UTBILDNINGAR samtidigt.
Du kan söka de utbildningar där du inte är helt säker på att du vill gå dem också... för att du kanske kan ändra dig sen. Eller om det blir så att du endast kommer in på en "halvt-om-halvt-attraktiv"-för dig utbildning och förövrigt inte får ngt. jobb och ingen annan utbildningsplats - så kanske det ändå är ett bättre alternativ att börja läsa och hoppas att du kan ändå tycka att det är värt att utbilda sig.
Sedan är det ju också så att man får hoppa av utbildningen. Det är inte alls sällan blir så att folk kommer in på sina "drömutbildningar" och efter några veckor hoppar av - för att de får ändrade intressen, eller får jobb eller vill resa bort - kanske utomlands... eller kommer på en affärsidé och satsar på att bli egnaföretagare<<.
Sammanfattning:
- titta på många olika yrken på www.framtid.se;
- sök många olika alternativ (inom högskola får man söka upp till 20 alternativ och måste prioritera); inom yrkeshögskola får man söka hur många alternativ som helst och behöver INTE prioritera.
Du får gärna höra av dig - berätta vad du tycker om mina förslag.
Trevlig helg!
Peter syv
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala poäng' (7 st.)
-
Klarar man läsa 3 kurser samtidigt?
Hej, jag jobbar just nu men vill studera kurser jag inte fick med från gymnasiet då jag ändrat yrkesväg. Jag behöver studera Fysik2, biologi2 och kemi2. Alla dessa är 100p kurser. Om jag väljer att studera på 25% på alla 3, hinner/klarar man...
Hej!I din fråga nämner du tre stycken gymnasiekurser som var och en av dem är en 100p.kurs. det är alltså totalt 300 gymnasiala poäng du vill läsa. 300 gymnasiala poäng läser... Läs hela svaret -
Hur långt tid tar det att läsa 11 kurs i komvux?
Hej jag undrade om jag ska läsa hella grundläggande behörighet med matte 2 alltså sva1,2&3 matte 1&2 engleska 5&6 samhällskunskap 1b naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 hur långt tid kommer det att ta mig? Blir det 1 år 1,5år...
Hej!De kurserna du nämner i din fråga, nämligen sva1,2&3, matte 1&2, engleska 5&6, samhällskunskap 1b, naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 utgör sammanlagt... Läs hela svaret -
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hej, jag är inte säker på vad du frågar om. Jag svarar så gott jag kan men förklara gärna vad du tänker på när du skriver ett visst antal gymnasiala... Läs hela svaret -
Hur många kurser måste jag läsa för att få 22 hp?
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret -
50% studier på gymnasiet?
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret -
Hur bedöms man på gymnasiet?
På grundskolan läser man ämnen som man sedan blir bedömd på genom en skala från A-F. Vi läser dock inte kurser på grundskolan som på gymnasiet. Många kurser på gymnasiet har 100 poäng, vad står dessa för och hur ändras dessa poäng beroende på vilket betyg man får? T.ex om man får C på en kurs...
Hej, du får gärna läsa info på framtid.se/reportage/betyg-pa-gymnasiet. För övrigt, gäller:"poäng" vad gäller kursernas storlek förändras inte. Till exempel är alla... Läs hela svaret -
krav för gymnasiexamen?
Hej vad är kraven för gymnasieexamen. Jag vet att man måste ha läst 2400 poäng. Men kan exempelvis ha läst all programm gemensamma ämnen och utöver det bara läsa kurser valfritt utan att följa något specefikt programm inriktning.
Hej Jonathan, omdet är så att du kan redan nu bli antagen till komvux (om du fick Studiebevis eller Examensbevis) på gymnasiet - då gör du planering mot Examensbevis från komvux tillsammans med en... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga