Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31976 frågor besvarade.
stressad elev, kommer jag klara detta?
2 Svar
Hej Aya,
Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet.
Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis.
Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.
Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).
Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor).
Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.
Tips!
oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet.
Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand.
Hej Aya,
jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet.
I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
eller hoppa av och söka till komvux redan nu.
Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen.
Fördelar i att stanna på gymnasiet
Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten.
Fördelar på komvux
Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.
Hej igen,
vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:
Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.
För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.
En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden.
Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.
Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.
Källor:
Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen
Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen
Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen
Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen
Regelverk: https://www.skolverket.se/lag
Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande
Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Frågor och svar taggade med 'modersmålslärare' (13 st.)
-
modersmål på högskola?
Hej jag gick inte på mitt modermål på ett stor del av min grundskoleutbildning och nu har jag svårt att både skriva och läsa på det språket. Jag tror inte jag kommer att kunna läsa så bra när jag går ut gynmasiet (går...
Hej!vill du utbilda dig till Modersmålslärare eller vill du "bara" kunna mer inom ditt modersmål? Det är två olika situationer och för att svara på din fråga måste man veta... Läs hela svaret -
Motsvarar Grundlärarutbildning LÄRAREXAMEN?
Hej, Jag skulle söka Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot fritidshem, erfarenhetsbaserad. Det är 150 HP och på distans. Skulle fråga motsvarar den här utbildningen lärarexamen? Jag skulle fortsätta utbilda mig som...
Hej,en utbildning du nämner i din fråga skriver på sin hemsida (bland annat) följande:Examensbenämning:Grundlärarexamen med interkulturell profil med inriktning mot arbete i... Läs hela svaret -
vem räknas som BII ?
Hej! Jag tog examen från gymnasiet, nu tänker jag ta modersmål steg 3&4. De kurserna har jag inte läst i gymnasiet. Frågan är om jag tar de räknas jag sen som BII när jag söker till UNI ? Eller är det bara de som höjer kurser som...
Hej,kurserna i ämnet modersmål krävs (som regel) inte till någon svensk högskole-universitetsutbildning och de kurserna ger inte heller några meritpoäng, därför kommer inte de betygen... Läs hela svaret -
vad behöver man göra för att bli modersmålslärare?
Behöver man studera till lärare först för att studera vidare som modersmålslärare? Finns de en utbildning inom modersmål?
Hej Zara,enligt informationen på... Läs hela svaret -
Modersmålslärare samiska?
Hej! Jag har en fundering. Jag hade så gärna velat bli modersmålslärare i Nordsamiska som är mitt modersmål. Hur kan jag göra det? Samiska finns ju inte att välja som ingångsämne på universitetet.
Hej Sanna,för att få legitimation som modersmålslärare är det som regel LÄRAREXAMEN + 30 högskolepoäng i det språket som man har som sitt modersmål och i vilken man vill bli... Läs hela svaret -
Hur kan man bli modersmålslärare i urdu här i Sverige?
Hej!
Jag undrar hur kan man bli modersmålslärare i urdu.
Tack för ert svar!
Hej Erica, formella krav för att bli behörig Modersmålslärare är - lärarexamen + minst 30 högskolepoäng godkända i "det aktuella språket" + att man... Läs hela svaret -
Behörig för modersmål i gymnasiet ?
Måste man ha en lärarexamen för att kunna få behörigheten att undervisa modersmål på gymnasiet ? Det står så på Skolverkets sida, men jag har en vän som enbart behövde läsa pedagogiken + 30p av det aktuella språket...
Hej, fick din vän Legitimation som lärare i Modersmål? I så fall kanske avdelning för lärarlegitimationer på Skolverket gjorde fel eller gjorde undantag (pga ngn omständighet -... Läs hela svaret -
modersmålslärare?
Hej, jag vill bli modersmålslärare i arabiska. Vart och hur ska jag söka jobb?
Hej, se exempel på jobbannons som finns att hitta via www.arbetsformedlingen.se - Platsbanken/annonser/8254730 - Katrineholms kommun söker fyra st modersmålslärare/studiehandledare i arabiska. -
plugga distans ?
hej, jag är 21 år och har gymnasieexamen. Jag vill plugga till modersmålslärare i arabiska. Men jag jobbar mycket så jag undrar om det finns en distans kurs till det ? ifall det finns hur ska jag gå tillväga?
Hej Sobhie, Om yrket Modersmålslärare var god se - Framtid.se/yrke/modersmalslarare - där det bl.a finns avsnitt UTBILDNING där det förklaras vilken utbildning krävs för att bli BEHÖRIG... Läs hela svaret -
Lön för modersmålslärare?
Hej om jag ska jobba som modrsmål lärare 3 dagar i vecka hur mycket bli min lön? Mvh
Hej, tyvärr så kan vi inte ge svar på din fråga. - är den uppgift vi har om lön för modersmålslärare. Angående arbeta som lärare "3 dagar i veckan" - så beror... Läs hela svaret -
vad krävs för att få jobba som modersmålslärare?
hej, jag undrar om det finns minimikraven för att få lov att jobba som modersmålslärare? det finns möjlighet till "riktig utbildning" och söka legitimation, det vet jag, men en person som har rätt lite utbildning och vill snabbast möjligt kunna få jobba som modersmålslärare? Alla tips är...
Hej Daniela,kika gärna på Framtid.se/yrke/modersmalslarare - där ser man vilken utbildning som egentligen krävs; sedan har du rätt i att det finns - tyvärr - många... Läs hela svaret -
Adopterad och modersmål?
Hej! Jag läste någonstans att man kan läsa modersmål om man är adopterad och att det inte behövdes prata hemma. Jag var adopterad från Ukraina när jag var cirka ett år, det är väl utanför ramen för modersmål? Och ifall kommunen jag går gymnasiet i inte erbjuder ukrainska men istället ryska,...
Hej Henrik, kravet på att man "pratar språket hemma" finns för att undervisningen bygger på det. Man får "teoretiskt stöd" för sina praktiska kunskaper och färdigheter som man har om man... Läs hela svaret -
Hur utbildar man sig till modersmålslärare (i Farsi)?
Jag jobbar som SYV och har fått frågan från en student kring hur man kan utbilda sig till legitimerad modersmålslärare. Jag hittar själv ingen bra information och tänkte att ni kanske kunde hjälpa mig att hitta bättre information. Tack!
Hej Katarina! Jag ställer din fråga till en sakkunnig och återkommer när vi får svar. Fram tills dess att vi får svar från den sakkunnige, så kan du kika... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga