Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31895 frågor besvarade.
Vad utgår högstadieelever från när de väljer till gymnasiet?
5Poäng
Linn
Hej!
Jag går Studie-och yrkesvägledarprogrammet och håller för tillfället på med en uppgift där jag gärna skulle vilja ha lite mer kött på benen då det kommer till vad högstadieelever frågar efter då de söker till gymnasiet? Helt enkelt, vad baserar de sina val på?
Jag har också en fundering då det kommer till popularitet kring gymnasielinjer.. Finns det några linjer som är avsevärt mer/mindre populära?
Så roligt att du blir en av kollegorna snart! Välkommen in i gänget - som en av Sveriges SYV-ar! :)
Du ställer mycket intressant och viktig fråga - vad eleverna baserar sina val på.
Det är givetvis olika från elev till elev och också varjerar mycket i olika delar av Sverige: t.ex i Norrland väljer eleverna i större utsträckning till Yrkesprogrammen, medan de i andra delar av Sverige - väljer mer till de Högskoleförberedande program.
Vissa elever (ca en fjärde del och minst en femtedel) blir inte behöriga till gymnasiets nationella program och kan bara läsa på IM, introduktionsprogrammen>>
De resterande som är majoritet (minst tre fjärde delar av elever) är behöriga till de Nationella programmen och av dem väljer ca 26% till yrkesprogram (och den siffran som Skolforskare uppger borde vara 42%, dvs det är för få som söker till de yrkesprogrammen men i Norrland är situationen bättre än i södra Sverige - varför det är så kanske du kan forska på... du kan kanske blir Skolforskare>> för det behövs mer kunskap och mer försåelse för varför eleverna väljer så som de gör).
Man kan begära statistik från de olika Antagningskanslierna>> och där kan du se vad elever söker för program, men inte varför de söker just så som de gör.
Den erfarenhet som vi på Fråga SYV har (tre år och ca 8 000 besvarade frågor) - säger följande:
En del elever vill bli Läkare>>, Tandläkare>> och Veterinärer>> och ibland har de F betyg i matte och blir inte behöriga till de nationella programmen över huvudet taget, men om de lyckas få E i matte, söker de och ofta också kommer in på NA, inriktning "naturvetenskap", vilket blir oftast för svårt att läsa och det blir avhopp eller i bästa falla E-betyg i så pass många kurser att de får Examensbevis>>, men kommer inte in på Läkarprogrammet på högksola/universitet. Och sedan vill de kanske läsa på komvux till Undersköterska>>, men komvux tar inte in pga de redan har gymnasiekompetens. Det är väldigt tråkigt när det blir så - att eleverna ej kommer in på "sina" högskoleutbildningar (eller ändrar sig och inte vill in på högskola längre, utan vill bli Bagare>> eller Elektriker>>) men det är ofta, tyvärr, inte möjligt. En "återvänds gränd" för de ungdomar som känns också som misslyckande för samhället i stort!
En del elever uppger att de känner press från föräldrarna, som säger att de måste bli Advokater>> eller högskoleutbildade Ekonomer>>, men självaste eleven vill kanske bli Bilmekaniker>>
Det skulle vara mycket intressant om man i gymnasievalet hade också en "kolumn": uppge varför du söker just den gymnasial utbildning.
Påverkande faktorer vid elevens gymnasieval är:
- elevens egna intressen
- tryck från samhället, föräldrarna och kompisar
- vilja att ha hög lön (ganska ofta får vi frågor om vad man bör utbilda sig till för att få arbete med hög lön)
- vilja att ha "alla dörrar öppna" ("breda" utbildningar efterfrågas)
- en del elever vill få jobb så fort som möjligt och de väljer i stor utsträckning de yrkesprogrammen.
Sedan är det också så att det är långt ifrån "färdig" när eleven kom in på gymnasiet. Minst 20% av de som påbörjar gymnasiet - byter program och ofta går om åk1, dvs deras gymnasial utbildning blir 4 år lång (och ibland längre - t o m finns det fall då eleverna läser sammanlagt 6 år på gymnasiet). Ibland är sjukdom (t.ex depression och ångest) orsaken till att eleven hoppar av gymnasiet, gör studieuppghåll eller byter program.
Jag känner inte till var det finns statistik på hur stor % av ungdomar som tar gymnasieexamen från samma program som de påbörjade för 3 år sedan, dvs läser så som det är "tänkt" - på ett program och i bara 3 år. Uppskattningsvis skulle jag säga - kanske ca 60%... det är bara min gissning. Du får gärna höra av dig om du hittar statistik om det.
Sammanfattning: utifrån de frågor som vi får här på Fråga SYV är vår uppfattning att de gymnasieprogram som är mest populära är Naturvetenskapsprogrammet (inriktning Naturvetenskap), Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomi (alla inriktningar på SA och EK). De minst populära är några yrkesprogram, som t.ex VVS-programmet>> och Industritekniska>> (förklaring som vi har fått är t.ex "vill inte bli en vanlig knegare").
Hoppas mitt svar blir till hjälp! Återkom gärna om nya frågor dyker upp! Och vi är också mycket tacksamma för tips om bra hemsidor och intressanta saker inom Studie- och yrkesvägledning!
Du kan skriva dem som en ny fråga eller som inlägg i Forumet - här>>
Bästa hälsningar och lycka till med dina studier, blivande kollega! :)
Jag har kandidatexamen i folkhälsovetenskap (folkhälsostrategi för hållbar utveckling 180hp) och gjorde 2 avancerad fristående kurser; en epidemiologi och en samverkan i utvecklingsarbet för barn och unga. Nu är jag snart köar med master program i...
Milla : :
Hej!Du har en mångsidig utbildningsbakgrund inom folkhälsovetenskap och sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR), vilket är mycket värdefullt. Här är några förslag och tips som kan vara till... Läs hela svaret
Hej! Jag är så osäker på vilken linje eller vad det ens heter som jag vill göra/jobba med. Det som intresserar mig är hur hjärnan fungerar kring människor med olika diagnoser samt deras beteenden. Jag har pratat med en studievägledare men fick...
Milla : :
Hej,vi på FRåGA SYV är allmänna studievägledare (inte experter på just utbildningar som kan leda till möjlighet att forska i hur hjärnan... Läs hela svaret
Hej, är det svårt att få en anställning som forskare om man är socionom?
SYV-besökare: :
Hejsan,det är en mycket lång och ganska osäker väg som kan (om man är envis, begåvad och även har tur med sig) leda till att man kan bli Forskare. Det... Läs hela svaret
Hej, Jag skulle kunna tänka mig att arbeta med forskning inom litteraturvetenskap eller språk i framtiden och har några frågor. Är det många av de som söker doktorandtjänst inom dessa ämnen som blir anställda? Eftersom språk och...
Anna: :
Hej!de som har avklarat forskarutbildning bedriver forskning och också kan undervisa på lärosätena i "sina ämnen". Med lärosätena menar jag i detta... Läs hela svaret
Hej! Jag går just nu på uni men ska till nästa termin HT 22; söka en ny utbildning (kandidat). De utbildningar jag överväger till att läsa är antingen en filosofie utbildning (engelska kandidat) eller service management. Så du förstår...
Liselotte: :
Hej Hampus,doktorandtjänsen söker man efter den avancerade utbildningen (alltså efter magister- eller masterprogrammet) - det tar med det minst 4 år (kandidat, 3 år + magister,... Läs hela svaret
Hej.
Har man större chans att få bli antagen till Doktorandtjänst om man har en Master jämfört med om man "bara" har en Magister? Eller baseras antagningen till Doktorandtjänster på den kvalité man har på sitt examensarbete på Avancerad nivå (den kan ju vara lika bra oavsett om man har en...
Anna: :
Hejsan, vi ställde din fråga till flera sakkunniga och fick några "lite olika" svar, t.ex:"Grundläggande behörighet för forskarutbildning i... Läs hela svaret
Hej! Min fråga är uppdelad i två kan man säga. Ena delen är handlar rent om kurser och behörighet, medan andra delen handlar om själva universiteten som erbjuder utbildningarna. Jag är väldigt intresserad av att studera min väg upp till att...
Julia: :
Hej Ivana,inför mastrprogrammet måste man ha 3-årig högskoleutbildning, och det är 180 hp.Självaste masterprogrmmet är sedan 2-årigt, alltså 120 hp.Att endast läsa fyra... Läs hela svaret
Jag har sökt på framtid.se för att hitta diverse yrken jag var intresserad av och hur man utbildar sig till dem. Framtid.se hänvisar till en länk på SLU. På SLU hittar jag endast en faktatext om vad yrket innebär men inte var man kan hitta...
Liselotte: :
Hejsan,ta en titt på slu.se/fakulteter/s/forskning/framstaende-forskning och längre ner på sidan (länk ovan) finns även kontaktuppgifter till en kontaktperson, som du gärna får ta... Läs hela svaret
Hej! Jag är nyfiken på att doktorera. Men hur går jag tillväga? Idag har jag en lärarexamen på 3,5 år. Men utöver det så har jag gått kurser. Så sammanlagt har jag 295 högskolepoäng. Vänligen Caroline
Anna: :
Hej Caroline,
inom vilket område vill du doktorera: pedagogik? eller det ämnet i vilket du är behörig lärare? eller ngt annat?Mitt förslag är att du vänder dig till studievägledningen på... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vad skillnaden mellan högskola och universitet är, och är det högskola eller universitet som kommer först efter gymnasium? En fråga till, finns det något som kommer efter universitet eller högskola? Alltså något högre...
Julia: :
Hej!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att bara universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika... Läs hela svaret
Jag undrar vad som krävs för att jobba som historiker (forskare) och vart och hur man söker det jobbet? Jag har gymnasiebetyg 2A i historia Mvh Felicia
SYV-besökare: :
Hej Felicia,du måste börja med att läsa Historia på högskolenivå: högskola eller Universitet och vara beredd att läsa i många år. Det är som lägst fyra års-studier... Läs hela svaret
1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen....
Anna: :
Hej J,
Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar hur det är med lönen när man läser vidare.
Till exempel vill jag läsa till civilingenjör inom bioteknik och funderar sedan att läsa vidare till forskare. Lönen för forskare är lägre än för en civbiotekniker och jag funderar på hur det fungerar? Läggs lönerna på varandra eftersom...
Liselotte: :
Hej Linda,
om man har utbildning på avancerad nivå (master- eller magisterprogram), kan man söka Doktorandtjänster, om man hittar några tjänster som utannonseras; det... Läs hela svaret
Hej!
Jag är helt förtvivlad! Jag tycker så fruktansvärt mycket om teoretisk gastronomi/kulinarisk vetenskap att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Jag har en master i biologi och en magister i journalistik i vilket jag i så hög grad som möjligt försökt bland in gastrostomi och...
Anna: :
Hej Kristina,kan inte du starta eget företag och som egenföretagare/entreprenör sysssla med det som du tycker är roligast? Du skriver att du vet att du skulle göra ett mycket bra jobb om du fick chansen. Ge dig... Läs hela svaret
Jag undrar om doktorander måste undervisa, och måste en undervisa för att kunna forska?
Julia: :
Hej Lisa,svar på din fråga kan bero på olika saker... vi på Fråga syv kan inte ge ett kort och konkret svar som omfattar alla de olika branscher och olika situationer. Om du är 19... Läs hela svaret