Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'uppnå kraven för examensbevis' (13 st.)
-
Problem med komvuxarbete?
Hej, Jag läser just nu komvuxarbete inom vård och omsorg. Läraren säger att jag ska ta med praktiska moment från min APL men jag har inte haft APL genom min komvux då jag inte läser undersköterska programmet som de andra. Jag försöker bara...
Hej,jag undrar hur det kommer sig att du gör komvux-arbete inom vård- och omsorg om du läser mot högskoleförberedande examen inom område naturvetenskap-teknik? Det är i mina ögon fel sort... Läs hela svaret -
Hur fungerar möten om gymnasiumbyte?
Hej, jag har ansökt om att få byta gymnasiumskola till hösten. Jag fick svar av SYV från skolan jag är intresserad av och hon föreslog tider där vi kunde hålla möte om ”ett” skolbyte. Min fråga är; betyder det då att...
Hej,jag vet inte om några andra elever vill ha samma plats som du också vill ha - på den skolan, alltså, dit du vill byta till. Det finns viktiga saker som gör att eleven kan eller inte kan... Läs hela svaret -
Bytt program med F i två ämnen, spelar någon roll för Gymnasiepoäng?
Hej, jag har tidigare bytt från natur till samhälle och fick F i matte 1c &2c men fått godkänt i Ma 1b och kommer nog få godkänt i Ma2b. Man får endast ha 250 poäng med F i gymnasieexamen och de två kurserna som jag har F i blir 200...
Hej André!Du kommer inte ha F i matematik 1c in i ditt examensbevis. Du kommer få in det godkända betyget i matematik 1b (i stället). Bra om du får... Läs hela svaret -
Har jag ens en chans?
Hej! Jag har flyttade till Stockholm 2 månader sedan och sökte flera skolar men har inte kommit in någon skolan på grund av jag klarade inte matte 1b och svenska i årskurs 1 samhällsvetenskap. Min skolan var jättedåligt om jag skulle var kvar...
Hejsan!Om du är 18 år eller äldre, så är du myndig och dina vårdnadshavare har inte per automatik rätt att veta allt om din skolsituation. Men i praktiken är det oftast svårt för... Läs hela svaret -
Kan man hoppa av en kurs mitt i ett år?
Hej! Jag undrar om man kan hoppa av en kurs mitt i ett år. Jag läser både matte 5 och engelska 7 så jag undrar om jag kan hoppa av engelska 7 för att jag känner att jag inte orkar med en extra kurs när jag inte behöver den?
Hej Ellen,läsa på gymnasiet är frivilligt, men om du vill uppnå kraven för examensbevis och även ha rätt till studiehjälpen från CSN, måste du försäkra dig... Läs hela svaret -
Kan jag läsa utökat program med kurser från andra linjer?
Jag går natur och en idrottslinje vilket gör det möjligt för oss att gå ett fjärde år på gymnasiet för att hinna med både skolan och träningen. Vi får välja till kurser som Engelska 7 och Matematik 5, men jag tänker...
Om du uppnår kraven för examensbevis på tre år, borde du gå ut examensbevis och ta studenten och inte läsa fjärde året. -
Godkänt (E) i matte 2b ett krav för examen (komvux)?
Hej! Jag läser just nu mot en högskoleförberedande examen-samhällsvetenskapliga programmet vid vuxenutbildningen (komvux) i halmstad. Jag är osäker på om jag måste få ett godkänt i matte 2b för att få ut min gymnasieexamen. Jag...
Hej Sara, det är Ok med F betyget i matte 2b men sammanlagt kan du inte ha mer än max 150 F-poäng i ditt examensbevis från komvux; och matte 2b går på 100p., så det... Läs hela svaret -
Samhällsprogrammet "kärnämnen"??
Hej! Jag har gått Samhällsvetarprogrammet, och har en sådandär "U" kurs på mina betyg, så jag har 2600 poäng i helhet, inte 2500. Det gick inte så jättebra i gymnasiet så jag studerar nu på Komvux och har läst upp...
Hej!om du vill få ut Examensbevis från komvux, måste du göra Planering mot examensbevis med SYV på komvux.Om du är pluggtrött, vill du verkligen plugga efter det att du får ut... Läs hela svaret -
min lärare låter mig inte göra omprövning i en F kurs, får hon?
hej. har underkänt i en kurs. min lärare vägrar göra omprövning. känner mig orättvist behandlad. har för mig att man får prova tills man har gått ut gymnasiet. gör min lärare rätt eller fel och vad kan jag göra? tack på förhand.
Hej Jasmin, det är REKTOR som fattar beslut om eleven får eller inte får göra prövning under sin gymnasietid. Som regel får man en prövning /ett... Läs hela svaret -
måste man klara både matte 1 och 2?
Hej, jag undrar om man går Sam beetende ifall man måste klara både matte 1b och 2b. Eller räcker de med godkänt i endast matte 1b för att ta examen?
Hej Laila, för att uppfylla kraven för examensbevis >> räcker det på alla program att endast få godkänt betyg i matematik på nivå ett, dvs i Matte 1. Men BETYG i Matte 2b... Läs hela svaret -
Hoppa över en kurs i trean?
Min dotter läser Estetiska programmet Bild och form. Nu i trean vill hon hoppa över en kurs - en av de hon valt själv och som alltså inte är obligatorisk. Den ger 100 p. Får hon ta studenten ändå? Hon kommer ju att få 2400 p i stället för 2500 p. Måste hon läsa någon anna kurs i stället under...
Hej Carina, för att uppnå Kraven för gymnasieexamen på gymnasiet>> måste eleven ha BETYG i minst 2500 poäng. Alla betygen behöver inte vara Godkända. Det skulle vara OK att ha 100... Läs hela svaret -
Vill byta gymnasielinje?
Jag skulle vilja byta linje! Jag går just nu restaurang och livsmedel i trean men skulle vilja byta till barn och fritidsprogrammet. Måste jag börja om redan från åk1 eller går det att börja tvåan? Jag har kollat lite eftersom att jag går yrkesförberedande och vill byta till ett annat...
Hej Emma, det är inte förbjudet för rektor att ta in en elev från Restaurang/livsmedelsprogrammen in i åk2 på Barn- och fritidsprogrammet, men det händer i princip aldrig. Varför?Jo,... Läs hela svaret -
Individuella Kurser?
Det är dags för mig att välja individuella kurser och kurserna vår rektor visade som fanns tillgängliga för min linje var indelade i färger. Han sa att man kunde välja individuella kurser som är tillgängliga för andra linjer också men att det skulle innebära en eventuell/möjlig...
Hej Mohamad, schemat-krock innebär att två olika lektioner ligger samtidigt; eller - i bästa fall - överlappar varandra. Exempelvis kan en lektion börja kl.13.00 och sluta 14.00 och en annan lektion som du... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga