Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'hur fungerar det?' (17 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      Undrande tjej

      Hur fungerar meritpoäng (gymnasiet)?

      Hej! Jag heter Sonia och jag förstår inte riktigt hur meritpoäng fungerar. Jag förstår inte när de där 2,5 potentiella poängen får användas och inte. När jag kollar på t.ex lärarprogrammen på Stockholms Universitet så ligger alla runt 17 i merit, har de då räknat med meritpoängen? Hur vet man...

      Julia: : Hej Sonia!Läs gärna på gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng - och det är så att du som sökande behöver inte tänka på att "använda" meritpoäng, utan du... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Selma

      Har massa frågor angående högskolan?

      Jag går just nu samhällsprogrammet och tar snart studenten om en månad. Jag vill plugga inom eventbranchen helst till eventarrangör men det är svårt att hitta skolor som har det programmet. Jag har sett att man kan plugga till det i USA vilket jag hest vill och det är här min första fråga...

      Anna: : Hej Selma; du är, om jag förstår dig rätt, intresserad av att i framtiden jobba som Eventarrangör. Kika gärna på info på framtid.se/yrke/eventarrangör ang. utbildningar... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Diana

      Hur kan jag höja min betyg i matte 3c ?

      Jag fick E i matte 3c och jag är inte nöjd med det. Så när kan jag höja den eller på vilken sätt! Jag vill inte att vara i Komvux för att höja dem. Hur fungerar det ?

      Milla : : Efter gymnasiet kan du göra prövningar bl a i matte 3b som är en lite lättare kurs. Betyget i matte 3b kommer räknas in i stället för 3c. Men du kan också göra prövning i matte 3c om du vill.
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Friederike

      utbildning för växtkännedom minst 200 arter?

      Hej Jag hörde att Sabyholm har haft en tvåårig deltids-utbildning inom växtkännedom som hade väldigt bra ryckte. Detta har dom tydligen slutat med. Kan ni rekommenderar någon anna skola eller en avdelning på SLU som har nåt liknande att...

      SYV-besökare: : Hej,Det finns sommar kurser i floristik, till exempel på Göteborgs Universitet (Botan) -   Bio145https://utbildning.gu.se/kurser/kurs_information?courseid=BIO145Mer avanserad är BIO206... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Nour

      grundskolan och gymnasiet poäng?

      Hej! Jag heter Nour och studerar på komvux i Kristianstads kommun. Min fråga är kan man räkna ut poängen som man fick från grundskolan med poängen som man får i gymnasiet?

      Anna: : Svar på din fråga beror på vad du menar...Om du menar när man ska får ut examensbevis och vill ta in även grundskolekurser då är svar: Nej, Nour, tyvärr; det kan man inte... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Ludvig

      Kan jag byta gymnasieskola nu inför tvåan?

      Just nu går jag åk 1 natur natur linjen på Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm, men har länge funderat på att byta till Rudbeck i Sollentuna. Detta är pga att det blir betydligt kortare resa till och från skolan, samt att jag inte riktigt trivs på VRG medan på Rudbeck har jag många gamla...

      Milla : : Fråga på den skolan dit du vill byta, det är inte för sent att försöka byta ! Hoppas det finns ledig plats och att rektor tar in dig. Lycka till! Vi håller tummarna!
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Rebecka

      läsa om en kurs på annat universitet om man blir underkänd?

      Kan man läsa om en c-uppsats/examensarbete som fristående kurs på ett annat universitet istället för att göra om examensarbetet på det universitetet man gjorde examensarbetet/c-uppsatsen på om man har blivit underkänd på...

      Mikael: : Varför skulle det vara lättare att få godkänt på ett annat universitet ? Det är ju samma kurs ... Varför inte läsa om på Samma universitet ? Hur som... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Nazir

      Var kan man läsa/göra en prövning i modersmål Dari/Persiska?

      Hej! Mitt namn är Nazir Rahmani och jag går i årskurs 3 på naturvetenskapsprogrammet. Som rubriken lyder så handlar min fråga om var kan man göra en prövning på modernt språk Dari/Persiska för att få meritpoäng? Såvitt jag vet så kan man läsa moderna språk i sitt modersmål såvida man följer...

