Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31895 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'hp' (162 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Pawline

      CSN under högskolan och inte 100% studier?

      Hej! Jag ska plugga universitet i höst och jag har bland annat sökt kurser som är 7,5hp. Jag ska läsa fristående kurser och jag tänker att en termin ska jag läsa fyra stycken 7,5hp kurser för att få ihop 30hp på en termin. Men hur funkar...

      Milla : : Hej!det är studiestödsutredare på CSN som beviljar studiestöd, bland annat studiemedel, det är därför bra om du får svar från de som jobbar på CSN, detta för... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      s2004

      Hur fungerar urvalsgrupperna?

      Hej hej! Jag ska söka till universitetet nu! Jag har ett bra resultat på HP som säkrar en plats på programmet jag vill söka. Det jag undrar över är hur jag söker med HP? Kommer det automatiskt läggas in på antagning.se? Söker man i...

      Milla : : Hejsan, När du gör anmälan på www.antagning.se så kan du inte välja i vilka urvalsgrupper du kommer att prövas; antagning.se kommer pröva dig i alla de olika urvalsgrupper där... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Lotuzblomman3

      Kan man hoppa av en delkurs från en fristående kurs?

      Hej! Jag läser en fristående kurs på 30hp (heltid) som är uppdelad i 5 delkurser på 6hp/styck på universitet. Jag tog denna kursen för att jag tyckte det skulle vara kul och har för tillfället inga planer på att vidareutbilda mig inom samma område. Jag har en delkurs som jag skulle vilja...

      Milla : : Hej!jag tror tyvärr att det kan bli så att du får underkänd i hela kursen på 30 hp om du missar en av delkurserna. Men du får gärna fråga... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      MariG

      YH kandidatexamen vidareutbildning?

      Hej Jag tog Yrkeshögskoleexamen 400 Yh 4år sedan och jobbar heltid inom ekonomi senaste 4år heltid. Vill utbilda mig vidare men endast som jag kunde hitta är FEI top-up degree som accepterat 2år YH utbildning som grund och det är enormt dyrt.Min fråga...

      Milla : : Hejsan,kandidatexamen från de svenska lärosäten innehåller 180 högskolepoäng; det smidigaste är att läsa ett 3-årigt universitetesprogram som leder till kandidatexamen.... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Anonym2000

      Antagning urval 2?

      Jag vet att det är svårt att ge ett rakt svar men kan man säga att det är en stor sannolikhet/ finns goda chanser att man kommer in på urval två i HP-kvoten om man är på reservplats 7 på ett program som antog 86 personer i urval 1? Jag har samma HP poäng som den som blev antagen sist i urval 1

      Milla : : Hej,utifrån informationen i din fråga skulle jag säga att jag tror du har en god chans att komma in men jag kan inte garantera ngt., som du säkert själv förstår också. För att någon,... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Bedo

      Tillgodoräkna kyh poäng till högskolan poäng ?

      Jag läser nu en utbildning inom IT på KYH och när jag är färdig vill jag helst läsa vidare på högskola/universitet. Kan man hoppa över några kurser då om man går in på högskolan och ansöker om liknande utbildning...

      Milla : : Hej,Yrkeshögskola och Högskola/Universitet är i Sverige två Olika skolformer. Man kan tyvärr inte "översätta" yrkeshögskolepoäng till... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Natt

      Universitetspoäng?

      Hej. Jag undrar hur de räknar studiemedel på universitet. Om jag läser en kurs 15hp och två kurser på 7,5hp styck och alla dessa är på halvfart. Räknas det då som att läsa på heltid eller hur blir det ?

      Milla : : Hej,på heltid läser man, i Sverige, 30 högskolepoäng på 20 veckor. Universitetsterminen är 20 veckor och läsåret = 40 veckor. På ett läsår läser man 60... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Henrik369

      Hur funkar det med låga betyg och ett högt hp resultat?

      Om vi säger att jag har godkänt i alla kurser som en högskole utbildning kräver och att jag har behörighet för den, även fast jag har lite lägre betyg som går under deras antagningsgräns är det så att jag ändå kan komma...

      Milla : : Ja, det stämmer. Behörig måste man bli, detta för att svenska högskole-Universitetsutbildningar kan ej anta obehöriga. Med högskoleprovsresultatet prövas man i... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Student

      Räkna tillgodo?

      Om man har påbörjat ett program på YH och under tidens gång ångrat sig och nu vill läsa ett program / kurser på universitet/högskola, kan man tillgodoräkna kurserna jag läst på YH då? Eller går inte det då det inte...

      Milla : : Hej,det är upp till de ansvariga på den högskole-universitetsutbildningen att bedöma om de kan tillgodoräkna avklarade yrkeshögskolekurser inom ett högskole- eller universitetsprogram. Det finns inga... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Apollo

      Är det garanterat att komma in med 1,7 på läkareprogrammet?

      Hej! Jag tänkte att eftersom det är många som gör HP provet så är det rimligt att det är också många som har fått höga poäng som 1.7. Jag vill komma in på karolinska, där behövs det 1.7; om jag får 1.7 på Högskoleprovet och som tur de har samma antagnings poäng igen är det då garanterat att jag...

      Milla : : Hej!om antagningsstatistik visat 1.7 i HP-urvalsgruppen, då betyder det att minst en person kom in med 1.7 och alla som hade högre kom in. Det betyder, alltså inte att alla som... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Björn99

      Vilka kommer in i skola med deras högskolepoäng?

      Om antagningsgränsen var 0.7 hp till en linje och någon fick 0.8hp skulle den personen som fick 0.8hp garanterat kommit in om han hade också behörighet till att gå in? För att antagningsgränsen är väl den personen som lyckades komma in med lägst poäng? eller spelar meritpoäng fortfarande roll...

      Milla : : Hej,om antagningsgränsen som visas i antagningsstatistiken är 0.7 i HP-urvalet, betyder det att minst en person med det högskoleprovsresultatet kom in och alla som hade högre resultat... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Björn99

      Kan jag komma in med min HP?

      Om antagningspoäng för en linje är 0.6hp den åren och jag fick 0,8 vad är chansen att jag skulle komma in i skolan? Är det 100%? om nej ungefär hur mycket?

      Milla : : Hej,antagning görs inför varje start på utbildningen och antal studieplatser ställs "mot" sökande som har meriter. till högskoleutbildningar i Sverige kan man (samtidigt) konkurrera i fler... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Frågande

      Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?

      Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat...

      Milla : : Hej,du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga