Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'ämneslärarutbildning' (38 st.)
-
Kan man ha mer än två ämnen?
Hej! Jag är en elev som vill plugga till ämneslärare och är väldigt splittrad över två skolor. En skola har de två ämnen jag vill plugga men jag gillar inte skolan, den andra har bara en av de men jag vill verkligen plugga där. Min...
Ja, det går att i efterhand utöka lärarlegitimationen med fler undervisningsämnen. För detaljerna ang.hur det kan gå till fråga studievägledare på lärarhögskolorna... Läs hela svaret -
Ämneslärarutbildning?
Hej, jag har sökt in till ämneslärarutbildningen för gymnasieskolor med ingången Engelska i Lunds Universitet. Jag vill däremot ha religionskunskap som mitt andra ämne. Från vad jag vet lägger man till sitt andra ämne efter att man har...
Hejsan,på lu.se/lubas/i-uoh-lu-LA%C3%84GN-INEN/80710 läser man bland annat följande: "Du väljer ditt andraämne under utbildningen. Information om aktuella ämneskombinationer finner du... Läs hela svaret -
Kan man göra både ämneslärarprogrammet och översättare programmet?
Hej. Jag går just nu till ämneslärarprogrammet engelska och spanska(det är min första år). Jag har har tänkt lite kring det och jag skulle vilja ha en examen för att bli också översättare i engelska språket. Alltså ha...
Hej,se om Översättarprogrammet ligger på grundnivån eller på avancerad nivå. Om det ligger på avancerad nivå, då bör man... Läs hela svaret -
Kan jag gå KPU inriktat mot högstadiet och sedan arbeta på gymnasiet?
Hej! Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret -
Byta ut naturkunskap 2 mot naturvetenskaplig specialisering?
Har tänkt söka till ämneslärare mot arbete i gymnasiet med inriktning i idrott och hälsa samt naturkunskap på malmö universitet under hösten 2023. Såg dock att naturkunskap 2 var en behörighet men studerade naturvetenskaplig specialisering under gymnasiet då jag gick natur natur. Har jag...
Hej Hugo,om du har godkända betyg i alla kurser som jag nämner här: fysik1a, kemi1 och biologi1 (alltså, i alla tre kurser) då behöver du inte läsa naturkunskap... Läs hela svaret -
Kan man bli lärare med en kandidat examen?
Hej!! Jag undrar om man kan bli lärare som undervisar på distans för komvux studier med en kandidat på data och systemvetenskap su.
Hej Sara!Ett av målen inom den svenska skolpolitiken är att alla lärare ska vara behöriga. En behörig lärare är den som har Lärarlegitimation. I grunden för... Läs hela svaret -
Behörighet till ”fel” b-språk?
Jag undrar om jag som har gått tyska fram till steg 4 på gymnasiet har behörighet att söka till ämneslärarprogrammet med franska som förstaämne (eller andraämne). Om inte, hur får man den behörigheten?
Hej Oscar; vad gäller franska så behöver du skaffa dig godkänt betyg i franska 3. Om du på grundskolan läste franska, kan du direkt söka kursen Franska 3 på komvux. det är en kurs... Läs hela svaret -
Kan jag bli sociologilärare och franska lärare?
Hej jag undrar om hur man ska gå till väga för att bli ämneslärare och undervisa ämnen som är helt olika från varandra, gäller de enbart att läsa enskilda kurser på högskola och sedan komplettera med KPU, eller vad kan man...
Hejsan,läs gärna information om Utbildning i yrkespresentationen Sociologilärare. Att gå via KPU, alltså läsa 120 respektive 90 högskolepoäng i sina blivande... Läs hela svaret -
Lärare i franska?
Hej. Jag pluggar just nu på komvux och vill bli franskalärare. Jag undrar vilka behörighet behövs för att bli lärare i franska på gymnasienivå när man söker på universitet?Kommer jag behöva plugga särskilda ämne...
Hej!utbildningar till lärare (och bland annat till språklärare) ligger i Sverige på högskolenivå (man läser på en Lärarhögskola). För att bli legitimerad lärare måste man... Läs hela svaret -
Är det vanligt att byta ämne?
Hej, har kommit in på ämneslärarprogrammet inriktning gymnasiet, dock är jag inte nöjd med ämnet jag valde och ämnet jag skulle välja valde jag som senanmälan. På UHR så ser man att det finns en plats kvar på urval 2, jag undrar...
Hej!Du kan kontakta både Antagning.se (tel.nr 0771-550720, tel.tid kl.9-16 på vardagar) och studievägledare på den institutionen där din utbildning "hör till". Din fråga är av den... Läs hela svaret -
Hur läser jag till lärare när jag redan har en utbildning?
Hej, Kan jag bygga på detta och bli ämneslärare i gymnasiet? Behöver hjälp att reda ut detta då jag inte hittar tillräcklig information någonstans. Eller kan jag på något annat sätt bli lärare?
Hej Sanna,om du vill få ut lärarlegitimation från Skolverket, måste du bland annat få ut Lärarexamen.Lärarexamen får man på... Läs hela svaret -
Jag vill bli mattelärare och undrar vad som krävs för utbildningen?
Hej ! Jag vill bli mattelärare och undrar om vad som krävs för utbildningen? Hur många antagningspoäng behöver man och HP poäng? Hur mycket får man varje månad? Hur länge ska man läsa?
Hejsan,Mattelärare kan man jobba som på grundskola, gymnasiet, folkhögskola eller högskola. Jag antar att din fråga gäller att bli gymnasielärare... Läs hela svaret -
Särskild behörighet för lärarutbildningen?
Hej, Jag ämnar att söka in på gymnasielärarprogrammet med huvudämne svenska och andraämne historia. Jag har grundläggande behörighet genom ett slutbetyg med både gamla och nya betyg och undrar således vilken särskilt behörighet som gäller mig utöver den grundläggande? När man läser på...
Hej Paulina,min tolkning är att du behöver skaffa dig godkänt betyg i Engelska 6 - och jag kan förklara hur jag tänker... Med gymnasiereformen 2011-12 ingår det nu godkänt... Läs hela svaret -
Hur ser antagningspoängen ut för gymnasielärare?
Hej, jag undrar vad antagningspoängen är (både HP och gymnasiepoäng) för att söka in till gymnasielärare, ämnena matte och kemi i Stockholms universitet?
Hej Hedi, det är väl den här utbildningen som du är intresserad av - su.se/sok-kurser-och-program/lmnty-gykm ? då finns det följande uppgifter: sedan hösten 2017,... Läs hela svaret -
Kan man gå från gymnasielärare till grundskollärare?
Hej Om man tar examen från ämneslärarprogrammet kan man då arbeta som behörighet grundskollärare om man kompletterar? Isåfall vad behöver man komplettera?
Hej, en behörig/legitimerad gymnasielärare i Sverige är även behörig att undervisa i samma ämnen på högstadiet (år 7 - 9 i grundskolan). För det behöver man inte komplettera ngt. VänligenANNA
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga