Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'yrkesval' (17 st.)

    • Sofiasofiasofia

      Vad passar jag som?

      Hejsan! Jag har hört att jag är en socialt omtänksam person samtidigt som jag e kunskapstörstande och gillar naturvetenskap. Så vad ska man jobba med om man dels vill arbeta med människor i organiserad form men också få släcka...

      Milla : : Hejsan,Med din beskrivning av dina intressen och preferenser finns det flera yrken och karriärvägar som skulle kunna passa dig. Här är några förslag som kombinerar att arbeta med människor i en... Läs hela svaret
    • Alicej

      Projektledare inom marknadsföring?

      Hej,om jag vill plugga till projektledare inom marknadsföring eller affärsutveckling, men inte kan gå ekonomisk utbildningen eftersom jag inte har matte två, (vilket jag inte vill lägga till heller,tycker det är huvudvärk och svårt) hur kan jag...

      Milla : : Hej,när man tittar på annonser om lediga jobb ser man att när arbetsgivare söker anställa en Projektledare så står det ofta i annonserna, bland annat, att i arbetsuppgifterna... Läs hela svaret
    • Floppan

      Smidigt sätt att lista ut yrkesbehov som specifika städer behöver?

      Jag undrar om det finns ett bra sätt att lista ut vad för yrken det är lätt att få jobb i för specifika städer? Om man t.ex vill bo i Jönköping i framtiden, och ligger lite i kläm med vad man ska utbilda sig till?

      Jag har 90hp avklarat...

      Milla : : Hejsan,jag vill börja svara med följande information: den här YH-utbildning till Teknikinformatör är fortfarande öppen för ansökan nu (5 okt... Läs hela svaret
    • Halima

      Executive assistent?

      Jag har en specifik yrke som jag är väldigt intresserad över. Problem är dock att denna utbildning har jag ingen aning om man behöver tidigare utbildning och det får mig att tappa hoppet. För att bli en I framtiden därför är min fråga...

      Liselotte: : Hej Halima!Är det "Executive assistent" du vill utbilda dig till? Vad gör en sådan assistent? inom vilken bransch jobbar hen? Hur fick du "nys" om det yrket? För att hitta rätt utbildning... Läs hela svaret
    • Biträdande rektor

      utländsk gymnasium folkhögskola?

      Man har en turkisk gymnasieutbildning (Lise Diploma) och vill börja studera i Sverige, med syftet först att bli elevassistent och sedan kanske studera mer. Man ansöker allmän kurs grund. Är det en bra väg att gå?

      Julia: : Hej Sören,yrket Elevassisstent är i Sverige ett av de många så kallade icke-reglerade yrken. Det blir helt upp till en arbetsgivare att bestämma vem som anställs. Anställningar till... Läs hela svaret
    • Sören

      Högskoleval med framtidsutsikter, för en kreativ person?

      Hej, gått ut gymnasiet (natur/samhäll) för ett par år sedan, med mediokra betyg, utom engelska och gymnastik, där jag har ett B. Jobbat ett år på ett bemanningsföretag. Dags att utbilda mig till "något", där det finns hyfsade...

      Anna: : Hej Sören,känner du till sajten www.framtid.se ? där finns det över 2.ooo yrkesbeskrivningar.Du är jättevälkommen att kika på många olika yrken.... Läs hela svaret
    • elev

      Hur går man tillväga för att arbeta på kontorsjobb?

      Hej! För någon med ångest svårigheter samt social phobi, kan kontorsarbete vara ett bra alternativ? Vilka olika ställen kan man arbeta på? Nackdelen är ju att sitta flera timmar varje dag men.. vet inte var jag annars skulle kunna göra. Kan inte...

      Anna: : Hej,det finns väldigt många olika kontorsjobb. exempel: utredare-på -försakringskassan där man i princip endast sitter vid dator och fattar beslut om utbetalningar till de... Läs hela svaret
    • Jennifer

      Är dataingenjör rätt för mig?

      Hej! Jag har alltid haft stort intresse för allt tekniskt. Jag har ett brinnande intresse för spel men jag vill inte satsa 100% på att bli spelutvecklare och gå en utbildning som är nischad inom spel eftersom att det är så svårt att få jobb...

      Julia: : Hej Jennifer,vill du läsa just på högskola/universitet eller kan du tänka dig andra former - som t.ex yrkeshögskola?Inom högskola-universitet finns det Högskoleingenjörsutbildningar... Läs hela svaret
    • Vilma

      Vad händer om man struntar i praktiken?

      Hej! Jag går sista året på frisör, nu efter jul ska vi ha praktik vilket för mej känns helt omöjligt. Vi ska ha praktik först två veckor i streck sedan varje torsdag och fredag fram till studenten. Det jag undrar är vad som händer om man inte har någon praktik? Klarade praktiken ifjol (nätt och...

      Anna: : Hej Vilma,du läser till frisör, men orkar inte vara på praktiken, hur tänker du kring framtida arbete? Ska du söka jobb som frisör eller vad ska du göra efter gymnasiet?***Vi... Läs hela svaret
    • Johan

      Är det en bra ide att gymnasiesnittet bestämmer för resten av livet?

      Jag tänkte om det fanns någon debatt enligt dem som kontrollerar universitetsutbildningar i det här landet om ens gymnasiesnitt skall bestämma för resten av livet vad en människa kan läsa då man får bara garanterad prövningar om man väljer specifika kurser på naturvetenskaps eller...

      Julia: : Hejsan,om man tittar på de senaste forskningsresultat som påvisar att människohjärnor mognar när personerna är ca 25 år gamla, blir man mycket... Läs hela svaret
    • Martina

      hur ska jag välja yrke?

      Hej! Jag är väldigt osäker på vad jag ska jobba med. Det känns som att jag står i en labyrint och inte vet vilken väg jag ska ta. Under gymnasiet gick jag estetiska programmet inriktning musik, men när jag fick tinnitus av för mycket musikspelande bestämde jag mig för att inte fortsätta med...

      Anna: : Hej Martina; du skriver att Ekonomi är intressant men inte ngt. du brinner för. Finns det ngt., förutom musik, som du brinner för? Om du ändå tycker att ekonomin är intressant, kanske kan du ge den... Läs hela svaret
    • Clara

      Plugga till operasångerska?

      Jag är dotter till en mycket framgångsrik operasångerska, och vill inget hellre än att följa i hennes fotspår. Jag är bara 15 och må ha alla fördar och förutsättningar- kontakter, talang och personlig lärare, men som med alla...

      Anna: : Hej Clara, kika gärna på uniarts.se/utbildningar/kandidatprogram/operasang. Det är ett 3-årigt högskoleprogram. För att bli behörig måste man skaffa sig Grundläggande behörighet... Läs hela svaret
    • Louise

      Dyskalkuli= kört?

      Hej Min son fick diagnosen dyskalkyli när han gick i 3 an i grundskolan. Han går nu ut 8an. Han har under alla år haft särskilt stöd i matte, men aldrig kunnat läsa den vanliga grundskole kursen i matte. Det är inte fysiskt möjligt för honom att...

      Anna: : Hej Louise, jag förstår att du är upprörd och jag - i mångt och mycket - håller med dig. Du får gärna vända dig till skolverket, till politiker och till andra beslutsfattare. Vi på... Läs hela svaret
    • bitti

      Vad är bästa sätet för att veta vad man vill jobba med?

      Hej Jag tar studenten om 6 månader, Jag har pluggat Ekonomi programmet och är osäker på att det är det som jag vill ha. Jag är jätte dålig på matte, och tycker inte om att tänka, lösa..utan jag vänder mig mer till kontorsarbete, skriva, prata och diskutera. Just nu så sitter jag och tänker...

      Liselotte: : Hejsan, du läser på ekonomiprogrammet och lär dig därför inte ngt. "yrke" på gymnasiet, men det är ändå inte omöjligt att få jobb direkt... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga