Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'handläggare' (15 st.)
-
Skiljer dessa utbildningar sig i arbetslivet?
Jag velar mellan samhällsanalys eller offentlig förvaltning. Båda är inom samhällsvetenskapen. Hur skiljer de sig på arbetsmarknaden? Kan man exempel få samma typ av utredare, handläggare, administratör jobb eller skiljer de sig på den...
Hej,min uppfattning är att man kan få samma typ av jobb som utredare, handläggare, administratör och "liknande" kontorsjobb efter båda utbildningar. Yrken inom de områden... Läs hela svaret -
Distans kurser för komplettering?
Hej! Är en person som läser till mellanstadielärare. Men har alltid varit nyfiken på att jobba på myndigheter också. Då lärarprogrammet går långsamt har jag börjat fundera på att läsa fler distans kurser. Läste...
Hej; det finns olika myndigheter och olika tjänster och arbetsuppgifter inom varje myndighet. Titta gärna på följande... Läs hela svaret -
Vilka jobb finns?
Hej! Efter man läst offentlig förvaltning står det att man kan jobba som handläggare och utredare. Jag undrar vad är det för typ av handläggning och utredning? Kan ni ge exempel? Kan man arbeta med juridiskt material exempel såsom det står...
Hejsan,juridiska "moment" ingår i många utbildningar och i många olika yrken. Det är också möjligt att gå kurser och påbyggnadsutbildningar "inom sin anställning":... Läs hela svaret -
Kan offentlig förvaltning vidga vyerna på arbetsmarknaden som lärare?
Hej! Är utbildad lärare och undrar om en utbildning inom offentlig förvaltning kan vidga mina vyer på arbetsmarknaden, eller blir den ungefär densamma som nuvarande? Har intresse av arbete som administratör, handläggare, receptionist, chef, rekryterare,...
Hej,du skriver i din fråga bland annat följande: "Har intresse av arbete som administratör, handläggare, receptionist, chef, rekryterare, ekonom på olika... Läs hela svaret -
Fråga om framtiden yrke ?
Hej jag går ändra år gymnasiet med försäljningen och service program. nu jag vill jobba i framtiden på försäkringskassan,kommunala eller immigrationverket Min fråga är vilken utbildning ska jag plugga till?
Hej,på de arbetsplatser som du nämner i din fråga finns olika yrken som finns representerade. T.ex på Försäkringskassan finns både utredare och handläggare. Handläggar-tjänst kan... Läs hela svaret -
Finns någon utbildning likt jurist?
Typ alla jobb i form av handläggning jag söker står det krav juristexamen. Jag hat inte poäng nog att söka jurist. Finns det någon annan liknande utbildning som ger möjlighet till jobb med liknande utbildning? Rättsvetenskap är för...
Hej,inom vissa yrken är juristexamen ett krav men inom väldigt många andra kan arbetsgivare ha ett Önskemål om att man har juristexamen men arbetsgivare kan anställa även utan... Läs hela svaret -
Bygga examen till handläggare?
Hej! Jag har funderat lite på att bygga min egen examen som kan leda till jobb som handläggare. Vilket huvudämne bör jag rikta in mig på om jag vill få ut en passande examen? Och vad för slags övriga kurser skulle vara lämpliga att ha för...
Hej,det finns väldigt många olika slags "handläggare", t.ex bygglovshandläggare och utbildning till det yrke ligger i Sverige inom Yrkeshögskola. Så, du behöver avgränsa... Läs hela svaret -
Hur får jag in foten i en ny bransch?
Hej! Jag har arbetat som lärare i grundskolan i många år och vill nu byta bana. Helst vill jag arbeta som handläggare på myndighet men även andra administrativa roller är intressanta. Mitt problem är att jag inte har någon erfarenhet av arbete på myndighet och inte heller någon erfarenhet som...
Hej Jenni!ett förslag som jag har går ut på att du söker SOMMARJOBB som administratör eller handläggare på någon myndighet. Genom sommarjobb kan man få in foten och... Läs hela svaret -
Jurist eller förvaltning?
Hej, Jag har en fråga som jag länge funderat över. Jag är intresserad av arbete som handläggare/administratör/ochkanskeutredare. Detta inom exempel arbetsmiljöverket, skatteverket, begravningsföretag, kommun, konsumentverk osv....oftast stårt det...
Hej Linda!Du skriver om att du är intresserad av arbete som handläggare/administratör och ev.också som utredare. Både handläggare/administratör och utredare kan... Läs hela svaret -
Är det värt att utbilda sig till det?
Hej, Är utbildad förskollärare som funderar att läsa offentlig förvaltning. Jag undrar om det är värt det dvs. kommer det ge mig fler möjligheter på arbetsmarknaden eller har jag samma möjligheter att jobba med annat som med endast förskollärareutbildningen? Mvh
Hej Linda!jag undrar om du är medveten om att studiemedel kan man få för max 12 terminers studier (på eftergymnasial nivå) om man läser på heltid. Du är utbildad... Läs hela svaret -
Socialrätt? Annat?
Hej! Jag är utbildad lärare upp till årskurs 6 i grundskolan. Jag är dock mer intresserad av att arbeta som handläggare av något slag. Jag har studerat sociologi 15 HP samt civilrätt 7,5 HP. Är det möjligt att få jobb som socialsekreterare...
Hej Josefin,Det finns väldigt många olika sorters handläggare. Att få jobb som socialsekreterare är oftast möjligt endast med socionomexamen i bagaget. Det är i o f s inte förbjudet att arbetsgivare... Läs hela svaret -
vilken typ av handläggare?
Vad för typ av handläggare blir man om man läst offentlig förvaltning?
hej Linda;offentliga arbetsgivare är de statliga myndigheter, kommuner och landsting. Om man har läst Offentlig Förvaltning, passar det i så fall som bäst att söka jobb som handläggare eller som... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden?
Hejsan Jag ska nu börja mitt tredje år i gymnasiet och har länge nu velat arbeta inom en offentlig sektor som en juridisk handläggare eller utredare på tex myndighet eller försäkringar men vill inte ta en utbildning på universitet(för lång...
Hej Edita, var Paralegal brukar få arbete kan du se ex. i yrkespresentationen Paralegal på Framtid.seEn liknande (men lite "smalare") yrke är IP-paralegal Att lite olika behörighetskrav ställs inför... Läs hela svaret -
Offentlig förvaltning eller human resources?
Hej! Just nu studerar jag till förskollärare, men under senare tid har intresset väckts för arbete som handläggare inom diverse företag som arbetsmiljöverket, konsumentverket, kronofogden, skatteverket, m.m. samt arbete inom personalvetenskap med rekrytering, arbetsmiljö, ekonomi. Jag står...
Hej Linda;yrken personalvetare och "handläggare" är samlings-begrepp som inkluderar många olika "under-yrken" och oändligt antal olika uppsättningar/kombinationer av arbetsuppgifter.... Läs hela svaret -
Hur gör jag nu?
Jag har en akademiskt utb från Egypten. jag är utbildad advokat samt har jobbats som det i Egypten Jag tog examen 2006 en examen som enligt UHR översatt till svenska systemet motsvarar en kandidat examen. Hur gör för att snabbast komma i arbete som advokat här i Sverige? Kan jag validera...
Hej Emad, för att i Sverige bli en Advokat>> måste man ha antagits som ledamot i Sveriges Advokatsamfund och det är därför bra om du ta kontakt med Sveriges Advokatsamfundet för att det är ju av... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga