Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31928 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'utökning av lärarlegitimationen' (10 st.)
-
Kan man ha mer än två ämnen?
Hej! Jag är en elev som vill plugga till ämneslärare och är väldigt splittrad över två skolor. En skola har de två ämnen jag vill plugga men jag gillar inte skolan, den andra har bara en av de men jag vill verkligen plugga där. Min...
Ja, det går att i efterhand utöka lärarlegitimationen med fler undervisningsämnen. För detaljerna ang.hur det kan gå till fråga studievägledare på lärarhögskolorna... Läs hela svaret -
Hur får jag utökad behörighet som gymnasielärare?
Hej! Jag läser samhällsvetarprogrammet på MIUN sista terminen nu, och kommer till våren läsa 30 hp nationalekonomi för att komplettera behörighet till KPU gymnasielärare, samhällskunskap. Då det är bättre desto fler...
HEJ,de som är experter på lärarbehörigheter och lärarutbildningar är studievägledare på lärarhögskolorna; så du får gärna samråda... Läs hela svaret -
Komplettera lärarexamen?
Hej! Jag är snart klar med min kandidatexamen i japanska och tänker fortsätta plugga till ämneslärare efteråt. Jag skulle helst kombinera engelska och japanska, men inser att det kan vara svårt att hitta heltidsanställning för det. Så min...
Hej,jag vill börja svar med att "påminna om" att även obehöriga lärare får lov att undervisa (när det är lärarbrist). Men det är bra att du planerar på att skaffa... Läs hela svaret -
Ger 15hp mig behörighet?
Hej! Jag har precis tagit examen ifrån lärarutbildningen där jag nu är grundskolelärare F-3. Jag pluggar på sidan av en engelska kurs som är 15hp. Vad jag har hört kommer dessa 15hp från engelska kursen göra att jag blir behörig 4-6...
Hej,frågor om lärarlegitimationer och deras utökning bedöms och beslutas om av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer - så du får gärna fråga där. Du kan också... Läs hela svaret -
Behöver jag göra praktik när jag kompletterat min lärarexamen?
Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...
Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret -
Högstadielärare till gymnasielärare?
Hej! Jag undrar om det stämmer att en lärarlegitimation 3-9 i SO-ämnen, med 60 poäng i vardera historia och religion (och 30 poäng i geografi samt samhällskunskap) går att läsa upp till behörighet att undervisa på gymnasiet genom att...
Hej,utökning av lärarlegitimationen är det skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer över. Oavsett vad ngn annan säger till dig så bestämmer det... Läs hela svaret -
Kan jag som lärare i högstadiet bli behörig att undervisa i gymnasiet?
Hej! Jag ska söka ämneslärarprogrammet inriktning högstadiet 7-9. Jag har förstått att man blir behörig att undervisa även i åk 4-6 vilket ju öppnar upp möjligheter på arbetsmarknaden ännu mer, men min fråga är: om...
Hej!"behörig lärare" i Sverige är hen med Lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i vissa ämnen på vissa... Läs hela svaret -
Utöka behörighet ?
Hej... Jag är lärare i spanska på högstadiet.. Jag vill gärna utöka min behörighet. Hur fungerar det? Jag funderar på religion eller geografi ( till högstadiet) Krävs det examensarbete om jag pluggar poängen som krävs? Vad är...
Hej,om Lärarlyftet var god läs på skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/lararlyftetDet är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som ansvarar för utfärdandet av... Läs hela svaret -
Hur blir jag behörig psykologilärare (gymnasiet)?
Jag läser nuvarande till ämneslärare i svenska och engelska med inriktning åk 7-9. Då jag inte kom in på psykologprogrammet men ändå har en passion för ämnet, så vill jag läsa fristående kurser för att bli...
Hejsan,på Göteborgs universitets webbplats läser man bl.a följande: ... Läs hela svaret -
Lärarexamen i idrott och hälsa?
Hej, jag har snart fått lärarexamen i fritidshem med inriktning idrott. Jag undrar då om jag läser ytterligare 120 hp får jag då examen/behörighet till att undervisa i idrott för gymnasiet utan att gå kpu för att jag redan har examen?
Hej Matteus!mitt råd är att du vänder dig med din fråga till studievägledare på de lärosäten där lärare i Idrott utbildas. Vad gäller legitimationer för... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga