Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'engelska lärare' (23 st.)
-
Ämneslärare inriktad mot engelska och svenska?
Jag vill bli ämneslärare med fokus Engelska och Svenska: jag jobbar som heltid, tillsvidareanställd, med ett bolån och har inte råd att ta studielån, enbart för att överleva genom månaden, medan jag pluggar. Vilka fristående kurser,...
Hejsan,att ta ut lärarexamen tar minst 3 år om man läser på lärarhögskolan på heltid men då blir man ämneslärare på grundskolan med Ett... Läs hela svaret -
Tenta av/göra nationellt prov i kurs?
Hej! Jag och nästan hela min klass upplever att vi har fått alldeles för låga betyg i engelska (tex låg jag på A i 9-an och nu får jag E eller om jag har tur ett lågt D i ämnet (en5)). Jag undrar därför om det rimligtvis borde finnas någon möjlighet att göra nationellt prov i kursen eller att...
Hej,betygssättningen är Lärarens kompetens. Som studie- och yrkesvägledare har jag inte bland mina arbetsuppgifter att sätta betyg; och i utbildning till SYV ingår inte lära sig... Läs hela svaret -
Orättvist bedömd i engelska 5?
hej! Jag låg alltid på A (kanske något B här och där) i engelska i grundskolan, men nu i 1:an när jag har engelska 5 får jag alltid E eller kanske ett svagt D på både min muntliga och skriftliga förmåga. Jag är rätt säker på att jag inte fick glädjebetyg i grundskolan (de flesta fick inte A i...
Hejsan,Det låter verkligen frustrerande att du upplever att ditt engelskbetyg inte återspeglar din verkliga kunskapsnivå. Men jag som är SYV sätter inga betyg och har inom min utbildning till SYV... Läs hela svaret -
Sjuksjöterska och lärare?
Hej! Jag skulle vilja bli både gymnasielärare i engelska och sjuksjöterska men man får endast studielån för 6.5 år och gymnaiselärare är 5.5 år och sjuksköterska 3 år. Finns det möjlighet att plugga båda samtidigt?...
Hej,jag undrar var du hämtade information om hur länge man kan få studiemedel för studier på eftergymnasial nivå? På www.csn.se står det att man kan, som längst, få... Läs hela svaret -
Gymnasielärare med ett ämne?
Just nu funderar jag på vilken lärarutbildning är bäst att söka till när det gäller möjligheter till arbete i de kommande åren. Jag tänker antigen bli gymnasielärare i engelska eller förskollärare. Jag har däremot hört talas om att det är svårt att hitta ett arbete som gymnasielärare i bara...
Hej,det är (i alla fall nu, i Sverige) stor brist på både förskollärare och på legitimerade lärare och bland annat på gymnasielärare i så gott som alla ämnen! Hur det... Läs hela svaret -
Hur är det att börja universitet under våren?
Just nu har jag ansökt till några program för april 2024. Mitt prioriterade program är ämneslärare för engelska och spanska för arbete på gymnasiet. När jag gick ut gymnasiet hade jag inte Spanska 3 som behövs för det programmet,...
Hej, längden på universitetsprogram med samma innehåll är lika oavsett om första terminen läses på hösten eller på våren. Det är ju ingen skillnad... Läs hela svaret -
Vilka ämnen är mest eftertraktade?
Hej! jag tänker läsa till gymnasielärare nu till hösten och går just nu & funderar på vilka ämnen jag ska välja. Jag funderar på svenska & engelska då jag gillar språk, men hade även varit kul med historia eller något annat SO-ämne. Hur ser det ut med efterfrågan på olika ämnen & olika...
Hej Lovisa!viktiga frågor men svårt att svara på. :) När en lärare slutar, vill rektor ersätta honom/henne med en annan lärare som är behörig i samma ämneskombinationen,... Läs hela svaret -
Kan en amerikansk student bli engelskalärare?
Hej. Min flickvän är från USA och talar engelska som modersmål. Hon har en kandidatexamen i social-antropologi och studerar en masterexamen vid Lunds universitet. Hon har nu tänkt att hon skulle vilja bli engelskalärare i Sverige efter sin master, men har inga poäng i engelska som ämne,...
Hej David,när det är lärarbrist, kan man få jobb som lärare även om man inte har lärarlegitimation. Och det kan vara en väg in i yrket på så sätt att man... Läs hela svaret -
Yrkeslärare häst, kombinerat med engelska?
Hej! Jag funderar på att söka nu till våren så jag blir yrkeslärare med häst inriktning. För planen just nu är att i sånna fall läsa Hippolog på 180hp och sedan yrkeslärar- "tillägget" på 90hp. Men då blir jag väll "bara" lärare inom hästämnena? Finns det något sätt, eller kurser man...
Hej Bella,när det lärarbrist kan man få jobb som lärare även som obehörig, alltså utan lärarlegitimationen. men vill man bli behörig lärare, är det... Läs hela svaret -
plugga igennnnnn?
Hej, jag har nyss anländt i Sverige och tänker jobba med mitt yrkesutbildning från Syrien, jag är 33 år, jag hade pluggat engelsk litteratur i fyra år. och då frågar jag hur jag kompletterar och vad jag behöver plugga osv. tacksam för...
Hej,om du planerar bo och jobba i Sverige, så är det bra (och ibland helt nödvändigt) att kunna tillräckligt mycket svenska, alltså prata och skriva, förstå vad folk säger och förstå... Läs hela svaret -
Kan man bli lärare i spanska, engelska och matematik åk 7-9?
Hej! Jag är en tjej som är väldigt intresserad av att bli lärare i spanska och engelska, och eventuellt matematik. Jag vet att jag måste gå ett basår eller på komvux för att kunna bli lärare i matematik, eftersom jag går...
Hej Amy,jag vill börja med att säga att du kan på samhällsvet.programmet bli behörig till utbildningar lärare i Matematik, om du läser matematik 3b och 4 som... Läs hela svaret -
Vilket sätt kan jag vara en specialslärare eller engelska lärare?
Jag tog examen från mitt hemland som yrkeslärare 1988, men jag har jobbat som ämneslärare (engelska, matematik och vetenskap) i mer än 9 år i mitt hemland och i Jemen tills jag kom till Sverige. Därefter blev jag modersmålslärare i Motala kommunen i 3 1/2 år. Nu jobbar jag som personlig...
Hej, du kan söka jobb som lärare, trots att du /som det ser ut idag/ ej kan bekräfta att du är utbildad Lärare. Det är lärarbrist och även... Läs hela svaret -
I stort behov av vägledning Hur går jag till väga?
Hej Jag går i gymnasiet i andra ring på el och energi programmet. Jag är både missnöjd med både utbildningen jag valt samt skolan och känner att jag valde helt fel program. Jag har som mål att bli engelska lärare men vet inte riktigt hur jag...
Hej Markus, Jag skulle rekommendera att du lägger in en ansökan till åk1 till ett annat program, ex. till SA; detta påverkar inte dina nuvarande studier - du kan, trots att du... Läs hela svaret -
Läsa till ämneslärare på olika skolor?
Hej, jag har varit intresserad ett tag nu på att bli ämneslärare för gymnasienivå men har svårt att få fram en plan. Jag vet att man läser ett ingångsämne och sedan väljer till ett ämne. Mitt dilemma är att det finns inget...
Hej Minna, förutom ämneslärarprogrammet finns det ett annat sätt att bli behörig lärare - genom fristående kurser + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning efteråt.För... Läs hela svaret -
Mattelärare- behörig i matte 4?
Hej, Jag är en 17 årig tjej som går i ekonomiprogrammet åk 2 och jag har lite svårt att välja vad jag ska plugga vidare i högskolan. Jag tänkte kanske bli ämneslärare i grundskolan åk 7-9 i matte som huvudämne, engelska och svenska. Jag har läst att man måste ha ett godkänt betyg i mate 4...
Det stämmer att det för behörighet till lärarutbildningen, där man läser mot mattelärare - att du behöver godkänt betyg i matte 4. Fråga på din skola om du kan läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga