J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'ekonom' (19 st.)

    • Elias57477

      ekonomi på YH eller SU?

      Hej Jag har sökt global politisk ekonomi med historiskt perspektiv via SU och redovisningsekonom på YH. Jag tror inte jag kommer kunna komma in på utbildningen via SU och undrar hur framtiden ser ut för någon med ekonomiskt utbildningen från YH, är det...

      Milla : : Hej!Att jämföra karriärmöjligheterna och löneutsikterna för yrken som man kan jobba inom efter olika utbildningar kan vara komplext och beror på många olika faktorer, inklusive... Läs hela svaret
    • Moya

      Välja mellan civilekonom- och ekonomprogrammet, Tips?

      Hej. Jag undrar vad skillnaden mellan Civilekonomprogrammet och Ekonomprogrammet är. Är det samma jobbmöjligheter man får eller skiljer det sig? Är någon bättre om man vill ha bra arbetsmöjligheter utomlands? Kan man göra en tvåårig...

      Milla : : Hej!Civilekonomprogrammet och Ekonomprogrammet är utbildningar inom samma kunskapsområde, men det finns vissa skillnader mellan dem när det gäller innehåll, akademisk nivå... Läs hela svaret
    • Lina

      Kan man jobba inom HR om man väljer ekonomi kandidat?

      Hej! Kan man jobba inom HR om man läser ekonomi kandidat? Eller är kandidat inom HR bättre? Om man vill bli ekonom, är ekonomi kandidat + master eller civilekonom + master bättre?

      Milla : : Hejsan,yrken inom HR är i Sverige icke-reglerade; det betyder att arbetsgivare får fritt bestämma med vilken utbildning de anställer. Men min erfarenhet är att utbildning i... Läs hela svaret
    • A-M

      Studera till ekonom efter teknikprogrammet?

      Hej, jag går nu tredje året i teknikprogrammet och planerar att studera till ekonom efter gymnasiet. Men jag är osäker på om jag kan det då majoriteten av mina betyg ligger på E, med vissa kurser som max nått C. Men jag har inte F i något,...

      Milla : : Hej,om du vill komma in på en högskole-universitetsutbildning i ekonomi, t.ex kandidatprogrammet i ekonomi, då krävs det Grundläggande behörighet + godkända betyg i matematik 3... Läs hela svaret
    • A.s1999

      Dubbel kandidatexamen psykologi & företagsekonomi?

      Hej. Jag har en kandidatexamen i ekonomi, företagsekonomi (management). Jag undrar vad som krävs för att få en kandidatexamen även i psykologi? Har kikat tex på psykologi 1 30hp. Men krävs det ytterligare? Många kurser i företagsekonomi har jag...

      Milla : : Hej,ett av kraven för kandidatexamen är minst 90 godkända högskolepoäng i Huvudämnet. Ett annat krav är att man får godkänt betyg i en kandidatkurs med rätt... Läs hela svaret
    • Elev1

      Ekonomijobb i framtiden och val av utbildning?

      Hej! Jag läser just nu ett basår. Jag började läsa för att jag tyckte det lät intressant och att jag alltid har haft lätt för matte. Men nu börjar jag undra om det är rätt. Jag har på senare år haft ett intresse av aktier och...

      Mikael: : Hej Lucke,med tanke på din ålder har du cirka 50 år till pension och ingen kan veta hur utvecklingen kommer att gå under så lång tid framöver. "Ekonomi"... Läs hela svaret
    • Cecilia

      Blir man ekonom av nationalekonomi utbildning?

      Hej! Jag upplever att det är lite svårt att veta exakt vad som krävs för att bli ekonom. Jag hade gärna velat läsa någon mer inriktad utbildning och tycker att nationalekonomi verkar intressant men är nervös över att det blir för...

      Julia: : Hej Cecilia!Ekonomiyrken, bl.a yrket Ekonom och Miljöekonom är i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får anställa vem hen vill, med vilken tidigare utbildning som helst.Du... Läs hela svaret
    • Sara

      Hur svårt är uni?

      Hej! Jag är intresserad av ekonomi och kommer att söka till både yrkeshögskola och uni/högskola. Jag vill jobba med ekonomi så egentligen spelar de ingen roll om det e yrkes/uni, sålänge det är ekonomi. Såklart är uni lite bredare och man lär sig mer det teoretiska. Men Iaf till min fråga, jag...

      Anna: : Hej Sara, om universitetsstudier blir för svåra just för dig eller inte kan inte vi på FRåGA SYV uttala oss om; vi känner ju inte till ngt om din studiekapacitet.Prata gärna med... Läs hela svaret
    • Sara

      Uni/yrkes ekonom?

      Jag sökte t redovisningekonom men kom ej in, sökte i Linköping. allrid vsrt intresserad av ekonomi och tvungen nu att vänta t april för att börja hösten 21. Det e ekonomi jag vill plugga o såg att ekonomprogramet i skövde var ganska låg. Under tiden nu så tänkte jag läsa matte3 o höja mina...

      Mikael: : Hej! Om jag förstår dig rätt så sökte du till en yrkeshögskoleutbildning men kom inte in. För att söka till ekonomiutbildningar på högskolenivå har du ännu inte... Läs hela svaret
    • Sandra

      Antagning - HHS/SSE, Handelshögskolan i Stockholm?

      Hej, Jag har alltid haft två olika, på många vid lika, på många vis skilda drömutbildningar.

      1. Kandidat+Master i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

      2. Juristprogrammet vid Lunds Universitet.

       

      Jag har alltid...

      Anna: : Hej,HHS är en privat högskola och deras behörighetskrav "avviker" rätt så kraftigt från de "vanliga" behörighetskraven; HHS kan också när som... Läs hela svaret
    • Elev

      Har ni tips vid valet av utbildning?

      Hej! Jag funderar att studera jurist eller ekonom -programmet. Jag har svårt att bestämma mig för vilken. Jag vet att man ska välja efter intresse, men har ni andra tips på hur jag kan tänka och vilken lönar sig i längden? Jag har prövat tester...

      Daniel: : Hej Linda,har du erfarenhet av att läsa på högskolenivå? Om inte så är det kanske bra om du tar en enskild kurs i vardera ämne - juridik och ekonomi - alltså, en juridisk kurs... Läs hela svaret
    • Jonna

      civilekonom eller socionom?

      Hej! Jag står nu i valet och kvalet mellan vilken utbildning jag borde läsa på universitetet. Jag studerade samhällskunskap i gymnasiet, och tyckte det var väldigt intressant med psykologi och sociologi. Jag älskar de ämnena, och hur hjärnan och människan fungerar. Socionomutbildningen låter...

      Julia: : Hej Jonna,intressanta och viktiga frågor du ställer, men som också är svåra att ge ett konkret svar på. ***De utbildningar du nämner i din fråga går på 3,5 respektive 4... Läs hela svaret
    • Maja

      Civilekonom eller mäklare?

      Hej! :) Jag undrar vilken utbildning som är mer givande i framtiden, att man blir civilekonom eller mäklare. Vilken bransch är det enklare att "klättra" i och vart finns det generellt bättre pengar? Lön är inte faktorn som kommer avgöra vad jag pluggar till men eftersom jag vill båda precis...

      Anna: : Hej Maja,det är omöjligt att veta exakt hur arbetsmarknaden kommer se ut om 3-4 år. Civilekonomprogrammet är 4-åriga.Ekonomiprogrammen är 3-åriga och utbilda sig till fastighetsmäklare... Läs hela svaret
    • Hanna

      Vad för utbildning ska jag välja?

      Hej! Jag sitter och funderar på utbildningar och yrkesvägar, men har lite funderingar. Yrken som lockar är framförallt kommunikatör, PR-konsult, marknadsförare och art director. Den utbildning som verkar stämma bäst till mina karriärmöjligheter är ”Medie- och kommunikationsvetenskap - PR,...

      Daniel: : Hej Hanna, inget av de yrken du nämner i din fråga är ett Reglerat yrke, dvs det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Det är endast inom de Reglerade yrken>>>... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga