Montadar
    Hej! Några frågor angående högskola/komvux/meritpoäng..

    Jag vill läsa en utbildning inom ekonomi. Men vet dock inte om det är bättre jobbmöjligheter om man läser på vanlig högskola eller yrkeshögskola (yh). Vill nämna att jag är främst intresserad av att jobba inom bank efter examen men även jobb i myndigheter är av intresse.

    1. Bläddrade runt nätet och hittade ''Bank- och försäkringstjänsteman'' yrkesutbildning http://www.studentum.se/skola/yrgo/bank-och-forsakringstjansteman-35971. De kräver grundläggande behörighet för yrkeshögskolestudier och lägst betyget E i kurserna (Matematik 2, Svenska 2, Engelska 6 och Samhällskunskap 1). Jag har godkända betyg i ovan nämnda kurser som de kräver. Men vad är skillnaden egentligen mellan grundläggande behörighet för yrkeshögskolestudier och grundläggande behörighet för högskola? Och är jag i så fall behörig att söka till denna utbildning?

    2. Jag läste ekonomiprogrammet i gymnasiet och under mina tre år kunde jag bara nå 2000p och därmed fick jag inget gymnasieexamen utan fick istället studiebevis. Just nu läser jag på komvux för att få grundläggande behörighet till högskola. I gymnasiet fick jag betyget F på kurserna (Matematik 2 och 3, Svenska 3, Redovisning 2 och Idrott). Nu på komvux klarade jag för två månader sen kurserna Matematik 2 och ersättningskurs Inköp 1. Nu i januari ska jag läsa Matematik 3 och ersättningskurs Fotografisk Bild 1 och i mars planerar jag att läsa Svenska 3. Jag vet att min snitt kommer hamna på runt 15. Kan jag isf bli antagen till en ekonomiutbildning om jag har grundläggande behörighet + kurser som högskolan kräver men inte så hög snitt? Om inte, vilka utbildningar kan jag komma in på?

    3. Jag har läst modersmål arabiska 1, 2 och 3 i gymnasiet och har även godkänt i matte 2 men inte 3. På vilka av dessa kurser kan jag få meritpoäng?

    Tack i förhand! / Monti

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Montadar!

    Du undrar några saker och jag ska försöka svara på alla dina frågor.

    1) Yrkeshögskola kontra högskola? Det är två olika utbildningsformer, men båda är eftergymnasiala utbildningar. I Yrkeshögskoleutbildningar ingår det minst 25% praktik och utbildningarna är oftast kortare än högskoleutbildningar, man skulle kunna säga att YH är "korta praktiska eftergymnasiala utbilndingar". Högskola/universitet ger mer teoretiska utbildningar, som är ofta längre än YH. Högskola tittar inte så mycket på arbetsmarknaden som den ser ut idag, om man får jobb efter utbildningen eller ej påverkar inte utbildningens innehåll, i alla fall inte i någon större grad - utan högskola lär ut goda grunder inom ämnena men hur man använder dem sen - är det upp till den f d studerande. Får man inget jobb, kan man kanske läsa vidare, fler kurser på högskola och inrikta sig på forskning eller ha som mål att bli lärare på högskolan.

    2) Studiebevis kontra Examensvevis? För Examensbevis från Komvux räcker det med 2400 poäng och du behöver inte läsa exakt samma kurser som ingick i din studieplan på gymnasiet. 

    3) Behörighet till yrkeshögskola kontra till högskola? Både YH och högskola/universitet kräver fullständig gymnasial utbildning, men för YH behöver man inte ha godkända betyg i svenska 2 och 3 och i engelska 6, dvs man behöver inte ha kurser för Grundläggande behörighet till högskola. Exempel: en person som fick Examensbevis från El- och energiprogrammet (yrkesprogram) som inte läste sv 2 och 3 och eng - har behörighet till Yrkeshögskola. Samma person kommer att få behörighet till högskola om hen får godkända betyg i sv 2 och 3 samt i eng 6.

    4) möjlighet till undantag; YH kan ta in i "fri kvot", 20% av sökande till varje YH kan tas in trots att de inte är behöriga. Om bedömning görs att personen har förutsättningar att klara av studier, kan man komma in till en YH med ofullständiga gymnasiebetyg och speciellt om man har rätt arbetslivserfarenhet. Även praktik eller fritidsintresse/hobby kan spela en positiv roll - när man söker i "fri kvot" (en sammantagen bedömning görs). 

    5) möjlighet att komma in på en högskoleutbildning: till högskola/universitet måste man bli behörig, det är viktigt! För att högskola gör i princip aldrig några undantag från behörighetskravet (möjlighet om man har lång arbetslivserfarenhet, typ 10 år eller mer - skulle man kunna komma in på reell kompetens). För att läsa ekonomi på högskola måste man har godkänt betyg i Matematik 3 + Grundläggande behörighet (som krävs till alla högskoleutbildningar). Angående "snitt" på 15.0 - så vet man på förhand inte var antagningsgräns kommer att ligga. Du söker med de betyg du har och vi håller tummarna! gör högskoleprovet, då prövas du även i HP_urvalsgruppen. Försök få max antal Meritpoäng, då höjer du dina betyg till max. Sök till flera orter och flera olika utbildningar (upp till 20 alternativ kan man söka till högskola - samtidigt).

    6) möjlighet att komma in på en yrkeshögskoleutbildning: eftersom YH kan ta in upp till 20% i fri kvot, kan man söka med de meriter man har "för stunden" och vi håller tummarna! Uppge i din ansökan att du söker i Fri kvot och nämn alla de meriter som du tror kan spela roll för att utbildningsansvariga ska kunna göra bedömning att du kommer att klara av utbildningen. 

    7) Meritpoäng: för modersmål får man inga meritpoäng, men om du får godkänt betyg i Moderna språk (arabiska) 3 - får du 0.5 i merit och om du får godkänt betyg i Moderna språk (arabiska) 4 - får du 1.0 i merit. Du skulle få 1.0 i merit för godkänt betyg i Engelska 7.

    Max antal i merit är 2.5.

    Meritpoängenför matte är lite krångligt att förstå sig på. Vi tar två exempel; nr.1 - om du söker en högskoleutbildning där det inte krävs någon matte - t.ex Journalistprogrammet - då får du meritpoäng redan för Matte 2. Och vi säger att du har godkända betyg i Matte 2 och 3, då får du 1.0 i merit (0.5 för varje steg i matte) - när du söker till Journalist.  Exempel nr.2 - du (med samma betyg) söker Ekonomiprogrammet, där Matte 3 krävs för behörighet, här får du inte några meritpoäng för matte. För att få meritpoäng för matte vid andökan till Ekonomiprogrammet - behöver du godkända betyg i Matematik 4 och ännu högre kurser. Det är, alltså, för "högre kurser" i matte som man får meritpoäng, dvs högre än den behörighet som krävs. Läs reglerna kring Meritpoängen och hör av dig igen om ngt. är oklart. Jo, meritpoängen gäller bara vid ansökan till högskola/universitet i Sverige (och Handels högskola i Stockholm är undantagen, den erkänner ej några meritpoäng). Dvs meritpoängen räknas inte när man söker till yrkeshögskola, t.ex. men du kan givetvis uppge dina "meritpoäng" som extramerit (att du skulle ha fått räkna med meritpoäng om du sökte till högskola). Kanske blir det ett "plus i kanten" vid ansökan till YH, men formellt sett, så räknar man inte några meritpoäng till YH.

    8) Råd till dig - sök till Yrkeshögskola, t.ex. Löne- och pensionskonsult eller någon/några andra YH. Du kan alltid sedan tacka Nej till en erbjuden utbildningsplats. Samtidigt som du söker olika YH, fortsätt komplettera för behörighet till högskola. Sedan kan du söka till högskola och yrkeshögskola samtidigt, det är oberoernde av varandra ansökan och antagning. Du kan få plats på högskola och på yrkeshögskola samtidigt och i teorin skulle du kunna läsa båda samtidigt (men praktiskt sett, är det givetvis väldigt svårt - men undantag om någon av utbildninarna är på deltid och/eller på distans). 

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp i din studieplanering!

    ANNA

     

    Frågor och svar taggade med 'handläggare' (15 st.)

    • Elev

      Skiljer dessa utbildningar sig i arbetslivet?

      Jag velar mellan samhällsanalys eller offentlig förvaltning. Båda är inom samhällsvetenskapen. Hur skiljer de sig på arbetsmarknaden? Kan man exempel få samma typ av utredare, handläggare, administratör jobb eller skiljer de sig på den...

      Milla : : Hej,min uppfattning är att man kan få samma typ av jobb som utredare, handläggare, administratör och "liknande" kontorsjobb efter båda utbildningar. Yrken inom de områden... Läs hela svaret
    • Lindis

      Distans kurser för komplettering?

      Hej! Är en person som läser till mellanstadielärare. Men har alltid varit nyfiken på att jobba på myndigheter också. Då lärarprogrammet går långsamt har jag börjat fundera på att läsa fler distans kurser. Läste...

      Milla : : Hej; det finns olika myndigheter och olika tjänster och arbetsuppgifter inom varje myndighet. Titta gärna på följande... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilka jobb finns?

      Hej! Efter man läst offentlig förvaltning står det att man kan jobba som handläggare och utredare. Jag undrar vad är det för typ av handläggning och utredning? Kan ni ge exempel? Kan man arbeta med juridiskt material exempel såsom det står...

      Milla : : Hejsan,juridiska "moment" ingår i många utbildningar och i många olika yrken. Det är också möjligt att gå kurser och påbyggnadsutbildningar "inom sin anställning":... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan offentlig förvaltning vidga vyerna på arbetsmarknaden som lärare?

      Hej! Är utbildad lärare och undrar om en utbildning inom offentlig förvaltning kan vidga mina vyer på arbetsmarknaden, eller blir den ungefär densamma som nuvarande? Har intresse av arbete som administratör, handläggare, receptionist, chef, rekryterare,...

      Milla : : Hej,du skriver i din fråga bland annat följande: "Har intresse av arbete som administratör, handläggare, receptionist, chef, rekryterare, ekonom på olika... Läs hela svaret
    • Hani

      Fråga om framtiden yrke ?

      Hej jag går ändra år gymnasiet med försäljningen och service program. nu jag vill jobba i framtiden på försäkringskassan,kommunala eller immigrationverket Min fråga är vilken utbildning ska jag plugga till?

      Milla : : Hej,på de arbetsplatser som du nämner i din fråga finns olika yrken som finns representerade. T.ex på Försäkringskassan finns både utredare och handläggare. Handläggar-tjänst kan... Läs hela svaret
    • Elev

      Finns någon utbildning likt jurist?

      Typ alla jobb i form av handläggning jag söker står det krav juristexamen. Jag hat inte poäng nog att söka jurist. Finns det någon annan liknande utbildning som ger möjlighet till jobb med liknande utbildning? Rättsvetenskap är för...

      Milla : : Hej,inom vissa yrken är juristexamen ett krav men inom väldigt många andra kan arbetsgivare ha ett Önskemål om att man har juristexamen men arbetsgivare kan anställa även utan... Läs hela svaret
    • Hanna

      Bygga examen till handläggare?

      Hej! Jag har funderat lite på att bygga min egen examen som kan leda till jobb som handläggare. Vilket huvudämne bör jag rikta in mig på om jag vill få ut en passande examen? Och vad för slags övriga kurser skulle vara lämpliga att ha för...

      Milla : : Hej,det finns väldigt många olika slags "handläggare", t.ex bygglovshandläggare och utbildning till det yrke ligger i Sverige inom Yrkeshögskola. Så, du behöver avgränsa... Läs hela svaret
    • student

      Hur får jag in foten i en ny bransch?

      Hej! Jag har arbetat som lärare i grundskolan i många år och vill nu byta bana. Helst vill jag arbeta som handläggare på myndighet men även andra administrativa roller är intressanta. Mitt problem är att jag inte har någon erfarenhet av arbete på myndighet och inte heller någon erfarenhet som...

      Peter: : Hej Jenni!ett förslag som jag har går ut på att du söker SOMMARJOBB som administratör eller handläggare på någon myndighet. Genom sommarjobb kan man få in foten och... Läs hela svaret
    • Elev

      Jurist eller förvaltning?

      Hej, Jag har en fråga som jag länge funderat över. Jag är intresserad av arbete som handläggare/administratör/ochkanskeutredare. Detta inom exempel arbetsmiljöverket, skatteverket, begravningsföretag, kommun, konsumentverk osv....oftast stårt det...

      Liselotte: : Hej Linda!Du skriver om att du är intresserad av arbete som handläggare/administratör och ev.också som utredare. Både handläggare/administratör och utredare kan... Läs hela svaret
    • Elev

      Är det värt att utbilda sig till det?

      Hej, Är utbildad förskollärare som funderar att läsa offentlig förvaltning. Jag undrar om det är värt det dvs. kommer det ge mig fler möjligheter på arbetsmarknaden eller har jag samma möjligheter att jobba med annat som med endast förskollärareutbildningen? Mvh

      Anna: : Hej Linda!jag undrar om du är medveten om att studiemedel kan man få för max 12 terminers studier (på eftergymnasial nivå) om man läser på heltid. Du är utbildad... Läs hela svaret
    • Vuxen

      Socialrätt? Annat?

      Hej! Jag är utbildad lärare upp till årskurs 6 i grundskolan. Jag är dock mer intresserad av att arbeta som handläggare av något slag. Jag har studerat sociologi 15 HP samt civilrätt 7,5 HP. Är det möjligt att få jobb som socialsekreterare...

      Mikael: : Hej Josefin,Det finns väldigt många olika sorters handläggare. Att få jobb som socialsekreterare är oftast möjligt endast med socionomexamen i bagaget. Det är i o f s inte förbjudet att arbetsgivare... Läs hela svaret
    • Edita

      Vad är skillnaden?

      Hejsan Jag ska nu börja mitt tredje år i gymnasiet och har länge nu velat arbeta inom en offentlig sektor som en juridisk handläggare eller utredare på tex myndighet eller försäkringar men vill inte ta en utbildning på universitet(för lång...

      Anna: : Hej Edita, var Paralegal brukar få arbete kan du se ex. i yrkespresentationen Paralegal på Framtid.seEn liknande (men lite "smalare") yrke är IP-paralegal Att lite olika behörighetskrav ställs inför... Läs hela svaret
    • Elev

      Offentlig förvaltning eller human resources?

      Hej! Just nu studerar jag till förskollärare, men under senare tid har intresset väckts för arbete som handläggare inom diverse företag som arbetsmiljöverket, konsumentverket, kronofogden, skatteverket, m.m. samt arbete inom personalvetenskap med rekrytering, arbetsmiljö, ekonomi. Jag står...

      Milla : : Hej Linda;yrken personalvetare och "handläggare" är samlings-begrepp som inkluderar många olika "under-yrken" och oändligt antal olika uppsättningar/kombinationer av arbetsuppgifter.... Läs hela svaret
    • Emad

      Hur gör jag nu?

      Jag har en akademiskt utb från Egypten. jag är utbildad advokat samt har jobbats som det i Egypten Jag tog examen 2006 en examen som enligt UHR översatt till svenska systemet motsvarar en kandidat examen. Hur gör för att snabbast komma i arbete som advokat här i Sverige? Kan jag validera...

      Liselotte: : Hej Emad, för att i Sverige bli en Advokat>> måste man ha antagits som ledamot i Sveriges Advokatsamfund och det är därför bra om du ta kontakt med Sveriges Advokatsamfundet för att det är ju av... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga