Hej! Jag har det väldigt svårt att förstå hur statistiken för urval 1 och 2 fungerar. Om det tillexempel står: Antagna i Urval 1: 29 Antagna i Urval 2: 29 Det skulle inte vara möjligt att alla antagna skulle tacka nej och att 29 helt nya personer blev antagna. Jag har svårt att greppa hur urval 2 väljs och vad statistiken visar. Det skulle vara snällt om någon kunde förklara.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32016 frågor besvarade.
Hur fungerar urval 1 och 2?
2 Svar
Hej Emma,
jag antar att din fråga gäller antagning till högskola/universitet, stämmer det?
I så fall är det Antagning.se som ansvarar för det.
Fråga syv jobbar inte med antagning till högskola-universitet. Och att tolka antagningsstatistik kan vara intressant, speciellt om man gillar statistik ... praktiskt sett, ger det inte så mycket - för att utifrån hur det har varit förr kan man ändå inte veta hur det blir i framtiden. Det är väldigt mycket slump hur många som tackar Nej till utb.platserna.
Med det sagt, så tror jag de menar att det är totalt 29 antagna (några av dem kanske kom in från reserv... eller så är det ingen som kom in från reserv).
***
Om du t.ex fick reservnummer 15 efter första urvalet och efter andra - fick reservnummer 5 - då måste det betyda att 10 st. blev kallade från reserv. För din del: om du är BEHÖRIG och fick Reservnummer, så är det viktigt hur högt reservnummer du har, alltså hur mycket har kön flyttat sig i rätt riktning... men inte ens det kan säga om du får plats. Därför att det tyvärr kan bli så att även Reserv nr.1 inte kommer in. Men reserv nr.1 har givetvis mycket högre chans att komma in än t.ex reserv nr.101. Det säger sig självt.
***
Antagningsstatistik kan vara svårtolkad. Vill man fördjupa sig i det - går det givervis att få svar; börja med att noga läsa all info på www.antagning.se/platsfördelning och urval
Sedan kan du kontakta Antagning.se och fråga just om de detaljer som du vill veta mer om.
De som inte direkt jobbar med just antagning till högskoleutb., vet inte så mycket om vad de siffrorna står för; man kan givetvis tänka logiskt och göra en "kvalificerad gissning" men man kan i så fall ändå gissa fel. :(
Hej igen! du kanske redan har läst info på följande sida (länk nedan) - om inte, var god läs där:
Vill man veta varför en viss utbildning har tagit in "si och så2 många reserver eller inte alls tagit in några reserver, då är det bäst att fråga respektive lärosäte eftersom det är de som sätter antagningstalen och det är de som bestämmer hur många överintag man eventuellt tar in i första urval.
UHR, Universitets- & Högskolerådet gör bara själva urvalet, högskolorna/universiteten är de som satter kraven på hur antagning ska göras.
Vänliga hälsningar
Hej,
Jag fick svar från Antagningshandläggare på Avdelningen för antagning och studentstöd; var god läs - nedan:
"Det är lite komplicerat och går nog inte att beskriva enhetligt eftersom det kan variera från utbildning till utbildning hur det ”rör på sig i kön”.
Till många utbildningar tar man in lite för många för man vet att det är många som tackar nej, detta för att inte behöva kalla så många reserver.
Om man t ex har 100 platser till en utbildning kanske man tar in 130 om man vet att många tackar nej, och då kan det hända att man inte tar in några reserver alls vid urval 2.
En annan utbildning där man vet att nästan alla tackar ja till utbildningen, tar man kanske inte in något överintag, för då står man kanske där med för många som blivit antagna."
Vänliga hälsningar
SYV
Frågor och svar taggade med 'ämneslärarutbildning' (38 st.)
-
Kan man ha mer än två ämnen?
Hej! Jag är en elev som vill plugga till ämneslärare och är väldigt splittrad över två skolor. En skola har de två ämnen jag vill plugga men jag gillar inte skolan, den andra har bara en av de men jag vill verkligen plugga där. Min...
Ja, det går att i efterhand utöka lärarlegitimationen med fler undervisningsämnen. För detaljerna ang.hur det kan gå till fråga studievägledare på lärarhögskolorna... Läs hela svaret -
Ämneslärarutbildning?
Hej, jag har sökt in till ämneslärarutbildningen för gymnasieskolor med ingången Engelska i Lunds Universitet. Jag vill däremot ha religionskunskap som mitt andra ämne. Från vad jag vet lägger man till sitt andra ämne efter att man har...
Hejsan,på lu.se/lubas/i-uoh-lu-LA%C3%84GN-INEN/80710 läser man bland annat följande: "Du väljer ditt andraämne under utbildningen. Information om aktuella ämneskombinationer finner du... Läs hela svaret -
Kan man göra både ämneslärarprogrammet och översättare programmet?
Hej. Jag går just nu till ämneslärarprogrammet engelska och spanska(det är min första år). Jag har har tänkt lite kring det och jag skulle vilja ha en examen för att bli också översättare i engelska språket. Alltså ha...
Hej,se om Översättarprogrammet ligger på grundnivån eller på avancerad nivå. Om det ligger på avancerad nivå, då bör man... Läs hela svaret -
Kan jag gå KPU inriktat mot högstadiet och sedan arbeta på gymnasiet?
Hej! Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret -
Byta ut naturkunskap 2 mot naturvetenskaplig specialisering?
Har tänkt söka till ämneslärare mot arbete i gymnasiet med inriktning i idrott och hälsa samt naturkunskap på malmö universitet under hösten 2023. Såg dock att naturkunskap 2 var en behörighet men studerade naturvetenskaplig specialisering under gymnasiet då jag gick natur natur. Har jag...
Hej Hugo,om du har godkända betyg i alla kurser som jag nämner här: fysik1a, kemi1 och biologi1 (alltså, i alla tre kurser) då behöver du inte läsa naturkunskap... Läs hela svaret -
Kan man bli lärare med en kandidat examen?
Hej!! Jag undrar om man kan bli lärare som undervisar på distans för komvux studier med en kandidat på data och systemvetenskap su.
Hej Sara!Ett av målen inom den svenska skolpolitiken är att alla lärare ska vara behöriga. En behörig lärare är den som har Lärarlegitimation. I grunden för... Läs hela svaret -
Behörighet till ”fel” b-språk?
Jag undrar om jag som har gått tyska fram till steg 4 på gymnasiet har behörighet att söka till ämneslärarprogrammet med franska som förstaämne (eller andraämne). Om inte, hur får man den behörigheten?
Hej Oscar; vad gäller franska så behöver du skaffa dig godkänt betyg i franska 3. Om du på grundskolan läste franska, kan du direkt söka kursen Franska 3 på komvux. det är en kurs... Läs hela svaret -
Kan jag bli sociologilärare och franska lärare?
Hej jag undrar om hur man ska gå till väga för att bli ämneslärare och undervisa ämnen som är helt olika från varandra, gäller de enbart att läsa enskilda kurser på högskola och sedan komplettera med KPU, eller vad kan man...
Hejsan,läs gärna information om Utbildning i yrkespresentationen Sociologilärare. Att gå via KPU, alltså läsa 120 respektive 90 högskolepoäng i sina blivande... Läs hela svaret -
Lärare i franska?
Hej. Jag pluggar just nu på komvux och vill bli franskalärare. Jag undrar vilka behörighet behövs för att bli lärare i franska på gymnasienivå när man söker på universitet?Kommer jag behöva plugga särskilda ämne...
Hej!utbildningar till lärare (och bland annat till språklärare) ligger i Sverige på högskolenivå (man läser på en Lärarhögskola). För att bli legitimerad lärare måste man... Läs hela svaret -
Är det vanligt att byta ämne?
Hej, har kommit in på ämneslärarprogrammet inriktning gymnasiet, dock är jag inte nöjd med ämnet jag valde och ämnet jag skulle välja valde jag som senanmälan. På UHR så ser man att det finns en plats kvar på urval 2, jag undrar...
Hej!Du kan kontakta både Antagning.se (tel.nr 0771-550720, tel.tid kl.9-16 på vardagar) och studievägledare på den institutionen där din utbildning "hör till". Din fråga är av den... Läs hela svaret -
Hur läser jag till lärare när jag redan har en utbildning?
Hej, Kan jag bygga på detta och bli ämneslärare i gymnasiet? Behöver hjälp att reda ut detta då jag inte hittar tillräcklig information någonstans. Eller kan jag på något annat sätt bli lärare?
Hej Sanna,om du vill få ut lärarlegitimation från Skolverket, måste du bland annat få ut Lärarexamen.Lärarexamen får man på... Läs hela svaret -
Jag vill bli mattelärare och undrar vad som krävs för utbildningen?
Hej ! Jag vill bli mattelärare och undrar om vad som krävs för utbildningen? Hur många antagningspoäng behöver man och HP poäng? Hur mycket får man varje månad? Hur länge ska man läsa?
Hejsan,Mattelärare kan man jobba som på grundskola, gymnasiet, folkhögskola eller högskola. Jag antar att din fråga gäller att bli gymnasielärare... Läs hela svaret -
Särskild behörighet för lärarutbildningen?
Hej, Jag ämnar att söka in på gymnasielärarprogrammet med huvudämne svenska och andraämne historia. Jag har grundläggande behörighet genom ett slutbetyg med både gamla och nya betyg och undrar således vilken särskilt behörighet som gäller mig utöver den grundläggande? När man läser på...
Hej Paulina,min tolkning är att du behöver skaffa dig godkänt betyg i Engelska 6 - och jag kan förklara hur jag tänker... Med gymnasiereformen 2011-12 ingår det nu godkänt... Läs hela svaret -
Hur ser antagningspoängen ut för gymnasielärare?
Hej, jag undrar vad antagningspoängen är (både HP och gymnasiepoäng) för att söka in till gymnasielärare, ämnena matte och kemi i Stockholms universitet?
Hej Hedi, det är väl den här utbildningen som du är intresserad av - su.se/sok-kurser-och-program/lmnty-gykm ? då finns det följande uppgifter: sedan hösten 2017,... Läs hela svaret -
Kan man gå från gymnasielärare till grundskollärare?
Hej Om man tar examen från ämneslärarprogrammet kan man då arbeta som behörighet grundskollärare om man kompletterar? Isåfall vad behöver man komplettera?
Hej, en behörig/legitimerad gymnasielärare i Sverige är även behörig att undervisa i samma ämnen på högstadiet (år 7 - 9 i grundskolan). För det behöver man inte komplettera ngt. VänligenANNA
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga