Julia
    Hejsan!

    Jag går i andra årskurs på gymnasiet på det Humanistiska Programmet, med inriktning språk. Jag skulle vilja fråga lite om ämnet historia.
    Just nu så vet jag ej riktigt vad jag skulle vilja hålla på med inom framtiden, men det jag vet är att jag väldigt mycket tycker om kulturhistoria. :)

    Jag har själv kollat runt lite och jag är intresserad av yrket mathistoriker, och möjligtvis dräkthistoria. Men som jag har förstått så är dessa inriktningar inom historia ämnet ovanliga. Jag använder mig mycket av studera.nu för att få direkt och smidig information, men jag kan absolut inte hitta något om dessa.
    Efter några googlingar så verkar det som att Stockholms Universitet erbjuder en kurs i dräkthistoria.

    Min fråga är alltså om ni råkar veta lite mer om ämnet, och även vilket det bästa tillvägagångssättet är?

    Jag vet även att det nog är omöjligt att endast bli mathistoriker (om det är en officiell titel), som exempel Edward Blom som är inblandad inom många olika gångar inom mat. Så en andra fråga är om det skulle vara möjligt att kanske väga ihop mathistoria och dräkthistoria? Och om det inte går, vad de annars skulle vara bäst att kombinera med?


    Jag förstår att ni ej blir ställda dessa frågor särskilt ofta, men har ni en liten gnutta av ett svar så är jag väldigt nyfiken av att veta lite mer :)

    /Julia
    • Liselotte : Mat- och dräkthistoria är kanske mer en fråga för etnologer och kulturvetare än historiker...?

    4 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Julia,

    börja med att kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se:

    >>yrke/modevetare 

    >>yrke/mathistoriker 

    och på >>yrke/etnograf och >>yrke/etnolog

    Vill du studera mathistoria och dräkthistoria - så är det "områden" inom "historia" och det är yrke Historiker som du i första hand bör rikta in dig på, tycker jag.

    Sedan kan man som historiker bli en forskare > och/eller högskolelärare > och/eller författare >: skriva både läröböcker och "vanliga böcker" (populär-historiska) för allmänheten.

    Kika gärna också på flera yrken:
    museipedagog>

    Kulturarvspedagog>>

    HEJ! FICK NU SVAR FRÅN PROFESSOR I HISTORIA, VAR GOD LÄS NEDAN:

    Eftersom mathistoriker eller dräkthistoriker, på samma sätt som kvinnohistoriker eller medeltidshistoriker, inte är en avskild profession så är det antagligen så att det inte finns en enda väg till att få den kunskap som gör att man kan kalla sig för mathistoriker eller dräkthistoriker.
    Historiker kan ju vara dels en person som har genomgått forskarutbildningen och klarat alla tentor och därmed blivit filosofie doktor i historia och därefter fått anställning vid ett universitet eller någon annan forskningsinstitution för att ta fram ny kunskap om det förgångna. Men det kan också vara en person som skriver artiklar och böcker om historia, och som håller föredrag, men som inte för den skull har en universitetsutbildning i historia. I det senare fallet kan personen ha skaffat sig kunskap om historia och om hur ny kunskap i historia produceras genom att på egen hand läsa mycket. Om en historiker sen specialiserar sig på frågor om mat i  det förflutna och tar fram ny kunskap på området då kan man säga att den personen är mathistoriker. Jag tror att en person som kallar sig dräkthistoriker snarare kan ha börjat med att läsa och utbilda sig i konsthistoria för att sedan specialisera sig i kläder. Det finns ju också här vid Stockholms universitet något som heter modevetenskap. Men det är inte alls otänkbart att en historiker specialiserar sig på kläder i det förflutna och därmed kallar sig för dräkthistoriker.
    Summan av detta resonemang är väl att den som vill bli historiker, oberoende av specialisering, antingen läser på universitet och högskola och väljer att specialisera sig på ett område, eller skaffar sig denna kunskap på något annat sätt.
    Jag har aldrig sett något jobb som vare sig mathistoriker eller dräkthistoriker utlyst men jag vet att vissa forskningscentrum eller museer kan vilja ha personer som är specialiserade liknande frågor. I det fallet är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska anses vara den bäst lämpade att leverera kunskap om mat eller kläder genom historien.
    Hoppas detta var klargörande.
    Med vänlig hälsning
    Professor i historia
    Stockholms universitet

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan, vi fick idag svar från en sakkunnig som jobbar idag inom samma kunskapsområde som du är intresserad av. Var god läs nedan:

    "Hej,

    tack för din fråga. Det är intressant. Och som Julia mycket väl vet så är det svårt att vara "bara" mathistoriker. Men de finns. För att bli mathistoriker eller dräkthistoriker behöver man i övrigt först och främst väldigt mycket tålamod, dessvärre. Historia är ett ämne som kräver långa studier för att förstå, vad en historiker egentligen gör, när hen skriver och forskar om historia. Det är det roligaste jag vet - jag är historiker med hull och hår. Men det tar tid. Först gäller det att läsa historia, sedan ska man så småningom specialisera sig, inom ramen för en masteruppsats eller en doktorsavhandling. Sedan ljusnar det, när man har lyckats få ett jobb.
    Jag har dock inte riktigt klart för mig, vad Julia vill göra, när hon är mathistoriker. Forska, undervisa, skriva böcker, jobba på tv?
    Mitt tips är att hon ska läsa historia på universitetet. Då upptäcker hon nog ganska snart om hon gillar historia "inifrån", alltså som ett yrke. Det är en sak att läsa om historia. Det är roligt. Men i mina ögon är det ännu mycket roligare att göra det själv, skriva historia. Att gräva ner sig i ett arkiv, läsa på vad andra har gjort, utveckla en egen fråga, ett eget perspektiv, ett eget intresse. Väldigt roligt.
    Sedan...

    Hoppas att det här svaret hjälper."

    Liselotte

    Hej igen, jag fick nu ännu ett svar - var god läs nedan:

    "...om man utbildar sig till historiker> kan man inrikta sig på de ämnen man intresserar sig för, t ex mode- och klädhistoria eller mathistoria.

    Första stegen för att bli historiker är att ta en kandidat i historia (180 högskolepoäng, dvs tre års studier), varav 90 hp ska vara i ämnet historia (grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs).

    Därefter läser man ett eller två år på avancerad nivå och skriver en magister- eller masteruppsats. Därefter är man behörig att söka forskarutbildningen. På forskarutbildningen skriver doktoranden sin doktorsavhandling, vanligtvis under fyra år.

    M v h
    Studievägledare
    Institutionen för historiska studier
    Göteborgs universitet".

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    I denna bok får vi en levande och ny bild av den svenska matkulturen i början av 1500-talet. Utgångspunkt är biskop Brasks hushållspraktika, som är en unik och rikhaltig källa från tiden att ösa ur. Vi får inte bara veta vad man åt och hur man tillagade maten utan också hur man sörjde för sin personal och om tidens handel och tekniska innovationer..... - fick tips från en sakkunnig om en bok som kan bli av intresse för dig, som heter BISKOP BRASKS MÅLTIDER.
    Boken är resultatet av ett forskningsprojekt med deltagande av 13 forskare från olika discipliner.

    Liselotte
    • : Så bra då att jag extra jobbar på ett bibliotek där jag bor, då kan lätt få tag i den! Tack för tipset
    • Anna : Bra! låna boken och lycka till! :)
    SYV-besökare SYV

    Hej

    jag har tipset att det går att inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring matlagning med utgångspunkt i kännedom om mat och/eller dräkt i förfluten tid (inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning etc).

    Det finns mycket kunskap att hämta både inom mat-temat och dräkt-temat. Det är vanligt att mat och dräkt från olika historiska epoker förekommer t ex i samband med rekonstruktioner av förfluten tid.

    Rekonstruktioner i praktiken görs ofta på marknader, festivaler och andra arrangemang som tar sin utgångspunkt i historiska skeden såsom vikingatid eller medeltid.

    "Mat och dräkt" är mycket specifika delar av arkeologin och historien, och det kan vara lite svårt att livnära sig på ett jobb som enbart tar fasta på dessa båda delar av historien.

    Mitt råd är att inleda med breda studier i historia eller arkeologi, eller också mode/dräkthistoria eller etnologi, för att från de bredare kunskaperna skapa sig en plattform som det sedan går att specialisera sig utifrån.

    Hej igen, jag fick nu ett kort svar från en annan person som är rätt bra insatt i ämnet... se om hans svar också blir till hjälp:


    Hej,

    Eleven väljer att studera historia eller etnologi och inriktar sig på önskat område. Örebro universitet ger kurser i måltidskunskap och där ingår mathistoria, Stockholms universitet ger kurser i modevetenskap, http://www.ims.su.se/modevetenskap, och där ingår mycket om klädernas kulturhistoria.

    Hej igen, var god se ännu ett annat svar, nedan:

    Mathistoria är fortfarande ett ganska outforskat område...

    ... ämnet materiell kultur kan "snudda vid" sådant som mat och dräkt.

    "Materiell kultur" brukar oftast vara en del av en större kurs. Annars är både mathistoria och dräkthistoria ämnen som man kan välja att rikta in sig på när det är dags att skriva uppsats.

    Den rakaste vägen att gå är att helt enkelt studera historia på universitetet.

    Konstvetenskap är ett ämne som kan vara värt att komplettera historiestudierna med om man är intresserad av mat och dräkt.

    Slutligen kan jag nämna att det finns forskare som specialiserat sig på mathistoria men är i grunden etnologer>.
     
    Vänligen
     
    PhD student (doktorand)
    Department of History

    Och ännu ett svar, var god läs nedan:

    Man får läsa historia eller idéhistoria och under studiernas gång orientera sig mot de områden som man finner intressanta.

    Typiskt kan det göras inom ramen för uppsatskurserna som t.ex. på Universitetet i Stockholm börjar under andra terminen där man mera fritt väljer sina ämnen (särskilt på de högre nivåerna).

    Därutöver kan man bläddra lite i utbildningskatalogerna och se om det erbjuds mer specialiserade kurser eller utbildningar någonstans kring de teman som man tycker är särskilt spännande.

    På Stockholms Universitet, om jag inte missminner mig, kan man läsa modevetenskap, och det är väl inte omöjligt att det ges någon kurs om mathistoria på något läroverk någonstans i Sverige.

    Är man mycket målmedveten kan man också välja institution efter lärarnas inriktning. Möjligen finns det någon historiker som ägnar sig åt mat- eller dräkthistoria. Då kan man välja att söka sig dit. Dels ökar chanserna för att ens egna intresseområden finns med i kursutbudet, dels kan man få tillgång till bra och kunnig handledning när det blir dags att ägna sig åt egen forskning.

    Sedan är det bara att kämpa på! :)
    Hoppas detta besvarade din fråga.
    De bästa hälsningar och Lycka till!

    Hej!
    Vad roligt med frågor om att bli historiker. För att studenten ska nå sitt mål behöver hen först och främst ansöka till ett kandidatprogram i historiska studier.

    Stockholms Universitet har två stycken som startar så väl HT/VT. Det ena programmet heter Kulturvetarprogrammet, det är på 180 högskolepoäng och det går att läsa mer om programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kulturvetarprogrammet-kandidatprogram-180-hp-1.28219
    Det andra programmet heter kandidatprogram i historiska studier, och du hittar mer information om det programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kandidatprogram-i-historiska-studier-180-hp-1.28243
     
    Efter att studenten läst något av dessa program, eller läst fristående kurser inom historia motsvarande 180 hp, kan personen ta ut en filosofie kandidatexamen. Därefter går det att söka en rad olika arbeten på exempelvis museum som är inriktade på mat eller kläder, exempelvis Etnografiska museet.

    Om personen vill forska och på så vis arbeta som historiker är det en tvåårig masterutbildning som gäller efter avslutade studier på grundnivå.
     
    Med vänlig hälsning
    Studie- och karriärvägledare

     
    >>Stockholms universitets Historiska institutionen

    Och så här svarar en sakkunnig från Göteborgs Universitet:

    Det finns mig veterligen ingen regelrätt utbildning på detta område (mathistoriker eller dräkthistoriker) eller någon entydig kravspecifikation för att man ska kunna kalla sig det ena eller andra. I grund och botten handlar det om att man är historiker med en tydlig specialisering på ett visst område (mat/dräkt). Om man sedan behöver ha en kandidat, magister, master eller doktorsexamen beror ju på vilken tyngd man vill ha i sin utbildning.
     
    Jag tror därmed att man kan skaffa sig utbildning på många olika sätt för att kalla sig detta.
    Ämnen som jag tänker kan vara bra att läsa är kost- och idrottsvetenskap, historia, ekonomisk historia, etnologi.
     
    Om man på www.antagning.se fritextsöker ”mat måltid” får man en hel del träffar på regelrätta kurser inom området redan på ht17, se https://www.antagning.se/se/search?period=HT_2017&freeText=mat+m%C3%A5ltid&semesterPart=0
     
    Om dräkthistorker, jag tror att historia liksom etnologi kan vara bra. Även om de inte har regelrätta kurser i dräkthistoria kan man inom säkert profilera sig i detta område, liksom andra områden, när man kommer till de uppsatser man vanligen skriver när man kommit en bit på väg i ämnet.
     
    Sök på www.antagning.se  på samma sätt, ex med sökord dräkt, textil, kläder o.s.v. så kanske ni hittar kurser i området. Jag kan tänka att Högskolan i Borås har en del åt det hållet.
     
    Vänliga hälsningar

    Frågor och svar taggade med 'civilingenjör' (109 st.)

    • TallDude

      Behöver man alla behörigheter även om man klarar MaFy- provet?

      Jag är lite osäker på vad jag ska göra och välja just nu. Min situation ser ut så här:

      Jag går tekniskt basår just nu på KTH efter att ha gått ekonomi-jurudik programmet på gymnasiet. Civilingenjörsprogrammet jag...

      Milla : : Hej!Svar på din första fråga är: Matematik- och fysikprovet (precis som också högskoleprovet) befriar inte från kraven på att vara behörig:... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur fungerar nya kurser man läst upp på komvux?

      Hej! Jag läste samhälle samhälle under gymnasiet, och totalt läste jag 2600 poäng. Nu, efter gymnasiet, har jag läst några naturvetenskapliga ämnen som ex kemi 1, fysik 2, matematik 3 och 4. Min tanke är att jag ska söka civilingenjörsutbildning nu till höst, och undrar hur dessa...

      Milla : : Hej!reglerna i detta fallet är strikta. Alla kurser från ditt examensbevis (förutom gymnasiearbete) som är vanliga kurser, ej U-kurser räknas in i ditt snitt/jämförelsetal.... Läs hela svaret
    • bellaswag

      Naturvetenskap eller teknik?

      Hej! Jag ska snart söka till universitetet och är lite kluven angående vilken utbildning jag ska välja, då jag inte vet säkert vad jag vill göra i framtiden. Jag vet att jag nog inte bara vill sitta på kontor, utan ha ett mer varierat arbete. Jag vill nog välja något biologirelaterat. ...

      Milla : : Hej,Att välja mellan att utbilda sig till civilingenjör i bioteknik och kandidatprogrammet i biologi ett viktig beslut som du måste ta. Här är några saker att överväga som kan... Läs hela svaret
    • Samuel812

      Civilingenjör inom datateknik i Halmstad?

      Jag har läst lite på nätet om civ.ing i högskolan i Halmstad, finns inte mycket feedback om utbildningen och den information som finns var till mestadels negativ. Jag har jämfört kurserna med exempelvis LTH och de är rätt så lika, skillnaden...

      Milla : : Hej!Skillnaden, i Sverige, mellan universitet och högskola är att universitet besitter generell rätt att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste specifikt... Läs hela svaret
    • Karla

      Kommer jag in på tekniskt basår?

      Hallå! Jag har tidigare gått estetiska programmet - bild och form, samt en folkhögskoleutbildning inom bild. I gymnasiet läste jag till kurserna Ma2b, Ma3b samt Naturkunskap 2b. Nu planerar jag att söka till KTHs tekniska basår, för att kunna plugga vidare till Civilingenjör. Jag undrar om jag...

      Milla : : Hej,Antagningsstatistik för Tekniskt basår, KTH Campus (Kungl. Tekniska högskolan) visar att vid antagning till HT23 låg antagningsgräns i BI (direktgruppen) på 19.11 och i BII... Läs hela svaret
    • Undrar

      Civilingenjör i industriell ekonomi eller en ekonomiutbildning?

      Jag går sista året på ekonomi-juridik och vill studera vidare till höst. Dock är jag osäker på vad jag vill studera och vill välja något brett. Jag gillar att arbeta tillsammans med andra, att arbeta lite mer praktiskt och faktiskt skapa...

      Milla : : Hejsan,du får gärna kontakta studievägledare på de institutioner där utbildningarna ges. Läs allt som står på utbildningarnas webbar; se om du kan... Läs hela svaret
    • 123456

      Höja meritvärde genom prövning?

      Hej, jag har några frågor angående att höja merit för att bli antagen på ett civilingenjörsprogram. Jag gick Teknikprogrammet på gymnasiet och har ungefär 18,5 i merit. Jag gick matte 4,5 men inte engelska 7. Jag skulle behöva höja...

      Milla : : HEJ!Vad gäller prövningar... Du som inte längre är gymnasieelev får göra prövningar i hela Sverige. På så sätt finns det (teoretiskt sett) jättemånga... Läs hela svaret
    • maysam

      Bastermin för civilingenjör ?

      Hej! Jag läser Natur samhälle nu och det här är mitt andra år. Jag vill läsa vidare till civilingenjör men jag saknar behörigheten i Fysik 2 samt Matematik 4. Jag undrar vart är det man har garanterad plats till en civilingenjörs program och vad brukar antagningen ligga på? Med vänlig hälsning

      Milla : : Hej,du läser ditt andra år på gymnasiet, skriver du, och jag råder dig att inför år3 välja läsa Fysik 2 samt Matematik 4, om det är möjligt. Detta för att du i annat... Läs hela svaret
    • [email protected]

      Vad är skillnaden mellan högskole- och civilingenjör?

      Hej! Jag går i trean på gymnasiet och ska snart välja vilken utbildning jag vill söka. Jag funderar främst mellan civilingenjör inom datateknik eller maskinteknik eller högskoleingenjör inom samma områden. Jag är inte jätte pluggsugen...

      Milla : : Hej Ingrid,väldigt förenklat kan man (i grova drag) förklara skillnaden mellan Högskoleingenjör och Civilingenjör så här: högskoleingenjör... Läs hela svaret
    • Isak

      Ansöka till senare del av program?

      Hej! Jag ska skriva högskoleprovet nu i vår och planerar att plugga industriell ekonomi på LTH, Chalmers, LiU eller KTH. Min plan är att om det inte riktigt går vägen på högskoleprovet så tänkte jag läsa första året industriell ekonomi på en annan skola som jag kommer in på, och sedan hoppas...

      Peter: : Hej Isak,du förlorar ingenting på att göra ansökan. Även om du kommer in, blir Antagen, kan du alltid lämna Återbud (säga Nej till erbjuden plats). Antagningsgränser kan... Läs hela svaret
    • Hej

      Vilken ingenjörsinriktning?

      Hej. Jag vill bli civilingenjör, men det finns många inriktningsområden, vilket komplicerar det, haha. De som intresserar mig är industriell ekonomi, design och produktionsutveckling, mjukvaruteknik och datateknik. Jag är en person som gillar att jobba själv,...

      Anna: : Hej Alva;du har rätt i att det finns civilingenjörsutbildningar med många olika inriktningar. Och det kan vara svårt att välja vilken utbildning man vill söka i första hand. Du kan söka... Läs hela svaret
    • Irfan

      Civ ing eller civil ekonom?

      Jag har funderat på om jag ska söka in till Naturvetenskaps programmet eller Ekonomi programmet i gymnasiet. Jag tycker inte om NO ämnena men har ändå ganska bra betyg i de, samtidigt vill jag ha de flesta kunskaps behörighet för ifall jag ångrar mig efter gymnasiet. Natur har i detta fallet...

      Mikael: : Hej Irfan!Det finns möjlighet att komplettera efter gymnasiet. Det är bra att känna till. Ingen vet vad dina planer blir om 3 år. Du kan komma på andra tankar och vill kanske då satsa... Läs hela svaret
    • Johanna

      Lärarutbildning?

      Hej! Jag är osäker på vad jag ska studera på universitet men funderar på att ansöka till en civilingenjörsutbildning jag tycker verkar intressant. Men jag är ändå väldigt osäker på mitt val. Så min fråga är, om jag skulle komma in på civilingenjörsprogrammet och lyckas gå klart det, om jag sedan...

      Liselotte: : Hej Johanna!det finns möjlighet att söka till ett program som utbildar till civilingenjör och till lärare samtidigt, men då är det inte Språklärare man bli utan lärare i andra ämnen som... Läs hela svaret
    • förälder123

      Hur viktigt är meritpoäng för moderna språk för läkarlinjen?

      Hur viktigt är det att få meritpoäng för moderna språk när man tex vill komma in på läkarlinjen eller civilingenjörslinjen? Kan man komma in utan att läsa språk/få de meritpoängen? Vad händer om man väljer bort språk efter år 1 i gymnasiet? hur många poäng kan man max få för moderna...

      Anna: : Hej Carina Anna!Du ställer några frågor i samma fråga. Jag ska försöka svara på alla dina frågor.Du frågar: "Hur viktigt är det att... Läs hela svaret
    • cipher

      Vad kallas civ indek utbildningen på engelska?

      Hej, jag går sista terminen i gymnasiet och jag funderar på att studera vidare i universitet i england. Jag har kollat runt och insett att england inte har kurser inom civilingenjör såsom industriell ekonomi (den linjen jag vill gå). Hur ska det funka om jag vill...

      Julia: : Hej Tanner!civilingenjörsexamen kan till engelska översättas som "Degree of Master of Science in Engineering". Om England erbjuder på något av sina universitet just den... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga