Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Vad utgår högstadieelever från när de väljer till gymnasiet?
5Poäng
Linn
Hej!
Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?
Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)
Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.
Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.
Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>
De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).
Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.
Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:
En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!
En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>
Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.
Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:
- elevens egna intressen
- tryck från samhället, föräldrarna och kompisar
- vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)
- vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)
- en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.
Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.
Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.
Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare").
Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!
Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>
Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)
Hej, jag fick en fråga som lyder: "Hej!
Jag har två akademisk examen, Kandidatexamen i medical Imaging och Masterexamen i environmental Studies.
Kan få jag som akademisk lärare." Och känner att jag behöver hjälp i att besvara den frågan. Tacksam för alla tips ni kan ge som kan hjälpa att...
Milla : :
Hej!Jag tolkar frågan du fått som att personen/frågeställaren undrar om hen med sin utbildningsbakgrund kan få jobb som lärare på högskola eller universitet, alltså... Läs hela svaret
Vad innebär egentligen en akademisk examen eller akademiska studier? Jag har trott att det är att man har en utbildning från universitetet eller högskola, men på flera hemsidor står det att även YH tex räknas? Vad är det egentligen som...
Milla : :
Hej!Akademiska studier eller en akademisk examen innebär vanligtvis att en individ har genomgått formell utbildning vid en institution för högre utbildning, såsom universitet eller högskola. Allt som... Läs hela svaret
Jag ska börja studera till bygglovshandläggare/byggnadsinspektör och undrar vad man kan bli efter man jobbat som det i några år? Kan man bli nån sorts av chef på avdelningar inom den kommunen man jobbar på eller krävs ytterligare utbildning...
Milla : :
Hej!Chefer har mycket varierande utbildningsbakgrunder, men de flesta har någon form av eftergymnasial utbildning, eller akademisk utbildning, de är alltså ofta akademiker.Det är... Läs hela svaret
Jag är europeisk medborgare, inte svesk och kommer snart att sluta kurs d i comvux. Jag vill fråga om jag kude fortsätta mina studier i sfx i ett yrke som är helt annorlunda än de studier jag hade i mitt hemland. Tack på förhand.
Milla : :
Hej,SFX - är ett samlingsnamn för olika yrkesinriktade språkutbildningar där SFI och svenska som andraspråk (SVA) kan ingå och där x:et... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu på gymnasiet och försöker komma på vad jag vill läsa vidare. Just sociologi eller liknande har fångat mitt intresse, och det verkar som något jag hade tyckt om. Jag har sökt runt lite, och saken är den att det verkar som...
Anna: :
Hej Klara;läs gärna info på framtid.se/yrke/sociolog, yrke/sociologilärare och "yrke humanist". Det finns också ett antal yrken som man kan bli anställd inom med "vilken som helst... Läs hela svaret
Hej!
Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Julia: :
Hej Linnea,
man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel".
Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaret
Hej!
Det finns en elev som studerar nu SFI 3C och är forskare/professor i botten. Har studerat i Italien och jobbar på heltid på Karolinska med stamceller och så vidare på råttor. Men nu vill han arbeta med människor. Det som hindrar honom att få det jobbet är då svenska.
Det finns stöd...
Mikael: :
Hej Amina,
det är bra att eleven som läser SFI och som i grunden är forskare, har stora ambitioner. Dock är det så att alla har inte fler än 24 timmar om dygnet och det är viktigt att ha tid... Läs hela svaret
Hej!
Jag ska börja Malmö högskola till hösten och ska plugga till grundskolslärare F-3. Är det möjligt för mig att plugga vidare sen och bli forskare? I så fall hur borde jag gå tillväga?
Anna: :
Hej Meltem,
i alla ämnen/kunskapsområden kan man läsa vidare med mål att bli en forskare> inom sitt område. Kanske en skolforskare> i så fall? :)
Mitt råd är att du börjar... Läs hela svaret
Hej, jag ska välja gymnasielinje nu i höst. Har 282,5 meritpoäng ifrån vt16, då har jag C i alla NO-ämnen. Jag funderar på att läsa Naturvetenskap med samhällsinriktning eller att läsa Ekonomi med juridikinriktningen.
Gillar båda, tror jag skulle ha det lite lättare på Ekonomi men man kan...
Milla : :
Vilken stad bor du i? Vad säger din lärare i matte, var rekommenderar hen att du läser på gymnasiet ?
Kurser som du behöver till läkare, finns på NA, natur och... Läs hela svaret
Hej, jag undrar - hur lång tid tar det (om man läser på heltid) att läsa in följande kurser:
sas grund & sva 1-3? Kan man klara av det på 12 månader totalt?
Milla : :
Hejsan!
Svenska som andraspråk på gymnasienivå, dvs SVA 1 - 3 är tre kurser som är á 100 gymnasiala poäng/styck. Om man endast läser de kurserna på... Läs hela svaret