      SYV-besökare: : Hej Nazir, så länge du läser på gymnasiet har du rätt att göra prövning endast i de kurser som är Inskrivna i din Individuella studieplan. Om Moderna... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Alma

      kan jag byta till nybörjarspråk till gymnasiet?

      Hej jag undrar hur jag ska gör när jag ska skriva in i min gymnasieansökan att jag vill byta språk. Från franska som jag läst sen 6:an till spanska till gymnasiet. Det här med att det står 1 på vissa moderna språk och 3 på andra...

      Peter: : Hej AIma, moderna språk 1 är NYBÖRJARKURS, för den som inte har förkunskaper. moderna språk 3 är det för dem som har studerat samma språk på grundskoIan.... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Maryam

      Kan jag betala för prövning?

      Hej! Jag började i höst gymnasiet, men skolan jag går på erbjuder inte arabiska som moderna språk. Jag frågade rektorn om prövning i arabiska. Men hon sa skolan inte kan betala. Jag undrar om jag själv kan betala eller om jag kan göra det under exempelvis sommarlovet? Så jag hinner göra...

      Anna: : Hej Maryam, det är enligt reglerna så att det Endast i fall en kurs finns i Din IndividueIIa Studieplan som du under din gymnasietid har rätt att göra prövning i den kursen. Om du kan se till att... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      2 Svar
      Fady

      Hur många meritpoäng kan man ha max?

      Hej! Kan man ha mer än 2.5 meritpoäng igenom att läsa matematik(1.5 mp) och moderna språk (1.5 mp) och engelska 7(1 mp) ? Kan dem som har utländsk gymnasiebetyg få mer än meritpoäng kompensation igenom att läsa utökade kurser alltså att få mer än 2.5 meritpoäng än dem redan har? Min sista...

      Mikael: : Hej Fady, Meritpoäng kan man maximalt ha 2.5. Gäller alla sökande till högskola/universitet: max 2.5 i merit. Din andra fråga är jag inte säker på att jag förstår:... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      2 Svar
      Merna

      2400 poäng för gymnasieexamen ?

      Hej. Det är såhär att jag va inne hos studievägledare och fick inte bra svar på mina frågor. Jag behöver läsa upp några betyg för att få gymnasie examen, Just nu har jag ett studie bevis. Utöver de ämnena jag ska läsa för att göra mitt F eller ett E så behöver jag läsa båda gymnasie arbete,...

      Milla : : Hej Merna! Det skulle vara jättebra om du kunde svara ang. - hur gammal du är (det står 46 år vid ditt namn och jag antar att det kanske är misstag av ngt slag...) ? En annan fråga är:... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      1 Svar
      Zz

      Salstenta vad ska Jag göra?

      Hej Jag är en ung tjej på 20 års åldern. Läser på Göteborgs univeristet med inrikting offentligt förvaltning. Min dröm har varit ATG komma in på detta linjen. Nu när jag har gjort har jag ett hinder framför mig, salstentor. Jag har en enorm fobi för salstentor/prover sedan jag gick på 6an. Jag...

      Milla : : Hej Öz! Det är en jättetråkig och jobbig situation som du befinner dig i! Jag råder dig söka hjälp hos kurator och/eller psykolog. Bra om du har eller kan få intyg på att du har de svårigheter som du beskriver. Hur mycket... Läs hela svaret
    • 0 Poäng
      1 Svar
      Inas

      Utökar meritvärde?

      Hej! Jag har gymnasiet betyg från mitt hemland och jag har skickat det till VHS. Jag läst i Sverige: SAS 1, 2, och 3 Engelska 5 och 6. Samhällskunskap 2. Hos Antagning mitt maritvärde blir 16.7. Nu undrar jag hur kan jag utöka mitt meritvärde? Högskoleprov är ett sätt, vilka andra...

      : : Hej Inas! Du kan utöka ditt meritvärde genom att läsa specifika kurser som ger meritpoäng. Det är t.ex kurser i moderna språk, matematik samt i engelska, meritpoängen kan också variera beroende på vilken utbildning du söker och vad... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga