Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
Vad utgår högstadieelever från när de väljer till gymnasiet?
5Poäng
Linn
Hej!
Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?
Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)
Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.
Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.
Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>
De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).
Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.
Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:
En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!
En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>
Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.
Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:
- elevens egna intressen
- tryck från samhället, föräldrarna och kompisar
- vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)
- vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)
- en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.
Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.
Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.
Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare").
Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!
Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>
Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)
Hej. Jag är i ett litet dilemma med det jag bör välja härnäst i mina studier. Jag läser just nu till en magisterexamen inom ett modernt språk. I och med att jag redan har använt stora delar av mina veckor på CSN kan jag inte fortsätta...
Milla : :
Hej,jag förstår att du står inför ett viktigt beslut med olika alternativ. Här är några saker att överväga som kan hjälpa dig att fatta ditt beslut:1.... Läs hela svaret
Hej, är det svårt att få en anställning som forskare om man är socionom?
SYV-besökare: :
Hejsan,det är en mycket lång och ganska osäker väg som kan (om man är envis, begåvad och även har tur med sig) leda till att man kan bli Forskare. Det... Läs hela svaret
Hejsan! Mitt namn är ebba och jag blir klar med min kandidatexamen i psykologi till sommaren 2023. Jag funderar på att läsa vidare genom en masterexamen eller magisterexamen i psykologi. Jag har två frågor: 1. Vad är skillnaden mellan master och magister? Jag...
Milla : :
Hej,jag svarar på fråga nr.2 först: Du frågar "Kan man bygga ihop en egen master eller magister genom fristående kurser? Och vilka kurser ska i så fall ingå?" Svar... Läs hela svaret
Hejsan! Jag är snart klar med min kandidat i psykologi och funderar på att studera vidare. Jag förstår dock inte riktigt skillnaden mellan att läsa en master eller en magister. Som jag förstått det är master längre och mer inriktad på...
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket "forskare" berättar vi på framtid.se/yrke/forskare, och det jag, som allmän SYV, ej expert på forskar-problematiken eller på psykologi-branschen, vet... Läs hela svaret
Hejsan! Jag läser just nu på socionomprogrammet på uu och skulle verkligen vilja forska/undervisa efter att jag tar examen. Går det att börja doktorera direkt efter examen eller behöver man skaffa en master inom socialt arbete först?
Milla : :
Hej,till forskarutbildning brukar man kunna söka efter avklarad utbildning på avancerad nivå. Utbildningar på avancerad nivå kräver att man har avklarat minst 3-årig utbildning... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Peter: :
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gärna forska. Jag har en kandidat som lärare. Jag har även snart en examen i studie - och yrkesvägledare. Så snart 2 kandidater. Kan jag söka forskartjänst på det? Eller måste jag ha en master i tex pedagogik och sedan söka...
Anna: :
Hej Caroline! När studierna på grundnivå och minst 1 års studier på heltid på avancerad nivå är (med godkänt resultat) avslutade blir du behörig till... Läs hela svaret
Hej
Jag har börjat läsa Informationssystem - magisterprogram på distans. Jag undrar har jag tillräckligt kunskap att söka jobb som informationsarkitekt efter jag har tagit magisterexamen?
Efter magisterexamen, är jag behörig att söka vidare till doktorandtjänst/ forskarutbildningen i...
Anna: :
Hej Dion,yrket Informationsarkitekt och liknande yrken är i Sverige icke-reglerade. Det betyder att ingen legitimation finns att söka och att arbetsgivare får anställa vem de tycker... Läs hela svaret
Hi I need to know the futuristic job opportunities for studying Theology in master & PhD. Where I can apply for a job & how much I can earn?
Anna: :
Hej Dariush!Vår bedömning är att det i Sverige svårt att få jobb om man utbildar sig till en Teolog. Med masterexamen och efterföljande forskarutbildning kan du till exempel sikta på... Läs hela svaret
Hej! Jag går just nu på uni men ska till nästa termin HT 22; söka en ny utbildning (kandidat). De utbildningar jag överväger till att läsa är antingen en filosofie utbildning (engelska kandidat) eller service management. Så du förstår...
Liselotte: :
Hej Hampus,doktorandtjänsen söker man efter den avancerade utbildningen (alltså efter magister- eller masterprogrammet) - det tar med det minst 4 år (kandidat, 3 år + magister,... Läs hela svaret
Hej! Jag heter Johanna och vill studera vidare men undrar lite över vad som gäller angående kandidatexamen via högskola till jämförelse med universitet? Enligt studera.nu så står det nämligen: ``Ett universitet har ett generellt tillstånd...
Anna: :
Hejsan,kandidatexamina ligger på Grundnivå och på den nivån är det ingen skillnad mellan att läsa på en högskola eller på ett universitet. Det är först... Läs hela svaret
Hej jag läser på socionomprogrammet och är intresserad av att fortsätta senare när jag är examinerad. Jag är inne på att läsa min master som är kopplad till socionomyrket. Jag vet att man kan läsa en master i socialt arbete, men finns...
Anna: :
Hej!Vad som gäller för att kunna - i Sverige - jobba som psykoterapeut --- var god läs på Framtid.se/yrke/psykoterapeut och så vitt jag vet krävs inte att man har läst masterprogram och om man har... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vad skillnaden mellan högskola och universitet är, och är det högskola eller universitet som kommer först efter gymnasium? En fråga till, finns det något som kommer efter universitet eller högskola? Alltså något högre...
Julia: :
Hej!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att bara universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika... Läs hela svaret
1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen....
Anna: :
Hej J,
Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i... Läs hela svaret
Hejsan! Jag är antagen till ett masterprogram i Frankrike i Nice på Universitet Côte d´azur. Det är en master i molekylär kemi och studiespråket är franska. Det jag undrar är om utbildningen kommer vara möjlig att använda i Sverige vid avslutad studietid, dvs om jag skulle vilja läsa vidare till...
Anna: :
Hej Sanna,din fråga måste du ställa till det lärosäte i Sverige där du planerar söka forskarutbildningen. Det är frivilligt för lärosätena... Läs hela svaret