Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
studera till läkare utomlands?
2 Svar
Hej Felicia,
Om vi börjar från... "slutet" :) dvs att få jobba som Läkare! Vill du jobba i Sverige eller i ett annat land? Det är ganska viktigt att veta.
Det är nämligen bättre att gå läkarutbildning i det landet man vill arbeta som läkare. Och det är bättre att gå gymnasial utbildning i det landet man vill läsa till läkare.
Jag kommer att utöka mitt svar till dig inom kort.
Hälsningar
Mikael SYV
Inom populära yrken som t.ex Iäkare uppstår det konkurrens om utbiIdningsplatser. Konkurrera kan man med betyg och med resultatet av Högskoleprovet. Sedan finns det också ibland att söka till Alternativt urval>>, som t.ex Karolinska Institutet brukar ha. Men det är frivilligt för högskolor/universitet ha "alternativt urval" och det vi därför inte om ngt. annat sätt än på betyg & på högskolprovet>> kommer att finnas...
Dina intressen och yrkesval kan också ändras "på vägen". Det kan hända att du om ett par år kommer på att du vill bli Hälsoutveckare>>, Musikterapeut>> eller Perfusionist>>
Om du även mot slutet av gymnasiet är fast beslutet av att bli läkare, kan du komma in genom resultatet av högskoleprovet (om man är duktig, borde man få högt på HP, är tanken).
I Sverige är Läkare ett av de så kallade legitimationsyrken>> men så behöver det inte vara i andra länder. Varje land kan sjäva bestämma "hur de vill ha sina läkare"... :)
Att man i Sverige behöver legitimation, gör att läkare med utländsk utbildning kan inte bara räkna med att få jobba som läkare i Sverige. Socialstyrelsen tittar på deras utbildning och kan bestämma att de behöver komplettera på olika sätt - med kurser och/eller med praktik. Hur mycket man behöver komplettera, vet man först när man fick beslut från Socialstyrelsen. Det är alltid en viss "risk" att gå utbildning utomlands om det handlar om ett legitimationsyrke.
Ett annat "problem" är att du kan inte utomlands läsa med undervisningsspråk Svenska, man läser ofta på engelska, som inte är modersmål för dig, och det är därför svårare att läsa. Det är kanske lättare att komma in utomlands, men svårare att läsa och sedan uppstår det fördröjningar och problem när man ansöker om legitimationen i Sverige.
Vill man läsa på eftergymnasial nivå utomlands, rekommenderar vi i första hand IB-programmet. Studier på IB är svårare än på Naturvetenskapsprogrammet och det av 2 anledningar: undervisningsspråk Engelska + att man läser tuffare kurser än på NA, bl a matte på IB är mer omfattande och svårare än på NA.
Å andra sidan, finns det fördelar med IB och också det på flera sätt: undervisningsspråk engelska förbereder för studier på engelska i framtiden; tuffare kurser förbereder också till svårare studier + personal (bl a SYV) på IB kan hjälpa till med ansökan till utländska universitet.
Du har fortfarande mycket tid kvar innan du ska väIja till gymnasiet. Det är bra att du är ute i god tid.
Men just nu tycker jag att du kan kika på många olika yrken på www.framtid.se och se m du eventuellt kan "bredda dig" lite och inte endast sikta på Läkare, utan att du kan tänka även på andra alternativ, andra yrken. T.ex om du vill jobba med att ta fram nya läkemedel, kanske yrken som Kemist>> eller BMA>> kan bli av intresse för dig!
Läs så mycket matte du kan. För repetition och självstudier rekommenderar vi www.matteboken.se
Om det är så att du vet att du vill jobba inom Vården (förhoppningsvis kan du bli Läkare, men annars med ngt. annat med inom Hälsa- och sjukvård) - då är det kanske bäst att gå VO-programmet>> VO ger stor valmöjlighet och många dörrar öppnas: t.ex kan man jobba ett år efter gymnasiet och komplettera på komvux sen. Man kan bli Specialistundersköterska, Tandsköterska eller Medicinsk sekreterare på en yrkeshögskola. Man kan på VO bli behörig till Sjuksköterskeprogrammet, och direkt efter gymnasiet komma in på utbildning till Sjuksköterska, och senare utbilda sig till Specialistsjuksköterska eller till Barnmorska, t.ex...många olika möjligheter öppnas via VO. Och det är ingenting som säger att man ej kan bli läkare efter VO. Under studier på VO ingår det minst 15 veckor praktik och man får testa jobba inom vården och se om det verkligen passar dig. Om man läser som lärling>>, är man på arbetsplatsen ganska mycket och dessutom har rätt till lärlingsersättning (man får nästan dubbla sin "inkomst" under gymnasietiden) + att man kan få sommarjobb och extrajobb redan på gymnasiet. På så sätt skaffar man sig arbetslivserfarenhet + inkomst. Och läkare kan man fortfarande bli... sen. :)
Hej Felicia,
om du är intresserad av vård och omsorg, att jobba mer människors hälsa - då är Vård- och omsorgsprogrammet ett mycket bra val. Det är inte alls omöjligt att på sikt bli även läkare efter vård- och omsorgsprogrammet. Men du kommer också att ha många andra alternativ - både på kort och på lång sikt.
Jag tycker du kan boka en "prova-på dag" både på Naturvetenskapsprogrammet & på Vård- och omsorgsprogrammet och sedan kan du jämföra hur det kändes att gå på de två programmen.
Som tur är, så finns det många andra spännande yrken inom hälsa- och sjukvård, än bara läkare. Man kan bli dietist, audionom, fysioterapeut eller specialistsjuksköterska alternativt röntgensjuksköterska eller skolsköterska, bara för att ta några exempel.
Alla som vill bli läkare, blir tyvärr inte det. Jag vet inte om just du kan bli läkare. Det är mycket möjligt att du kan bli det. Vägen är dock mycket lång och man måste vara duktig, målmedveten, ha tålamod och vara envis men även realistisk: om det visar sig att det inte går så bra på vägen mot läkaryrket är det bra att kunna tänka om och välja en annan väg och ett annat yrke.
Hoppas mitt svar blir på något sätt till hjälp för dig!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'kompletterande pedagogisk utbildning' (14 st.)
-
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Jag har 20+ års arbetslivserfarenhet inom främst projektledning, inköp och logistik. I botten har jag en kandidatexamen inom industriell ekonomi, med inriktining logistik. Är också civilekonom. Jag undrar om jag kan komplettera med pedagogisk utbildning för att...
Hej,du får bäst svar från studievägledare på lärarhögskolorna; de är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter men jag vill ändå ge... Läs hela svaret -
KPU efter beteendevetenskaplig utbildning?
Hej, Om jag läser 120 hp inom psykologi, kan jag läsa KPU för att bli behörig/legitimerad gymnasielärare? Hur görs ämneskombinationer? Behöver man läsa 120 hp i ytterligare ett ämne för att kunna bli lärare i bägge ämnen?
Hej,frågor om lärarutbildningar och lärarbehörigheter besvaras bäst av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och av studievägledare på... Läs hela svaret -
Kan jag gå KPU inriktat mot högstadiet och sedan arbeta på gymnasiet?
Hej! Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret -
Hur stor chans finns det om man är reservplats 3?
Hej! Jag är student med ungefär 173 hp och har sökt till en utbildning, där 100 personer är antagen. Just nu är jag på reservplats 3 och undrar om ni tror att det finns en chans överhuvudtaget till att jag blir antagen... Utbildningen jag har sökt...
Hej Sofia,som RESERV nr.3 har man en god chans att bli antagen, men tyvärr inga garantier.FRåGA SYV kommer hålla tummarna för dig!Lycka till! -
SVA 3 och kompletterande pedagogisk utbildning ?
Jag har civilingenjörexamen och just nu studerar jag på sva grundläggande 4 på Sifa. Jag har fått en tjänst som NO-lärare och funderar på att studera en kompletterande pedagogisk utbildning för att kunna jobba som legitimerad lärare. Jag...
Hej Carla.På gymnasienivå (och kurser i svenska som andraspråk 1,2 och 3 ligger på Gymnasial nivå) läser man på komvux i den kommunen där man är... Läs hela svaret -
Hur blir jag lärare i teknik?
Hej! Finns det något program på distans för att bli tekniklärare åk 7-9 eller på gymnasiet? Jag hittar endast program på campus.
Hej Linnéa!Om du vill söka till en högskoleutbildning med start hösten 2020, då kommer utbud av utbildningar fastställas till 16 mars 2020 (det är då anmälningsperiod... Läs hela svaret -
Poäng som krävs med kpu?
Hej! jag började i höstas läsa ämneslärareprogrammet inriktning engelska men klarade inte en spärrtenta. Jag fick då istället tipset att antigen studera engelska omgång två distans i en annan skola eller vänta till hösten för...
Hej,för att komma in på KPU måste man ha minst 90 hp godkända inom ett och samma undervisningsämne; kan krävas fler meriter.För det första, så prioriterar KPU de sökande som ska... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för nyutbildade gymnasielärare i filosofi?
Hej! Jag har hört att det kommer vara lätt för nyutbildade gymnasieämneslärare att få jobb framöver. Gäller detta även för nyutbildade gymnasielärare i filosofi? Vänligen, Anders.
Hej Anders; gymnasielärare är oftast behöriga att undervisa i 2 ämnen.Kurser i filosofi på gymnasiet läses på några få gymnasieprogram,... Läs hela svaret -
dela upp lärarutbildning?
hej! jag är sugen på att bli idrottslärare på gymnasienivå. min fråga är, om man inte vill läsa mer än 1 ämne. dvs om jag bara vill undervisa i idrott har jag då förstått det som att man kan läsa endast lösa ämnet och sedan komplettera med de pedagogiska kurserna? jag undrar även om man...
Hej! Idrottskurser på LiU riktar sig inte till gymnasiet, men går att läsa om här: https://liu.se/ikk/idrott-och-rorelse?l=svVisst kan man bli behörig i endast idrott, men det är säkert bra att... Läs hela svaret -
Bli gymnasielärare?
Hej, hur gör man för att få behörighet att vara gymnasielärare om man har en ekonomutbildning från Lunds Universitet (Civilekonom, när jag gick i skolan....). Jag förstår att man måste läsa pedagogiken men hur mycket och hur lång tid?
Hej Bjarne, i brist på lärare kan du säkert få jobb nu till hösten, även utan lärarexamen /tyvärr - skulle jag säga... för att det är beklagligt att många obehöriga... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare . -
Vad behöver jag för att läsa kpu?
Hej! Jag läste Biomedicin, inriktning fysisk träning på Halmstad högskola mellan 2013-2016. Jag är nu intresserad av att läsa vidare till idrottslärare och för att ha behörighet till att läsa KPU behöver jag ha 90hp i idrott. Min undran är, finns det några poäng ur min tidigare utbildning jag...
Hej Anthony, det är tyvärr tveksamt att några kurser från Biomed.programmet kan bli tillgodoräknade som "idrottskurser". Du bör visa upp dina betyg för en studievägledare som just... Läs hela svaret -
Behörig ekonomilärare?
Hej, hur blir man behörig ekonomilärare?
Hej Anna! Det vanligaste är att man blir ämneslärare på gymnasiet i två ämnen. Vilka ämnen som får kombineras med Företagsekonomi och annan bra info, finns bl a på... Läs hela svaret -
Kan jag läsa yttligare ett ämne?
Hej! Jag undrar om man kan läsa till yttligare ett ämne om man redan har lärarexamen i tre ämnen, alltså att man endast läser så mycket hp som krävs för att få undervisa i ämnet och inte läsa pedagigiken då man redan läst den?
Pedagogiken är anpassad till just undervisningsämnena och man bör därför läsa pedagogik sist. Vill man bli behörig i ännu ett ämne, blir man tvungen läsa om KPU, tre... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga