Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'ekonom' (19 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Elias57477

      ekonomi på YH eller SU?

      Hej Jag har sökt global politisk ekonomi med historiskt perspektiv via SU och redovisningsekonom på YH. Jag tror inte jag kommer kunna komma in på utbildningen via SU och undrar hur framtiden ser ut för någon med ekonomiskt utbildningen från YH, är det...

      Milla : : Hej!Att jämföra karriärmöjligheterna och löneutsikterna för yrken som man kan jobba inom efter olika utbildningar kan vara komplext och beror på många olika faktorer, inklusive... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Moya

      Välja mellan civilekonom- och ekonomprogrammet, Tips?

      Hej. Jag undrar vad skillnaden mellan Civilekonomprogrammet och Ekonomprogrammet är. Är det samma jobbmöjligheter man får eller skiljer det sig? Är någon bättre om man vill ha bra arbetsmöjligheter utomlands? Kan man göra en tvåårig...

      Milla : : Hej!Civilekonomprogrammet och Ekonomprogrammet är utbildningar inom samma kunskapsområde, men det finns vissa skillnader mellan dem när det gäller innehåll, akademisk nivå... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Lina

      Kan man jobba inom HR om man väljer ekonomi kandidat?

      Hej! Kan man jobba inom HR om man läser ekonomi kandidat? Eller är kandidat inom HR bättre? Om man vill bli ekonom, är ekonomi kandidat + master eller civilekonom + master bättre?

      Milla : : Hejsan,yrken inom HR är i Sverige icke-reglerade; det betyder att arbetsgivare får fritt bestämma med vilken utbildning de anställer. Men min erfarenhet är att utbildning i... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      A-M

      Studera till ekonom efter teknikprogrammet?

      Hej, jag går nu tredje året i teknikprogrammet och planerar att studera till ekonom efter gymnasiet. Men jag är osäker på om jag kan det då majoriteten av mina betyg ligger på E, med vissa kurser som max nått C. Men jag har inte F i något,...

      Milla : : Hej,om du vill komma in på en högskole-universitetsutbildning i ekonomi, t.ex kandidatprogrammet i ekonomi, då krävs det Grundläggande behörighet + godkända betyg i matematik 3... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      A.s1999

      Dubbel kandidatexamen psykologi & företagsekonomi?

      Hej. Jag har en kandidatexamen i ekonomi, företagsekonomi (management). Jag undrar vad som krävs för att få en kandidatexamen även i psykologi? Har kikat tex på psykologi 1 30hp. Men krävs det ytterligare? Många kurser i företagsekonomi har jag...

      Milla : : Hej,ett av kraven för kandidatexamen är minst 90 godkända högskolepoäng i Huvudämnet. Ett annat krav är att man får godkänt betyg i en kandidatkurs med rätt... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elev1

      Ekonomijobb i framtiden och val av utbildning?

      Hej! Jag läser just nu ett basår. Jag började läsa för att jag tyckte det lät intressant och att jag alltid har haft lätt för matte. Men nu börjar jag undra om det är rätt. Jag har på senare år haft ett intresse av aktier och...

      Mikael: : Hej Lucke,med tanke på din ålder har du cirka 50 år till pension och ingen kan veta hur utvecklingen kommer att gå under så lång tid framöver. "Ekonomi"... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Cecilia

      Blir man ekonom av nationalekonomi utbildning?

      Hej! Jag upplever att det är lite svårt att veta exakt vad som krävs för att bli ekonom. Jag hade gärna velat läsa någon mer inriktad utbildning och tycker att nationalekonomi verkar intressant men är nervös över att det blir för...

      Julia: : Hej Cecilia!Ekonomiyrken, bl.a yrket Ekonom och Miljöekonom är i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får anställa vem hen vill, med vilken tidigare utbildning som helst.Du... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Sara

      Hur svårt är uni?

      Hej! Jag är intresserad av ekonomi och kommer att söka till både yrkeshögskola och uni/högskola. Jag vill jobba med ekonomi så egentligen spelar de ingen roll om det e yrkes/uni, sålänge det är ekonomi. Såklart är uni lite bredare och man lär sig mer det teoretiska. Men Iaf till min fråga, jag...

      Anna: : Hej Sara, om universitetsstudier blir för svåra just för dig eller inte kan inte vi på FRåGA SYV uttala oss om; vi känner ju inte till ngt om din studiekapacitet.Prata gärna med... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Sara

      Uni/yrkes ekonom?

      Jag sökte t redovisningekonom men kom ej in, sökte i Linköping. allrid vsrt intresserad av ekonomi och tvungen nu att vänta t april för att börja hösten 21. Det e ekonomi jag vill plugga o såg att ekonomprogramet i skövde var ganska låg. Under tiden nu så tänkte jag läsa matte3 o höja mina...

      Mikael: : Hej! Om jag förstår dig rätt så sökte du till en yrkeshögskoleutbildning men kom inte in. För att söka till ekonomiutbildningar på högskolenivå har du ännu inte... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Sandra

      Antagning - HHS/SSE, Handelshögskolan i Stockholm?

      Hej, Jag har alltid haft två olika, på många vid lika, på många vis skilda drömutbildningar.

      1. Kandidat+Master i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

      2. Juristprogrammet vid Lunds Universitet.

       

      Jag har alltid...

      Anna: : Hej,HHS är en privat högskola och deras behörighetskrav "avviker" rätt så kraftigt från de "vanliga" behörighetskraven; HHS kan också när som... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Har ni tips vid valet av utbildning?

      Hej! Jag funderar att studera jurist eller ekonom -programmet. Jag har svårt att bestämma mig för vilken. Jag vet att man ska välja efter intresse, men har ni andra tips på hur jag kan tänka och vilken lönar sig i längden? Jag har prövat tester...

      Daniel: : Hej Linda,har du erfarenhet av att läsa på högskolenivå? Om inte så är det kanske bra om du tar en enskild kurs i vardera ämne - juridik och ekonomi - alltså, en juridisk kurs... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Jonna

      civilekonom eller socionom?

      Hej! Jag står nu i valet och kvalet mellan vilken utbildning jag borde läsa på universitetet. Jag studerade samhällskunskap i gymnasiet, och tyckte det var väldigt intressant med psykologi och sociologi. Jag älskar de ämnena, och hur hjärnan och människan fungerar. Socionomutbildningen låter...

      Julia: : Hej Jonna,intressanta och viktiga frågor du ställer, men som också är svåra att ge ett konkret svar på. ***De utbildningar du nämner i din fråga går på 3,5 respektive 4... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Maja

      Civilekonom eller mäklare?

      Hej! :) Jag undrar vilken utbildning som är mer givande i framtiden, att man blir civilekonom eller mäklare. Vilken bransch är det enklare att "klättra" i och vart finns det generellt bättre pengar? Lön är inte faktorn som kommer avgöra vad jag pluggar till men eftersom jag vill båda precis...

      Anna: : Hej Maja,det är omöjligt att veta exakt hur arbetsmarknaden kommer se ut om 3-4 år. Civilekonomprogrammet är 4-åriga.Ekonomiprogrammen är 3-åriga och utbilda sig till fastighetsmäklare... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Hanna

      Vad för utbildning ska jag välja?

      Hej! Jag sitter och funderar på utbildningar och yrkesvägar, men har lite funderingar. Yrken som lockar är framförallt kommunikatör, PR-konsult, marknadsförare och art director. Den utbildning som verkar stämma bäst till mina karriärmöjligheter är ”Medie- och kommunikationsvetenskap - PR,...

      Daniel: : Hej Hanna, inget av de yrken du nämner i din fråga är ett Reglerat yrke, dvs det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Det är endast inom de Reglerade yrken>>>... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga